Adventskalendern

Den tryckta adventskalendern spreds med tysk förebild under 1930-talet. Den riktades till barn. 1957 sändes den första adventskalendern i Sveriges Radio och 1960 kom den första tv-sändningen. Namnet ändrades under 1960-talet till julkalendern och den genom tiderna mest populära julkalendern var "Teskedsgumman" från 1967.

Bilden: Ett utsnitt av Aina Stenberg MasOlles välkända motiv på en advenstkalender från 1941. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.

Adventskalendern

Barnens adventskalender 1934–1964. Konstnären Aina Stenberg MasOlles kalendrar från museets adventsmonter som visades julen 2007. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.

Den första adventskalendern trycktes i början av 1900-talet i Tyskland. Den bestod av två ark varav det ena hade 24 julmotiv. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapades en ny version med luckor att öppna med en bild innanför.

De första tyska adventskalendrarna med luckor föreställde hus, små städer och julmarknader blandat med religiösa motiv. De svenska och danska hade lantliga och världsliga teman: natur, snögubbar, kälkar, timmerhus och tomtenissar.

När kriget kom 1939 upphörde efterhand kalenderproduktionen i Tyskland på grund av materialbrist. Efter kriget återupptogs tillverkningen och adventskalendern slog igenom kommersiellt i USA kring 1950.

Barnens adventskalender

MasOlles första kalender föreställer familjen MasOlles gård i Siljansnäs i Dalarna med ett antal tomtenissar utanför som utförde olika sysslor på gården.

Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund, med influenser från Tyskland. Syftet var att genom kalenderförsäljning samla medel till flickscoutrörelsen.

Den första kalendern ritades av Aina Stenberg MasOlle, som var en känd sagoboksillustratör av bland annat sagoböcker. Den skulle vara ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”, som beställaren uttryckte det. Adventskalendern fick namnet Barnens adventskalender och trycktes första året i 10 000 exemplar. Den hade 24 luckor, en för varje dag fram till julafton.

Adventskalendrarna blev snabbt populära och ritades fram till 1964 av Aina Stenberg MasOlle.

Julkalendern i radio och tv

"Julkalendrar i radio och tv" var en utställning år 2004 som lockade både stora och små. Foto: Mats Landin, ©Nordiska museet.

Den första mediala julkalendern sändes av Sveriges Radio 1957 och hette Barnens adventskalender. Idén fick producenten från flickscoutskalendern. Det var ett program, fem minuter långt, med barn som sjöng julvisor, pratade om julförberedelser och öppnade en lucka i en adventskalender. Året efter gavs en särskild kalender ut som kopplades till radions kalender. 1960 följde tv efter och figuren Tittelure öppnade luckorna i svartvit sändning. Året därpå sändes adventskalendern med daglig lucköppning. År 1969 sändes den första kalendern i färg och 1971 ändrades namnet till julkalendern.

Den populäraste adventskalendern i tv genom tiderna är "Teskedsgumman" från 1967, som två miljoner vuxna och en halv miljon barn följde. I över femtio år har julkalendern i tv dagligen haft minst en miljon tittare per dag. En del julkalendrar har väckt debatt, till exempel "Broster, Broster" (1971) och "Trolltider" (1985). Det senare programmet, till exempel, kritiserades för att inte ha någon kristen koppling alls, vilket väckte starka känslor. Många skrev till tv och berättade att de aldrig mer skulle låta sina barn se på julkalendern.

Det vanligaste antalet luckor i kalendrarna är 24 stycken, men i tv-kalenderns barndom kunde det vara 29 stycken eftersom adventskalendern började sändas första söndagen i advent, vilken kunde infalla redan 26 november. Så småningom lät man kalendern börja den 1 december, oavsett vilken veckodag det var.

 

Nordiska museet har 85 stycken adventskalendrar i museisamlingarna från 1934 och framåt. Några av dem finns att se i utställningen "Traditioner".

Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här