Trädgårdsodling

Produktion och Rekreation

Alla trädgårdar är unika och kan ha olika syften. 1500-talets kryddtäppa med morötter kanske inte skiljer sig så mycket från odling i pallkragar vid sommarstugan idag.

Den större herrgårdens barockträdgård vid 1700-talets början är däremot mycket annorlunda mot villaträdgårdarnas trädgårdar med stora plana gräsmattor. Köksträdgårdens syfte att odla för föda skiljer sig från lustträdgårdens funktion för rekreation. Stort eller smått, en trädgård är likväl en produkt av ägarens önskemål och dröm och naturens motvilja att styras och tuktas.

Äppelkunskap

Äppelblom. Foto: Klara Holmqvist

Varje kärna i ett äpple är unik och ger upphov till en ny sort. Därför kan inte de olika äpplesorterna bevaras som frön utan måste bevaras som levande träd. 

Pioner

Pioner. Foto: Klara Holmqvist

Pioner  har odlats i Kina i minst 1500 år, troligen mest för rötternas medicinska egenskaper. På 600-talet efter kristus odlade man dem även för deras skönhet.

Järnurnor

I Nordiska museets samling med föremål för dekoration av hemmet finns också prydnadsföremål för trädgårdsanläggningar.

Aristokraten sparris

Sparris. Foto: Else-Marie Karlsson Strese, Nordiska museet

På godset Julita serverades kring förra sekelskiftet mycket sparris. Växten hade blivit enormt populär och sparrissängar anlades vid slott och gods. Det är egentligen först sedan några tiotal år som sparrisen återigen har blivit allmän och populär.

Lök i alla dess former

Lök. Foto. Else-Marie Karlsson Strese, Nordiska museet

Lök har använts sedan årtusenden till mat, medicin och som krydda. I Egyptiska gravkamrar finns avbildningar av lök daterade till 3000 f. Kr.

Rabarber och socker

Rabarber. Foto: Else-Marie Karlsson Strese, Nordiska museet

Vid förra sekelskiftet var rabarber en vanlig och älskad växt i allas täppor. Men så hade det inte alltid varit. Rabarbern är en ung kulturväxt med endast några århundraden på nacken.

Klonarkiv för frukt

Äppelkorgar. Foto. Kerstin Bernhard, © Nordiska museet

Julita gårds klonarkiv för frukt — först i Sverige. I slutet av 1980-talet insåg Sune Zachrisson, som då var styresman vid Nordiska museet, att museet helt hade missat att berätta och bevara en mycket viktig del i vår historia, nämligen den om våra kulturväxter.


Litteratur

Ahrland, Åsa: Den osynliga handen - trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige. Stockholm: Carlsson, 2006

Clark, H. F.: The English landscape garden. London: Pleiades Books, 1948

Hansson, Marie och Hansson, Björn: Köksträdgårdens historia. Stockholm: Norstedts, 2011

Hobhouse, Penelope: Trädgårdskonstens historia 3000 år. Stockholm: Natur och kultur, 2004

Horwood, Catherine: Potted history - the story of plants in the home. London: Frances Lincoln, 2007

Ljungqvist, Kerstin: Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter - historik om svensk medicinalväxtodling. Dals Rostock: Calluna, 2007

Nolin, Catharina: En svensk lustgårdskonst - Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt. Stockholm: Signum, 2008

Nolin, Catharina: Till stadsbornas nytta och förlustande - den offentliga parken i Sverige under 1800-talet. Stockholm: Byggförl., 1999

Laird, Mark: The flowering of the landscape garden. English pleasure grounds, 1720-1800. Philadelphia, Pa.: University of Pennsylvania Press, 1999

Olausson, Magnus: Den engelska parken i Sverige under gustaviansk tid. The English landscape garden in Sweden during the Gustavian era. Stockholm: Byggförl.: Piper Press, 1993

Stadens odlare. Nordiska museets och Skansens årsbok 2003. Stockholm: Nordiska museet, 2003

Wilke, Åsa: Villaträdgårdens historia - ett 150-årigt perspektiv. Stockholm: Prisma, 2006

 

Litteraturen går att finna i Nordiska museets bibliotek.