Genbanker

Ett biologiskt bibliotek

Allt vi äter och mycket av det vi omger oss med har biologiskt ursprung och bär på olika gener. Gener är dynamiska, de omkombineras, det bildas nya och andra försvinner. Men när det gäller våra kulturarter, så är det främst människan som driver den starkaste förändringen genom avel och förädling.

Våra kulturväxter och husdjur skiljer sig åt mellan länder, men förändras också över tid. Kornet som odlas i Etiopien är inte det samma som i norra Sverige. Tidigare var oftast inte ens sorterna i närbelägna byar desamma. Det vi odlade tidigare är annorlunda mot de sorter som finns idag.  De bär på olika gener. För att kunna möta framtidens utmaningar när det gäller vår matförsörjning, men också utveckling av läkemedel och vårt behov av skönhet, måste vi ha tillgång till många olika gener.  Genbankernas syfte är att även de uttjänta och gamla sorterna ska bevaras till eftervärlden.

Levande kulturarv

Sockerbetsodling. Man med jordbruksredskap draget av häst. Foto: Gunnar Lundh, © Nordiska museet

När Nordiska museet och Skansen grundades i slutet av 1800-talet var det en reaktion på att den gamla bondekulturen höll på att försvinna. Naturligtvis försvann inte bara redskapen utan även oxen som drog plogen, hästen som spändes framför vagnen, rågen som skars med lien eller linet som bråkades i bråkan.

Att bevara en sort

Vårt och all världens frömaterial förvaras fryst på Svalbard. Våra fröförökade växtslag som exempelvis spannmål, bevaras i fryst tillstånd vid NordGen.

Kartorna visar vägen

Karta över Julita. Foto: Else-Marie Karlsson Strese, © Nordiska museet

Kartorna visar vägen till gamla humleplantor. Under 1600- och 1700-talet nådde humleodlingen i Sverige sin höjdpunkt och då fanns i landet miljontals humlestörar. Än idag kan man finna humleplantor på dessa sedan länge övergivna humlegårdarna.

Aristokraten sparris

Sparris. Foto: Else-Marie Karlsson Strese, Nordiska museet

På godset Julita serverades kring förra sekelskiftet mycket sparris. Växten hade blivit enormt populär och sparrissängar anlades vid slott och gods. Det är egentligen först sedan några tiotal år som sparrisen återigen har blivit allmän och populär.

Lök i alla dess former

Lök. Foto. Else-Marie Karlsson Strese, Nordiska museet

Lök har använts sedan årtusenden till mat, medicin och som krydda. I Egyptiska gravkamrar finns avbildningar av lök daterade till 3000 f. Kr.

Rabarber och socker

Rabarber. Foto: Else-Marie Karlsson Strese, Nordiska museet

Vid förra sekelskiftet var rabarber en vanlig och älskad växt i allas täppor. Men så hade det inte alltid varit. Rabarbern är en ung kulturväxt med endast några århundraden på nacken.

Genbanker i världen

Det internationella arbetet med genbanker ligger under världshälsoorganisationen WHO. De flesta länderna i världen har inrättat genbanker och har nationella program för bevarande av sina kulturväxter.

Klonarkiv för frukt

Äppelkorgar. Foto. Kerstin Bernhard, © Nordiska museet

Julita gårds klonarkiv för frukt — först i Sverige. I slutet av 1980-talet insåg Sune Zachrisson, som då var styresman vid Nordiska museet, att museet helt hade missat att berätta och bevara en mycket viktig del i vår historia, nämligen den om våra kulturväxter.

Den egyptiska akacians långa dvala

En liten akacia växer i orangeriet på Nordiska museets gård Julita i Sörmland. Ett frö i en glasburk i museets stora samling av fröprover från 1800-talet började gro tack vare en forskares nyfikenhet och envishet – en sensation som väckte många frågor.

Format 165 x 210 mm
128 sidor, rikt illustrerad

Pris: 125 kr

Köp boken


Litteratur

  • Karlsson Strese, E.-M., Tollin, C. och J. Hagenblad. 2012. Den svenska humlens ursprung. Svensk Botanisk Tidskrift 106: 3-4, 165-176
  • Karlsson-Strese, E-M., 2012. Äpplet - historia och som symbol. Sörmländska äpplen, red. Dan Waldetoft. Nordiska museets förlag, Stockholm, s 14-25
  • Karlsson Strese, E.-M. 2011. Humle (Humulus lupulus L.) – omskriven, älskad och kontrollerad. SLU Fakta, trädgård-Fritid Nr. 152
  • Karlsson Strese, E.-M. 2010. Ingår den biologiska mångfalden i museernas kollektiva minne? Nordisk museologi. 1, 109-123
  • Karlsson Strese, E.-M. 2010. Das lebendige Kulturerbe. Die Erhaltung pflanzengenetischer Ressourcen. Naturforschende Freunde/ Berlin. Bd 47, 81-91
  • Karlsson Strese, E.-M., Karsvall, O. and Tollin, C., 2010: Inventory methods for finding historically cultivated hop (Humulus lupulus L.) in Sweden. Genetic Resources and Crop Evolution: Volume 57, 219-227
  • Leino, M. W., Hagenblad, J., Edqvist, J. and Karlsson Strese, E-M. 2009: DNA preservation and utility of historic seed collection. Seed Science Research. 19, 125-135
  • Karlsson Strese, E.-M., 2008. Humlegårdar på kartor, växter i naturen ur 1600-talets jordbrukslandskap, red. Mats Höglund Skrifter utgivna av Riksarkivet nr 29. pp 46-52
  • Karlsson Strese, E.-M. 2008.Sparrisuppropet – inte bara sparris. SLU Fakta, trädgård-Fritid Nr. 133
  • Karlsson Strese, E.-M. och Tollin.C, 2008: HUMLE – finns i öl av ”fel” skäl. Forskning och framsteg Nr 3
  • Karlsson Strese, E.-M. 2008. Jag är mig själv närmast. Om nyttan med biologisk mångfald.  Biodiverse 4, 8-9
  • Tollin, C. och Karlsson Strese, E.-M.2007. Humlen. Nordupplands karaktärsväxt. Ur Arkeologi E4 Uppland – studier, red. Härthner-Holdar, E., Ranhed, H. och Seiler, A. Vol 4, s 685-696