Nordiska museets förlag

Nordiska museet har gett ut böcker sedan 1873. Förlaget publicerar i dag facklitteratur om svensk kulturhistoria från 1500-talet till vår egen tid.

Aktuella titlar

Humle. Det gröna guldet

En bok om humlens biologi, kemi, ekonomi, kulturhistoria och användning i ölbryggning.

Tore Johnson

Bilder från Paris på 1940- och 50-talet. Den första i en ny serie fotoböcker från Nordiska museet.

Exponerad tid

Det tidiga 1900-talets Åtvidaberg var ett samhälle i snabb utveckling. På plats fanns fotografen Johan Emanuel Thorin.

Socker och söta saker

Synen på socker har förändrats radikalt i takt med förvandlingen från lyx- till vardagsvara. Boken berättar om sockrets och sötsakernas kulturhistoria i Sverige.

Tore Johnson

Tore Johnson (1928–1980) reste till Paris i slutet av 1940-talet för att försörja sig som frilansfotograf. Han lät sig inspireras av photographie humaniste, en sorts gatufotografi som ville skildra vardagslivet med en kombination av realism och poesi. Med empatisk och nyfiken blick förevigade han stadens invånare bortom turistattraktioner och fina salonger. Boken visar ett urval med kända och okända Parisbilder och är den första i en ny serie fotoböcker från Nordiska museet. Utkommer 17...

Händer som lyder. Hantverkarna vid Handarbetets vänner

Av Annelie Holmberg. Utkommer hösten 2015.

Humle. Det gröna guldet

Humlen har följt människan i över tusen år. Trots det har mycket av kunskapen om den gått förlorad i Sverige. Vi känner grödan som smaksättare i öl, kanske även som dekorations- och medicinalväxt. Mindre känt är att dess ekonomiska betydelse har varit så stor att odlingen har reglerats i lag under fyra sekler. I denna rikt illustrerade bok betraktas humlen utifrån ett sammansatt biologiskt och historiskt perspektiv. Innehållet spänner från växtens kemi, genetik och historiska utbredning till...

Möte med mode

Folkliga kläder 1750-1900 i Nordiska museet. Av Berit Eldvik. Allmogens klädedräkt från 1700- och 1800-talen betraktas ofta som egenartad och skiljd från stadens föränderliga modebild. Det lokalt särpräglade, med högtidsdräkternas exotiska färgprakt, har lyfts fram i bildverk och återskapats i 1900-talets vurm för folkdräkter. En förskjutning av perspektivet mot det dräktskick som har varit gemensamt över stora delar av landet ger andra insikter. Det blir tydligt att även allmogens sätt att klä...

Lekar och spel

Fataburen 2014 Redaktör: Dan Waldetoft. Lek och lärande hör ihop och därför uppfattas leken som viktig – både i sig och som studie-objekt. Spel och spelande, däremot, är något ideologiskt laddat och mer ifrågasatt. Video- och datorspel, särskilt sådana med våldsamt innehåll, beskylls ofta för att orsaka både fysisk och psykisk ohälsa. Samtidigt utmanas i dag många invanda uppfattningar och föreställningar om spel i olika medier. Spelkulturerna ses alltmer med positiva förtecken. Spelandet...

Socker och söta saker

En kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige Av Ulrika Torell Få varor är så älskade som söta produkter och få måltider sägs vara lika hotfulla som den sockerstinna maten. Sockret är samtidigt så alldagligt att det lätt tas för givet, som om det alltid har funnits. Det kan till och med vara svårt att undvika. Men i själva verket är sockret en nymodighet i vardagens kosthåll. Trots att det har cirkulerat som handelsvara i mer än tusen år blev sockerätandet folkligt först på 1900-...

Exponerad tid. Johan Emanuel Thorins fotografier 1890-1930

Av Eva Dahlman och Gunvor Vretblad Sekelskiftet 1900. Industrier och kommunikationer, samhällen som växer och förändras. Det nya seklet tycks innebära att allt går fortare, men nu finns också teknik som gör att tiden kan hejdas och materialiseras. Johan Emanuel Thorin var en av dem som lockades av fotografins möjligheter. Genom kameralinsen iakttog han sin omgivning – naturen, bebyggelsen och människorna, det nya och det gamla. Motiven fann han ofta i Åtvidaberg, en tätort som utvecklades i...

Friktion – Ernst Manker, Nordiska museet och det samiska kulturarvet

Av Eva Silvén. Utkommer hösten 2015. Nordiska museets samiska samlingar formades i en tid som präglades av rasbiologiska föreställningar, exploatering av norrländska naturtillgångar och en framväxande samisk frigörelse. Ernst Manker var redaktör för serien Acta lapponica och avdelningsföreståndare vid museet 1939–1961.

Expeditioner i det förflutna

Etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början Av Karin Gustavsson. Under 1900-talets inledande decennier genomfördes omfattande fältarbeten på den svenska landsbygden. Ålderdomlig bebyggelse dokumenterades på bild och i ord av unga män som hade studerat konsthistoria, nordiska språk, folklivsforskning och arkeologi. De tog sig fram med cykel och tåg, så småningom också med bil, på resor eller ”expeditioner” som resulterade i fotografier, ritningar och...

Julita gård

Redaktör Kristina Lund. Bildredaktör Peter Segemark. Hur fungerade ett storgods i början av 1900-talet? Och hur såg det ut? Den som besöker Julita gård, Nordiska museets herrgårdsanläggning i Södermanland, kan själv uppleva det på plats. I den nya boken berättar författarna, alla med nära anknytning till Julita gård, kunnigt om platsens tusenåriga historia och om verksamheten idag. Boken är rikt illustrerad med både historiska och moderna bilder. Godset Julita är en välbevarad och sammanhållen...

Sidor