Forskningspolicy

Institutet för folklivsforskning är Nordiska museets forskningsavdelning. Institutet leds av innehavaren av den Hallwylska professuren, inrättad 1918, och professorn delar sin tid mellan museet och ämnet etnologi vid Stockholms universitet. Etnologin har också präglat mycket av museets forskning, men idag utgör Institutet för folklivsforskning en miljö för bred tvärvetenskaplig forskning, och museets forskare har sin bakgrund inom såväl humanistiska som naturvetenskapliga ämnen. En gemensam utgångspunkt är den internationella kulturhistoriska nyorientering som väver samman det förflutna med samtiden, kulturanalysen med breda historiska och sociala sammanhang och företeelserna med tingen.

Studiet av människors liv och villkor, av deras materiella och immateriella världar, är en hörnsten i de kulturhistoriska museernas verksamhet. Museernas roll som bildningsinstitutioner förutsätter kontinuerlig kunskapsuppbyggnad, kopplat till det museispecifika arbetet med samlingarna och den fortlöpande insamlingen. Forskningen vid museet ska relateras till museets samlingar och insamling. Av särskild vikt är att bygga vidare på och utveckla museets specifika vetenskapliga kompetenser, särskilt beträffande arbetet med föremål, fältundersökningar, foton/fotosamlingen och skrivet minnesmaterial. I museets forskningsuppgifter ingår också att öka kunskapen om det fysiska bevarandet av samlingarna, det vill säga förvaring, vård och konservering samt att verka för att den humanistiska forskningens infrastruktur stärks genom digitalt tillgängliggörande av samlingarna.

Sammantaget gäller att Nordiska museets samlingar utgör en del av samhällets offentliga minne och kulturhistoria. De erbjuder och utmanar till forskning som utvecklar nya metoder och synsätt, samtidigt som forskningen ska berika den övriga museiverksamheten med nya perspektiv och frågor kring insamling, bevarande och värde.

Nordiska museet har ett forskningsråd med huvudsaklig uppgift att vara ett stöd för museet som forskningsinstitution. Det utgör även ett forum för diskussion av föreslagna projekt, med hänsyn tagen till aktuell forskning. Rådet består av interna ledamöter med forskarkompetens från museets olika verksamhetsområden samt externa ledamöter som tillför flera discipliners forskningsperspektiv.