![Nordiska museets förstasida [Accesskey 1] - Svenska trender och traditioner](bilder/logotype_black.jpg)
|
|||||||||
|
Kom till USA med invandrare från Irland Traditionen att fira Halloween kom till USA med irländska invandrare på 1840-talet. Halloweens ursprung kan spåras i den uråldriga förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades 31 oktober som en markering att sommaren var slut och vintern började. Samhain betraktades som en gränsöverskridande natt då de döda antogs återvända till jorden. Därför tändes eldar för att vägleda dem och skrämma bort häxor, som ansågs vara särskilt aktiva denna natt. Även olika naturväsen, som till exempel älvor, menades vara i farten. För att blidka alla sorters väsen som var ute denna natt satte man ut mat och dryck till dem. Denna natt ägnade man sig också åt skämt och upptåg, som en markering av övergången till den långa vintern. Utklädda och maskerade gick man från hus till hus och tiggde ihop till ett kalas. Om man inte fick någonting straffades värdfolket genom att man ställde till med upptåg.
För att lysa upp mörkret bar man ljusförsedda rovor utskurna till ansikten. De kallades ”Jack o´lanterns” och enligt sägnen föreställde de den irrande själen efter smeden Jack som varit för ond för att komma in i himlen och som inte heller släpptes in i helvetet, eftersom han hade överlistat Djävulen. För att lysa upp sin osaliga vandring på jorden hällde han glödande kol i rovorna. Religiös fest med ceremonier ledda av druider Men ursprungligen var inte Samhain bara en arbetsfest som markerade övergången till vintern utan det var även en religiös fest med ceremonier ledda av druiderna, de keltiska prästerna. Det keltiska året slutade den 31 oktober och därför var det ett lämpligt tillfälle att spå om vad som skulle hända under nästa år. Med kristendomens införande och den katolska kyrkans framväxt började arbetet med att försöka kristna helgen och minska de keltiska gudarnas och andarnas kraft. Alla själars dag År 731 införde den katolska kyrkan alla helgons dag (All Saints day), den 1 november, som en fest för de helgon som inte hade egna dagar i almanackan. Dagen var också tänkt som en ersättning för Samhain. Men den nya helgdagen lyckades inte utrota det folkliga firandet. På 1000-talet gjorde kyrkan ett nytt försök att utrota Samhain genom att även införa alla själars dag (All Souls day) den 2 november. En dag då de levande skulle be för de dödas själar. Tände eldar och lekte lekar med äpplen och nötter och klädde ut sig Vid medeltidens slut var Allhallows Eve en etablerad del i den romersk-katolska kyrkans almanacka. Efter reformationen kom de folkliga traditionerna kring Halloween att leva vidare på Irland, i Skottland, Wales, delar av England och på Orkney- och Shetlandsöarna. Där fortsatte man att tända eldar och leka lekar med äpplen och nötter och att klä ut sig och göra ”trick or treat”. Trick or treat Man lyckades alltså inte i sina strävanden att utplåna det hedniska firandet och Halloween fortlevde som en blandning av hedniskt och kristet. Och det var som sådan den introducerades i USA på 1840-talet dit den kom med irländska invandrare såväl protestanter som katoliker. I USA utvecklades festen sedermera till en populär barntradition med maskerat tiggeri ”trick or treat”, ett omtyckt tillfälle för barnen att skämta med de vuxna.. Barnen klär ut sig till spöken, prinsessor, benrangel och liknande och går runt och tigger godis i grannskapet. Om de inget får hotar de med straff av olika slag, till exempel tomatkastning mot dörrar och fönster. Till festen hör också att man dekorerar sina hus och trädgårdar med utskurna, ljusförsedda pumpor, kålrotens efterträdare i USA. Nu för tiden firas Halloween med utklädning också bland vuxna och i New York ordnas en Halloweenparad, där artsister, konstnärer och designers deltar tillsammans med ”vanliga” New Yorkbor. En höstfest för alla generationer Halloween i USA är en fest som väcker både positiva och negativa reaktioner. De negativa reaktionerna handlar främst om att festen har hedniskt ursprung, att den tar upp ett dödstema samt att den är uttalat kommersiell. För många är dock Halloween en oförarglig höstfest som alla generationer kan fira tillsammans, med festligheter och upptåg. Den är, som karnevalen, ett tillfälle att lösa upp gränserna mellan levande och döda, mellan nuet och det förflutna, mellan det tillåtna och det otillåtna. Halloween i Sverige I Sverige är Halloween en sed som blossat upp, framför allt under senare delen av 1990-talet. Innan dess förekom den endast i begränsad omfattning.
Det är framför allt barn och ungdomar som anammat Halloweenfirnadet med maskeradupptåg på daghem och fritidshem och på privata fester. Bland barnen förekommer maskerat tiggeri – bus eller godis?! (=”trick or treat”) – om än i liten omfattning. Särskilt populärt är det att klä ut sig till benrangel, häxor och spöken, och alla andra varianter på temat döden. Sprids via tv och personliga kontakter I boken Sockrade hjärtan och godissugna spöken har Agneta Lilja framför allt studerat Halloweensedens spridning i Sverige samt människors attityder till firandet. Här framkommer att kunskapen om Halloween sannolikt spridits framför allt från USA via TV-serier, biograffilm, böcker, seriemagasin och internet. Andra viktiga spridningsvägar har varit svenskars personliga kontakter med amerikaner, engelsmän och irländare. Det otroligt snabba spridningsförloppet har dessutom underblåsts genom en medveten propaganda från handel och massmedia. Seden att tända ljus på gravarna ökar Agneta Lilja visar att kritiken i Sverige ställer det allvarliga och stillsamma svenska allhegonafirandet mot det uppsluppna, ytliga och kommersiella amerikanska Halloweenfirandet med sin mer lekfulla inställning till döden. Vissa motståndare känner även en rädsla för att Halloween skulle kunna konkurrera ut allhelgonafirandet. Men i stället har det visat sig att seden att tända ljus på gravarna på alla helgons dag har ökat. Ett vanligt argument för Halloweenfirandet är att det behövs något som lyser upp den helgfattiga hösten. Och vad kan då vara bättre än en fest med maskerad och karnevalsinslag? Dessutom ser många som arbetar på förskolor och fritidshem ett pedagogiskt värde i tillfället som ges att prta med barnen om rädslor och döden. Detta möjliggörs genom den ofarliga rädslan som kommer fram i firandet. Halloween i sitt svenska sammanhang Halloween har blivit ytterligare en tradition i Sverige med både religiösa och profana inslag, liksom julen där Jesus samsas med jultomten, eller påsken där uppståndelsebudskapet konkurrerar med påskkärringar om uppmärksamheten. Välkända svenska symboler De olika inslagen i Halloweenfirandet – tankar och symboler kring döden, maskerat tiggeri, utklädsel, fest och upptåg, även en upplyst rova eller kålrot – är väl kända i svensk sedehistoria. Trots detta uppfattas Halloween av en del som mycket utländskt och främmande. Antagligen för att man inte känner igen elementen i den här tappningen eller att de dyker upp vid ”fel” tidpunkt. Att klä ut sig till oigenkännlighet och gå omkring och skämta skrämmas är någonting vi sysslat med åtminstone sedan vikingatiden. I en skriftlig källa från 900-talet beskriver den bysantinske kejsaren i Konstantinopel hur de nordiska vikingarna i hans livgarde kommer in utklädda och uppträder under julen. Iförda olika sorters masker och klädda i pälsar med håren utåt lever de om och för oväsen med sina sköldar. Utmärkande för Norden är att upptågsmakeriet var förlagt kring jul. Olika former av julbocksupptåg, stjärngossespel och Knutsfirande har förekommit långt fram i tiden och gör det i viss utsträckning ännu. Våra seder I sedernas natur ligger en ständig förändring, Vi lägger till, drar ifrån och stöper om. När element inte längre fyller någon funktion försvinner de eller flyttas. I Sverige håller vi idag på att skapa vårt eget Halloweenfirande. Här är det huvudsakligen skräcktemat som lockar till utklädsel till skillnad från i USA, där det lika väl kan vara prinsessor, féer, kungar, drottningar och alla möjliga andra sagofigurer eller politiker som blandas med spöken, vampyrer, benrangel och häxor. I USA infaller alltid Halloween den 31 oktober medan firandet i Sverige vanligtvis sker på aftonen före alla helgons dag som är första lördagen i november, oavsett datum. Men Halloweenfester kan även förekomma lite när som helst i slutet av oktober eller början av november. Gå påskkärring och fira Halloween Fredrik Skott har studerat påskkärringarna i Sverige och menar att Halloweens popularitet i Sverige kan bero på att man får vara precis så ruskig och skräckinjagande man vill. När till och med påskkärringarna har blivit allt sötare och harmlösare och det knappast förekommer några andra skrämmande upptåg skulle behovet av att skrämmas flyttats över till Halloween. En annan tänkbar anledning till sedens popularitet kan vara att den ligger rätt i tiden med dagens intresse för New Age, häxor, spådomar och olika ockulta fenomen. Lena Kättström Höök Läs mer om: Alla helgons dag  Böcker att läsa mer i: Sockrade hjärtan och godissugna spöken. Alla Hjärtans Dag och Halloween – två nya festseder i Sverige, en forskningsrapport från Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala, Agneta Lilja, Uppsala, 1998. Ljusen på gravarna – och andra ljusseder, Mats Rehnberg, Stockholm, 1965. |
|
|
|||||||
