Kartorna visar vägen

Humle (Humulus lupulus L.) är vår enda kulturväxt som har varit lagstadgad och därmed strängt kontrollerad. Under 1600- och 1700-talen nådde humleodlingen i Sverige sin höjdpunkt och då fanns i landet miljontals humlestörar. Lantmätaren noterade alltid var humlegårdar fanns. Än idag kan man finna humleplantor på dessa sedan länge övergivna humlegårdarna.

Humleskörd. Oljemålning av J.W. Wallander, 1856. NMA.0036700

I Mellaneuropa någon gång på 700-800-talet kom man på humlens utmärkta egenskaper i öl. Innovationen spreds som en löpeld över hela Europa. Bara på några hundra år verkade i stort sett alla länder som hade en ölkultur ha övergått till att konservera och krydda ölet med humle.  Norden var inget undantag, utan växten introduceras förmodligen under 900-talet. Humlen blev så viktig att odlingen lagstadgades 1442–1860. På grund av odlingstvånget och växtens stora betydelse vet vi mycket om humleodlingen i Sverige.

Redan under 1200-talet finns lagtexter som exempelvis behandlar straff vid stöld av humle.  Förekomst av humlegårdar skulle av lantmätaren markeras i kartakten, så därför har vi en god bild över var och i vilken mängd det odlades humle. På våra äldsta kartor från början 1600-talets och fram till 1800-talets slut är humlegårdarna inritade och antalet störar oftast angivna.

De flesta humlegårdar innehöll ett hundratal humlestörar, medan i Gudhems härad var antalet upp till 8 000 på en enda gård.  I landskapshandlingar från Julita socken år 1556 står humleodling omnämnt. Senare vet vi att år 1735 fanns 2 000 humlestörar i den nuvarande parken på Julita. Ytterligare 100 störar stod ute på Tåkenön.

humle_julita.jpg

Humle är en perenn slingrande växt som är tvåbyggare. Det betyder att han- och honblommorna finns på olika individer. Det är endast honväxten som är intressant i odling, för den bildar de eftertraktade kemiska ämnena som är bakteriedödande och aromatiska. Hanplantorna var bannlysta, då en befruktning var oönskad. ”En humlegård ska vara som ett nunnekloster där ingen man är välkommen.”

Idag växer ett antal kloner av humlerelikter åter i Julitas park.  Drygt femtio kloner växer i den centrala samlingen och för cirka hälften av dessa är Julita klonarkivsvärd. Alla insamlade kloner har en gång odlats för att användas och varje klon har sin speciella historia. För att hitta levande växter från övergivna humlegårdar har i vissa fall de tidiga 1600-talskartorna använts. Vi har även använt andra historiska dokument såsom medeltida diplom men också tagit hjälp av allmänheten för att finna växter. En klon kommer från godsets sedan länge åt naturen överlämnad humlegård på Tåkenön.

Vid museet har det pågått forskning om humlen sedan många år. Vi har undersökt den genetiska variationen och analyserat det kemiska innehållet i de olika kottarna. Även de enskilda klonerna har beskrivits.

untitled-1.jpg

GEORG innehåller 12 000 kartor över byar och gårdar från perioden 1630–1655. Här kan du ta del av och forska i en unik samling med Sveriges äldsta storskaliga kartor. Du kan söka i materialet på olika sätt, via register eller via modern karta och även exportera databasens uppgifter till Excel.

Sveriges äldsta storskaliga kartor - databasen GEORG

Lär mer om humle

Hör Else-Marie K. Strese, Fil dr i biologi samt docent i agrarhistoria, berätta om humle.