![Nordiska museets förstasida [Accesskey 1] - Svenska trender och traditioner](bilder/logotype_black.jpg)
|
|||||||||||||||
Den kristna påsken firas den första söndagen efter den första ecklesiastiska (= kyrkliga) fullmånen (enligt Metons cykel*, inte den astronomiska) som infaller på eller närmast efter den 21 mars.** Påsken är den äldsta och största kristna högtiden. Den firas till åminnelse av Kristi uppståndelse men har sina rötter i den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Fastlagen, fastan och påsken Den period vi idag kallar påsk består egentligen av tre olika delar: Fastlagen – de tre dagarna (dag 49-47 före påsk) före fastan Fastan – inträffar 46 dagar före påsk och varar ända fram till påsk (man fastade i 40 dagar – söndagarna räknades bort, då behövde man inte fasta) Påsken – infaller på påskdagen, den dag Jesus uppstod. Fastlagen och fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var katolskt. De har sedan dess blivit alltmer diffusa och betecknar idag snarast tidsperioden före påsk. Hebreiska Ordet påsk kommer från hebreiskan. När judarna efter fångenskapen hos Farao äntligen blev fria skedde det genom att Jahve, judarnas gud, hemsökte egyptierna med flera olyckor. En åtgärd var att döda alla förstfödda gossebarn i Egypten. Men för att detta inte skulle drabba de judiska gossebarnen samtidigt uppmanade Jahve dem att offra lamm och bestryka sina dörrar med blodet. Då kunde mordängeln se var de bodde och gå förbi, skona = pasach dem. Därav kommer den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.
Idag skiljer vi oftast inte på fastlags- ris och påskris. Från början piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Långfredagens risning skulle påminna om Jesu lidande och är en sed som förekom i Sverige sedan 1600-talet. Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt. De togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut. I Stockholm och andra delar av östra Svealand förekom påskris som dekorationsris under 1800-talets senare del. Först under 1930-talet blev det vanligt i hela landet att dekorera påskrisen med färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Läs mer om fastlagsrisningen och fastlagsriset  Långfredagen
Påskafton På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton. Mat på påskbordet
I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land. Tips: Recept på ansjovislåda till påskbordet Påskens ägg Under påsken kunde man äta mycket ägg. Med vårens och ljusets ankomst började hönsen värpa igen. Under den katolska tiden var det populärt med äggmat efter fastans försakelser. Vårt äggätande är alltså både styrt av förutsättningarna i naturen och en kvarleva från den katolska tiden. Dessutom kan ägget vara en symbol för pånyttfödelsen – påskens centrala tema. Att måla ägg
Ägglekar Äggpickning - två personer håller var sitt ägg i handen och stöter topparna mot varandra. Den vars ägg förblev helt vinner och han får motståndarens trasiga. Äggrullning – man rullar sina ägg, antingen utför en bräda och strävar då efter att träffa andras ägg, eller också nedför en backe, varvid den vinner som kommer längst. De kokta äggen bör vara hårdkokta, annars rinner innehållet ut och dekorerade för att underlätta identifieringen under lekarna. Ge bort ägg vid påsk Traditionen att ge bort ägg vid påsk lever kvar, men nu är det oftast ett stort dekorerat pappägg fyllt med godis och kanske någon liten present. Ibland göms äggen så att barnen får leta rätt på dem. Påskharen Föreställningen att det är påskharen som kommer med påskäggen är relativt sen i Sverige. Påskharen härstammar från Tyskland och kom hit under slutet av 1800-talet och är ett vanligt motiv på påskkort och ägg vid sidan av alla tuppar, hönor och kycklingar. Läs mer Litteraturtips * Nationalencyklopedin Me´tons cykel, en 19-årsperiod inom vilken datum och månfas nära överensstämmer. På 19 tropiska år går det 6 939,60 medelsoldygn, medan 235 synodiska månader svarar mot 6 939,69 medelsoldygn. Skillnaden motsvarar bara ett par timmar. M., som uppkallats efter den athenske astronomen Meton (400-talet f. Kr.), har haft stor betydelse i olika tideräkningar, framför allt vid den kristna påskberäkningen. ** Påskfullmånen Påsken är en rörlig högtid avhängig av månen och beräkningen av när den ska inträffa har ägnats mycket tid genom åren. Meningen med hela påskberäkningen var att den kristna påsken inte skulle sammanfalla med den judiska. För att uppnå detta bestämdes vid kyrkomötet i Nicaea, år 325, att vårdagjämningen fixerades till den 21 mars, som utgångspunkt för påskberäkningen, oavsett när den astronomiska vårdagjämningen inträffade. Den kristna påsken skulle firas den första söndagen efter den första ecklesiastiska (= kyrkliga) fullmånen (enligt Metons cykel, inte den astronomiska) som infaller på eller närmast efter den 21 mars. Detta innebär att påskdagen kan infalla när som helst mellan den 22 mars och 25 april. Dessutom leder påskberäkningen till att påskfullmånen inträffar på samma datum över hela jorden. (Timmas 1986, s. 78 ff., Lodén 1968; s.128 f.,167 ff.) |
|
|
|||||||||||||
