![Nordiska museets förstasida [Accesskey 1] - Svenska trender och traditioner](bilder/logotype_black.jpg)
|
|||||
|
Från 2010 utges det digitala nyhetsbrevet Samdok-forum. Nr 1 kan du ladda ned här (PDF)   InnehållEva Fägerborg: Från Samdoksekretariatet Sofia Seifarth: Varför äter vi det vi äter? Erik Ottosson: Under diskbänken Ylva Jannok Nutti & Anna Westman Kuhmunen: Samisk ungdom i tre länder Annette Rosengren: Industriarbetets mening: Att försörja sig och ge livet innehåll Jenny Lee, Roger Qvarsell & Ulrika Thorell: Förpackningshistoria och förpackningsforskning Antti Metsänkylä & Minna Sarantola-Weiss: TAKO i Finland: museisamarbete i nya former Svein Gynnild: Innsamling – arbeidsdeling og samarbeid ved museer i Norge Eva Fägerborg: Digitala berättelser om bröd Notiser Nya böcker Vem är vem i Samdok Samtid & museer Samtid & museer (under åren 1977-1996 Samdokbulletinen) var t.o.m 2009 Samdoks tidskrift, innehållande artiklar om medlemsmuseernas undersökningar, aktuell forskning samt metodiska och teoretiska frågor. Enstaka äldre nummer kan beställas från sekretariatet och numren fr. o. m. 2/07 finns även att ladda ner som pdf. Från 2010 utges Samdoks tidskrift Samdok-forum i digital form. Register över innehållet i alla nummer finns tillgängliga i följande dokument (pdf): Samtid & museer 2007-2009 Samtid & museer 2004-2006 Samtid & museer 1997-2003 Samdokbulletinen 1991-1996 (publicerat i Samtid & museer nr 3/97) Samdokbulletinen nr 26-53, åren 1984-1990 (publicerat i Samdokbulletinen nr 1/92) Samdokbulletinen nr 1-25, åren 1977-1984 (publicerat i Samdokbulletinen nr 26, juni 1984)  ”2/09, tema ”digitala världar”Detta nummer fortsätter på spåret informations-och kommunikationsteknologi från nr 1/08, ”virtuella mötesplatser”. Med flera olika ingångar till internet diskuteras nätet som studiefält för etnologisk forskning och museernas undersökningar, insamling av digitalt material och arbetsprocessen bakom ett stort webbprojekt. Ämnena har stor empirisk spännvidd – sjuttiotalsmusik, yrkeshistoria, nätdating, intresseorganisationen för dövblinda. Ett par artiklar diskuterar mer generellt om museer och webbens möjligheter. TAM-arkiv och KB breddar innehållet till ett ABM-perspektiv i numret. Kommentaren följer upp en artikel från nr 1/09 och som vanligt avslutas numret med rapporter från Samdoks pooler, Samdokregistret och Norsam. Numret knyter även an till temat för Samdoks höstmöte 2009, ”Digitalt – samla, spana, spara”. Ledare Christina Mattsson: Webbkulturer som undersökningsobjekt Notiser Artiklar Matilda Karlsson: Digital kultur på museet Sverker Hyltén-Cavallius och Lars Kaijser: Ekoaffekter – hur ”sjuttiotalet” formas idag Nina Bratland: Nettmøter Jim Löfgren: Lärarnas historia på webben Staffan Castegren: KB samlar den svenska webben Gilda Stiby Pelkonen: Lika värde Magnus Gudmundsson: Museum 3.0 Forskarkrönika Birgitta Svensson: Den digitala informationen och forskningsprocessen Kommentar Christine Fredriksen: Regionen runt: nya samarbetsformer Pooler och projekt Hela numret finns att ladda ner som pdf  1/09, tema ”lokalt, regionalt, globalt”Detta nummer handlar om rumsliga dimensioner, från lokala till globala. Infallsvinklarna är olika, liksom de fysiska miljöerna, de empiriska nedslagen och metodiken. Gemensamt för artiklarna är plats och rum som utgångspunkt för studier av samhällsprocesser och livssammanhang. Ledare Christina Mattsson: Vad händer med Samdok? Notiser Artiklar Anders Houltz: Nya spelregler? Dan Waldetoft: Stockholmsliv Annette Rosengren: Landskapsfotografering som offentligt uppdrag Anki Lindgren: Unikt samarbete ska stärka länsmuseer i norr Eivind Claesson: Ett maritimt kulturarv Hillevi Wadensten: Trädgården på fjället Forskarkrönika Klas Nyberg: Flitens revolution – 1700-talets bidrag till 1800-talets industrialisering Kommentar Anna Hadders: Jordbävningen i Skåne – fånga ögonblicket! Pooler och projekt Hela numret finns att ladda ner som pdf  2/08, ”projekt i tiden”Vidgade samarbeten är den röda tråd som löper genom artiklarna i det här numret. Det är en exempelsamling på hur museer drar in sin målgrupp i insamling och utställningsproduktion, initierar insamling genom möten med besökare inne i museet, söker nya vägar i skivarupprop och föremålsinsamling, engagerar studenter i samtidsdokumentationen, samarbetar över nationsgränserna och forskar tvärvetenskapligt. I Kommentaren uppmärksammas nya rörelser kring det förfallna och bortglömda och från poolerna rapporteras om aktuella diskussioner och projekt. Ledare Christina Mattsson: Folkminnen, programmet som dokumenterade vår samtidstradition Artiklar Anna Hadders: Äntligen vuxen!? Åsa Stenström: Med dialogen i centrum Charlotte Hyltén-Cavallius: Reflektioner kring ett skrivupprop Christoffer Sandahl & Kjell Hansen: Goda samarbeten – samtidsdokumentation för det lilla museet Anna Westman: Interregionala samiska samarbeten Linda Lundberg: En insamlingsmodell för samtidens föremål Forskarkrönika Birgitta Svensson: Malmfältens förvandlingar Kommentar Niklas Ingmarsson & Robert Willim: Försvinnandet som attraktion Pooler och projekt Hela numret finns att ladda ner som pdf  1/08, tema ”virtuella mötesplatser”Internet, men även teve och andra medier är den gemensamma nämnaren för bidragen i det här numret. I ledare, artiklar, forskarkrönika, kommentarer och poolspalter diskuteras hur medier tar oss in i nya situationer som påverkar våra beteenden och sociala liv. Ledare Christina Mattson: Mediemakt i bloggtider Artiklar Charlotte Hagström: Namn och normer bland alver och orcher Ulf Hamilton: Melodifestivalen en tradition? Eva Londos & Lars Östvall: Etnologer går på Melodifestival Karin Nilsson: Samtidsdokumentation och Internet Sira Jokinen Lisse: Samarbete och kommunikation i nya former Forskarkrönika Maria Sjöberg: Skildringar av krig och kön – nyhetsförmedling förr och nu Kommentarer Hillevi Wadensten & Britta Lindgren-Hyvönen: Varför tycker vi så olika? Magnus Gudmundsson: Användarna i fokus Pooler och projekt Hela numret finns att ladda ner som pdf  2/07, tema Connecting Collecting – 30 years of SamdokI år firar Samdok trettioårsjubileum med en internationell konferens och med ett specialnummer av Samtid & museer. Numret ges ut på engelska och ger en aktuell orientering om Samdoks verksamhet, bland annat med artiklar från alla pooler: Christina Mattsson: Towards extended collaboration Eva Fägerborg: A network for developing collecting and research Eva Silvén: Reflecting collecting Leif Magnusson: Updating Sweden – contemporary perspectives on cultural encounters Mikael Eivergård & Johan Knutsson: What’s it like at home? Marie Nyberg & Christine Fredriksen: Leisure as a mirror of society Barbro Mellander & Anna Ulfstrand: Between preservation and change – the built environment as a mirror of the times Ann-Katrin Wahss & Eva Gradin: Nature – an exploited heritage Carin Andersson, Ann Kristin Carlström & Charlotte Åkerman: People at work Eva Thunér-Ohlsson & Kristina Stolt: Public institutions in change Anne Murray & Eva Silvén: In the midst of the world Images of contemporary Sweden Hela numret finns att ladda ner som pdf  1/07, tema ”ung idag”I det här numret står unga människor i fokus, från barn till dem kallas ”unga vuxna”. Det är ett nummer både av och om unga och inleds med några artiklar där nya och blivande museimedarbetare delar med sig av sina visioner om museiarbetet. Forskarkrönikan och ett andra block artiklar handlar om barn och unga. Nordiska museets och mångkulturellt centrums nya barnprojekt presenteras, liksom ett par andra undersökningar med inriktning på ungas framtidsbilder. Ung idag-temat återkommer även i ett par av poolspalterna, som för övrigt ägnas åt aktuella frågor och projekt i poolerna. Ledare Christina Mattsson: Provokation och alternativa tolkningar! Artiklar Håkan Liby: Från mormors liv till fotbollshuliganism Sonja Fagerholm & Emma Kleman: Mentorbanken Britta Söderqvist: Lärande som metod Elin von Unge: Materiella utmarker och unga utanför Karin Günther: Barn av sin tid Annette Rosengren: Bland flyktingbarn Ann Kristin Carlström: Nätets infödda i framtidsinsamling Kristina Lund: Jakten på passion, individualitet och kreativitet Forskarkrönika Ella Johansson och Birgitta Svensson: Barn tar plats Pooler och projekt  2/06, tema "samtid, samhälle, samarbete"Museernas samtidsstudier äger per definition rum i det samtida samhället, men kanske inte alltid med samhällsaspekter i samtiden som motiv och drivkraft. Det finns anledning att reflektera mer över insamlingens roll i dagens samhälle och vad museerna gör med resultaten av samtidsstudierna. Hur utnyttjar de den kontaktyta - det publika arbete - som samtidsstudier innebär, hur skapar de intresse i samhället för sin verksamhet, vilken "nytta" kan museernas material ha idag, hur relateras undersökningarna till samhället? I detta nummer aktualiseras några av de många frågor man kan ställa om museerna i det samtida samhället. Särskild tonvikt läggs också på olika former av samarbete, museer emellan och mellan museer och universitet. Numret anknyter till temat för Samdoks höstmöte 2006 under rubriken Spela roll? Samdok i samhället. Ledare Christina Mattsson: En inspirerande röst Artiklar Karin Lindvall & Anja Wachtmeister: Tre länsmuseer undersöker hälsa och vikt Lina Olsson: Hårdrock på museum Eva Londos: Efter stormen Ulrich Lange: Den svenska ladugården Signe Rudberg: Kraften kommer från norr Forskarkrönika Birgitta Svensson: Mångfaldens medborgare Pooler och projekt  1/06, tema ”delad samtid?”Detta nummer präglas genomgående av olika aspekter på det mångkulturella samhället och inbjuder till reflektioner över det dubbeltydiga i temat delad samtid. Tidningen är ett resultat av additionen Mångkulturår och Samdok – en lägesrapport med nedslag i frågor, perspektiv och metoder som museerna arbetar med när de undersöker, samlar material om och gestaltar människors liv och villkor i en delad samtid, och där verksamheten reser nya frågor om museernas uppdrag. Numret har utarbetats i samarbete med Samdoks Kulturmötesgrupp. Ledare Christina Mattsson: Det är en lång resa… Artiklar Leif Magnusson: Uppdatera Sverige – kulturmötesperspektiv i tiden Emil Plisch: Ökad mångfald kräver ökad medvetenhet Anneli Palmsköld & Bo Ericson: Att tänka nytt Anette Rattfelt: Vem ställer museerna upp för? Cecilia Bygdell: Att administrera mångfalden Lena Wernevik: Med flytten som erfarenhet Ann Pettersson: Konsulenter i mångkultur Lärdomar från mångfaldsåret 2005, av Henrik Zipzane, Peter Bratt, Margareta Alin Anna Hadders & Anne Rosengren: Får man grilla här? Bildreportage från projektet Kulturell mångfald möter biologisk mångfald Christian Richette: Postkoloniala museer Ett resande seminarium, av Poolen för Samiskt liv: Museerna under Mångkulturåret – projektkatalog Forskarkrönika Ella Johansson: Med andra ögon sett Kommentarer Ann-Katrin Wahss: Enfald i mångfald Katarina Årre: UFOG – Upptäck! Förändra! Om genusmedvetande i museerna Sofia Zinad: Museet – kulturprodukt och kulturproducent Bokrecension Oscar Pripp: Vit mångkulturalism – textilprojekt som integration  2/05 tema ”internationella inblickar”Alltsedan 1980-talets början har Samdok rönt internationellt intresse och nyfikenheten är fortfarande stor på hur vi arbetar. Även om det inte längre är en innovation att intressera sig för utforskande och insamling som rör den egna samtiden riktas blickarna gärna mot de svenska erfarenheterna när museer i andra länder söker vägar att hantera samtidsfrågorna. Men vi behöver också lära av andra, och utveckla museernas samtidsdokumentära uppgifter genom en kontinuerlig dialog tvärs över gränserna. I det här numret har några kollegor från olika länder ombetts att för den svenska läsekretsen diskutera och ge exempel på aktuella insamlingsfrågor. Till skillnad mot många svenska museer möter vi här en inriktning på själva föremålen – om hur man kan finna ”typiska” objekt som kan representera företeelser, grupper och kortare eller längre tidsperioder. Flera av texterna diskuterar hur museernas insamling och undersökningsverksamhet förändras i relation till skeenden i det samtida samhället; såväl politiska omvälvningar som terrorattacker sätter sedermera sina spår i museernas insamlingsstrategier. Ledare Christina Mattsson: En källa till inspiration Artiklar Konrad Köstlin: Alltagskultur seit 1945. An Austrian Project James B. Gardner: Collecting lessons from September 11th Riina Reinvelt: From Yesterday till Tomorrow Antti Metsänkkylä: Fokus i Finland: Insamling av industriprodukter Cathy Ross: Collecting London Kiprop Lagat: Contemporary culture in Kenya Zvjezdana Antŏs: Collecting in Croatia Julia Franke: Insamlingsstrategier vid kulturhistoriska museer i Tyskland Stéphane Abriol & Hervé Jézéquel: Varför ta upp aids på ett museum? Sigrid Eklund Nyström: Museiboom i Shanghai Forskarkrönika Roger Qvarsell: Reklam som forskningsmaterial  1/05, tema ”på gång i museerna”Designåret 2005 har även Samtid & museer fått en ny form. Till innehållet präglas det här numret av den empiriska och metodiska bredden i museernas samtidsstudier. I texterna finns också en stark betoning på olika former av samarbete och på integrering av museernas olika verksamhetsområden. De fem första artiklarna är bearbetade inlägg från Samdoks höstmöte 2004, som hade temat ”årets insamling”. Ledare Christina Mattsson: I samarbete kan vi berika varandra Artiklar Magnus Gudmundsson: Det dokumenterande museet Susanne Olsson: Värmlands museum i grussprutet Marie Nyberg: Fritid på museet Ann Pettersson & Anna Ulfstrand: Tradition i migration Ann-Kristin Carlström: Minnen, medialisering och öppenhet Dan Waldetoft: Frågelistarkiv emellan Jonas Engman: Klart för strid? Forskarkrönika Maths Isacson: Samdoks forskningspotential Kommentarer Johan Knutsson: Föremål för förvärv? Eva Kjerström Sjölin: En idiotfåtölj och en kondomfåtölj Ann-Katrin Wahss: Att hitta rätt  3-4/04, tema ”framtid för samtid”I maj 2004 hölls konferensen Framtid för samtid på Julita gård, med ingående diskussioner om de kulturhistoriska museernas samtidsinriktade dokumentation och insamling och samarbetet inom Samdok. Huvuddelen av detta nummer av tidningen utgörs av inlägg från konferensen – föredrag som bearbetats till artiklar samt sammanfattningar från gruppdiskussionerna. Som vanligt avslutas tidningen med rapporter från pooler, projekt och nätverk. Ledare: Christina Mattsson: En gemensam resurs Introduktion till numret: Eva Fägerborg: Museerna och samtiden Artiklar: Erik Westholm: Om ingen vet vilka fiskar som simmar i ån…? Annette Vasström: Indsamlingspolitik i Danmark Svein Gynnild: Samtidsnettverket i Norge – møtested, mulighet, merverdi Eva Fägerborg: Från gruppdiskussionerna Irene Flygare: Mellan stegräknaren och livet Barbro Mellander: Framtid för Samdok Håkan Liby: Energikälla för hela museet Mikael Eivergård: Samdok – till vad och för vem? Agneta Boqvist: En modell för samtidsarbete Christer Dominder: Dokumentation som redskap Från forskningsfältet: Kristina Lund: Identiteter idag – individuella och instabila? Kommentar: Mikael Eivergård: Hela museet på mini-fältarbete  1-2/04, tema ”hälsa”Flera av samtidens viktigaste frågor rör hälsa och ohälsa. Politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt, i den offentliga debatten och i det privata livet är hälsan central. I forskningen problematiseras begreppen hälsa och ohälsa alltmer och nya frågor ställs om gränser mellan sjukt och friskt, om makt, frihet och ansvar. Inom Samdok har vi börjat föra diskussioner om hälsa som ett gemensamt övergripande tema för dokumentation och insamling. I detta nummer presenteras forskningsperspektiv och museiprojekt som inspiration till fortsatta studier inom ramen för temat. Numrets omfång är utökat för att bereda plats för krönikor från alla ledamöter i Nordiska museets och Samdoks forskningsråd. Rapporter från pooler och projekt avslutar numret. Ledare: Christina Mattsson: I paradoxernas värld Artiklar: AnnCristin Winroth: Samtidens hälsokulturer Ragnvi Andersson: Museum med folkhälsotema Anna Asplund: Pekare, plattor och plåster Annika Johansson: ”Alla tiders hälsa” på Skansen Forskarkrönikor: Roger Qvarsell: Health Matters Maths Isacson: Den permanenta omprövningens dilemma Birgitta Svensson: Surdegar och jäsprocesser Johan Knutsson: Slöjd som terapi Annette Rosengren: Med hopp om uppehållstillstånd Magdalena Gram: Hælsa Sigrid Eklund: Sjuka museiföremål Eva Silvén: Hälsa – för vem? Eva Fägerborg: Tiotusen steg om dagen Maria Sjöberg: Kön i nöd och lust Else-Marie Strese: Det gröna guldet Kommentarer: Iris Liliendal: Digital Storytelling Magnus Gudmundsson: Vem äger museet?  3-4/2003, tema ”genus”Genus är en av de aspekter som ska genomsyra museernas verksamhet och hur det sker är bland annat föremål för analyser som görs av Arbetsgruppen genus på museer. En presentation av gruppens arbete får vi i det här numret av tidningen, tillsammans med artiklar av museianställda och forskare som visar olika ingångar till hur genusbegreppet kan användas för att problematisera de konstruktioner av kvinnligt och manligt och den könsmaktsordning som finns i vårt samhälle och som reproduceras på museerna. Förutom de tema-anknutna artiklarna innehåller tidningen ett bidrag om dokumentation av samtiden som tema vid en museifestival i Estland och en presentation av Nordens Fotoskola Biskops Arnö, varifrån museerna har möjlighet att få kvalificerade pratikanter till sina fotografiska dokumentationer. Numret avslutas som vanligt med rapporter från Samdoks pooler och projekt och andra nätverk som Samdok ingår i. Christina Mattsson: Den vävande vissångaren Marianne Larsson: Jämställdhet en självklarhet Ann Kristin Carlström: Arbetsgruppen genus på museer Wera Grahn: Könsmedvetna museiberättelser Birgitta Meurling & Inga-Lill Aronsson: Det bekönade museet Katarina Ek-Nilsson: Genusperspektiv - maktpersepktiv Forskarkrönika: Birgitta Svensson: Är kulturarv och bevarande en könsfråga? Kommentar: Annette Rosengren: Bildreportage för museer Kommentar: Bo Larsson: Samtidsdokumentation i Estland  1-2/2003, tema ”döden i samtiden”Artiklarna i detta nummer belyser på olika sätt och med ett varierat empiriskt material hur döden kan utgöra en analytisk ingång till fenomen och företeelser som uttrycker förändringar och rörelser i det samtida samhället. Numret anknyter det arbete som initierats av Kulturmötesgruppen inom Samdok och nu har utvecklats till ett projekt och ett nätverk under rubriken Dödens riter och platser i samtidens Sverige. Christina Mattsson: En ny sed? Leif Magnusson: Dödens ordning i kulturmötet Eva Silvén: Tingen på gravarna Lars Kaijser: Med döden som sökmotor Lena Kättström-Höök: Bus eller godis? Forskarkrönika: Roger Qvarsell: Museerna som forskningsresurser Kommentar: Magnus Gudmundsson: Vad ska vi med en insamlingspolicy till? Kommentar: Marie Nyberg: Toppmötet 2001 Kommentar: Gunilla Cedrenius: Låt Samdok vara stigfinnare Kommentar: Anna Westman: På kurs i Botkyrka  3–4/2002, tema ”Samdok 25 år”Temat för detta nummer av tidningen var Samdoks 25-årsjubileum, som firades den 24–25 oktober på Nordiska museet med en fest och en konferens. Rubriken på konferensen var Sett och osett. Om samtidsdokumentationens möjligheter och gränser. Ett antal forskare och museitjänstemän hade inbjudits att presentera och diskutera sin syn på ämnet. En kortversion av respektive föredrag återges i detta nummer av tidningen: Christina Mattsson: Levande samlingar Eva Silvén: Samdok som seismograf Orvar Löfgren: Har vi glömt något nu igen? Sten Rentzhog: Museernas mål – Samdoks mål Mikael Eivergård: Den antikvariska blicken Anna Hadders: Natur som kultur Ulrica Johansson: Dialog och delaktighet Cajsa Lagerkvist: Lite mer Samak – tack! Maria Eriksson: Samdok i verkligheten Forskarkrönika: Maria Sjöberg: Om kön och provokationer Kommentar: Charlotte Hyltén-Cavallius: Dödens etik och praktik  1-2/2002, tema ”materialitet”Temat för detta nummer av vår tidning är ”materialitet”. Vad är då det? Är det något annat än ”föremål” eller ”materiell kultur”? Svaret kan bli både ja och nej, beroende på vad som redan innefattas i dessa begrepp. Med materialitet åsyftas den materiella dimensionen av mänskligt liv och mänskliga relationer, dvs de föremål och den fysiska miljö vi omger oss med. Materialitet handlar om hur vi låter den materiella världen representera värden och värderingar, minne och mening. Begreppet materialitet fångar in interaktionen mellan människor och ting - de associationer och känslor som de väcker och hur vi erfar dem med våra sinnen och våra kroppar. Det är inte bara människorna som gör något med tingen, tingen kan också sägas göra något med oss. Vi funderar på varför de ser ut som de gör och varför de finns där de finns, vi hanterar dem, anskaffar och avyttrar dem. Vi tvingas till och med anpassa våra rörelser efter dem - vi sitter, står och går på olika sätt beroende på hur möbler och fordon, kläder och skor är utformade. Materialitet handlar om villkor, något som människor både skapar och skapas av. Maktutövning har i stort sett alltid en materiell dimension, oavsett om den är faktisk eller symbolisk. Men materialitet är inte bara makt och begränsning utan också möjlighet, vår möjlighet att nå längre än kroppen ensamt förmår. Föremål, materiell kultur och materialitet är ett centralt kunskaps- och praktikområde för museerna och i Samdok förs en ständig diskussion i dessa frågor vid seminarier, i projekt och publikationer. Förutom enstaka artiklar har vi på senare år också ägnat flera nummer av vår tidning åt temat: Med fokus på föremålen (2/94), Föremål & materiell kultur (2/97) samt Tingens bruk och mening (1/98). Birgitta Svensson: En kubansk cigarrlåda Mats Brunander & Camilla Irenmark: Självporträtt? Cecilia Hammarlund-Larsson: Silverkannor och dalahästar Agneta Boqvist: Vassa föremål Peter Du Rietz: Dammsugaren på catwalken Christine Fredriksen & Sofie Henryson Rudvall: Interaktiv föremålsinsamling Jan Fredrikson: Motorlandet Eva Silvén: Topografi och materialitet  3-4/2001, tema ”på plats”Med temat ”på plats” var tanken att belysa platsens och rummets betydelse för hur människor skapar identitet, mening och livssammanhang. Men ”på plats” syftade också på fältarbetet som metod, då forskarna söker sig ut i samtiden och gör nedslag på olika håll i samhället. Tanken var dessutom att se det här numret som en pendang till nr 3/2000, där exempel från Malmö, Göteborg och Chicago belyste hur historia, kulturarv och museer skapas i storstädernas förortsområden. Under arbetets gång inträffade dock terrorattacken mot World Trade Center i New York. Människors reaktioner på händelsen tog sig uttryck som gav vårt tema en annan och mer mångtydig innebörd än vad som ursprungligen var avsikten. Barbara Kirshenblatt-Gimblett vid New York University var generös och hörsammade vår förfrågan om ett bidrag med inriktning på hur dramat omedelbart gestaltades och dokumenterades av museer och andra aktörer. Så tog världen plats i detta nummer av vår tidning. Mellan New York, Malmö, Nottingham och Tammerfors, Liepaja, Sjöbo, Ängersjö, Lund och Bjäsäter spanns trådar. Mellan liv och död, trygghet och oro, vardagslunk och storpolitik. Mellan virtuellt och fysiskt reellt, mellan det vi ser som verklighet och dess representationer. Mellan människor, delaktiga i att definiera betydelsen av den plats där de befinner sig. Barbara Kirshenblatt-Gimblett: Our beautiful towers Lena Millinger: Museet mitt i världen Anna Landberg: Döden tar plats Ann-Kristin Ekman: I skogsbyn Maths Isacson: Vem älskar Karosta? Maria Eriksson: Berättelser om en bygd Bo Larsson: Byliv och livsform  1-2/2001, tema ”samtidens språk”All slags mellanmänsklig kommunikation kan betraktas som ett verbalt, kroppsligt eller materiellt språk. Här stannade vi emellertid till vid den ordbaserade kommunikationen, det som sägs och skrivs. Vilken betydelse har människors yttranden när de möts i vardagen? Hur beskrivs det nya arbetslivet och vilka konsekvenser får det? Vilken mening har de namn som människor ger platser i sitt närområde? En gränszon mellan text och bild utgörs av den symboliska kommunikation som i vår samtid representeras av graffiti och företagslogotyper, starka uttryck för hur olika krafter i samhället kämpar om tolkningen av det offentliga rummet - och lika obegripliga för den oinvigde som ett internt yrkesspråk. Många av språkets samtida innebörder kan bara förstås och dokumenteras med kvalitativa metoder, som t ex museernas fältarbeten. I ett ord- och bildsamhälle som vårt måste därför den språkliga dimensionen mer än tidigare inbegripas i museernas samtidsstudier och kanske också ägnas mer riktade undersökningar, i samarbete med forskare från universitet och högskolor. Olle Josephson: Samtidens samtal Karin Salomonsson: Arbetets språk Eva Fägerborg: Med nosen i språkspåret Gunnel Andersdotter: F2F - face to face Staffan Nyström:Smånamn som kulturarv Kerstin B Nörby: City Vandals Håkan Jönsson: Logo - No logo? |
|
|
|||
Gå tillbaka till Samdoks tidning | |||||