Museet dokumenterar

När museer dokumenterar vardagsliv och företeelser i tiden handlar det om att observera och beskriva, intervjua och fotografera och samla in föremål. Samtiden är utgångspunkten, men ofta med historiska tillbakablickar.

Motionslopp för kvinnor – en populär företeelse

Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, har blivit en vanlig och populär företeelse i Sverige. Varför är det så? Vad är ett tjejlopp och hur uppstod fenomenet? Vad är det som gör att så många vill delta? Nordiska museet har tillsammans med forskare dokumenterat Tjejvasan, Vår-Ruset, Tjejvättern och Tjejmilen. Museet har bett deltagare att svara på frågelista och skrivupprop, och har även samlat in tävlingsutrustning och andra föremål med anknytning till de olika evenemangen.

Nordiska museets fotograf Karolina Kristensson har även fotodokumenterat loppen:

Ur Nordiska museets dokumentation, föremålsinsamling och skrivupprop drivs ett forskningsprojektet med namnet Tjejlopp som kulturellt fenomen – villkor för kvinnors motionsidrottande på Uppsala universitet.

Guldknappen

Guldknappen är ett modepris som tidskriften Damernas Värld årligen delar ut till en svensk designer eller ett företag. Första gången var år 1982. Idag är Guldknappen ett prestigefullt pris av stor betydelse för pristagaren, som kvalitetsstämpel och varumärke. Priset är Guldknappen och äran. Sedan 2010 har även Guldknappen Accessoar och Damernas Världs Läsarnas Pris delats ut.

Nordiska museet samlar årligen in föremål och dokumenterar vinnande designer.
Sedan 2010 även för Guldknappen Accessoir.

Stjärnsång på Möja

Att sjunga för stjärnan är en gammal tradition som tidigare varit utbredd över hela landet. Idag lever den kvar på några få ställen i landet, varav Möja är ett.

Under trettonhelgen 2011 gjorde Nordiska museet en dokumentation av stjärnsången på Möja. I korthet går stjärnsång ut på att åskådliggöra den bibliska berättelsen om de tre vise männens vandring för att hylla det nyfödda Jesusbarnet. Sång, skämt och upptåg ingår samt tiggeri. Förr var det byns ungdomar som tiggde ihop mat och dryck till ett kalas. Idag samlas pengar in som går till någon form av välgörande ändamål eller ungdomsverksamhet på ön. Den här typen av upptåg har i viss mån återuppstått i Halloweens ”Bus eller godis?!” när skräckutklädda barn går omkring och tigger.

Läs mer i Samdokforum 2011/3 (Pdf)

Om du har några frågor om stjärnsång eller något du vill berätta, hör av dig till intendent Lena Kättström Höök 08-51 95 46 48 eller
lena.kattstrom.hook@nordiskamuseet.se

Nya folkliga högtider

Inom projektet Nya folkliga högtider undersöks framväxten av ritualer kring teveprogram som Melodifestivalen, Kalle Ankas julprogram, Nobelfesten och fredagsmys. Att intresset från publiken fortsätter år efter år tyder på att dessa ritualer har en social funktion och skapar en känsla av gemenskap.

Melodifestivalen kallas ibland hela Sveriges folkfest. Här är interaktionen mellan publik och media särskilt tydlig. Festivalen har drag av karneval och innehåller skämtsamma anspelningar på aktuella teman som nationell identitet och kön. Hur används programmen i kommunikationen mellan människor? Vilka attityder och livsstilar förmedlas genom festivalen?

Framgångssagan från vanlig människa till idol ger möjlighet till identifikation. Det är inte en slump att prinsesskronan i regnbågens alla färger har blivit en symbol för hela festivalen. Utan tvekan har många av de populäraste melodierna blivit en del av den svenska musiktraditionen i både vardag och fest. ”Musiken går hem ute i stugorna”, som det brukar heta i kvällspressen.