HAIKU

Handikapphistoria i kulturarvet

HAIKU var ett treårigt projekt som ville synliggöra historien om livet för personer med funktionsnedsättningar. Målet var att ta med den berättelsen i samhällets allmänna historia. HAIKU var ett samarbete mellan Handikapphistoriska föreningen, Nordiska museet och Historiska museet och finansierades av Allmänna arvsfonden. Projektet pågick till hösten 2013 och var uppdelat i fyra delar:

1) En enkät till museerna om vad man tidigare gjort kring dokumentation, föremål och arkiv ur funktionshindersaspekt.

2) Insamling av livsberättelser från personer med en funktionsnedsättning och handikappförbundens historia genom en webbplattform.

3) Filmfestival 8-9 oktober 2011 på Historiska museet med tema ”Föreställningar om funktionshinder”.

4) Dokumentation, till exempel hur tidigare insamlat material kunde överföras till Nordiska museets arkiv.

Arbetet skedde i nära samarbete med handikapprörelsen för att stimulera till kontakter mellan museer och handikapprörelsen och för att nå personer som ville delta med berättelser.
10 maj 2011 hade projektet en upptaktskonferens som gästades bland annat av Kulturutskottets ordförande Berit Högman. Hon beskrev behovet av funktionshinderperspektivet och sa bland annat:

Historia beskrivs oftast utifrån makten. Varför lärde vi oss så mycket om kungarna men så lite om slavarna, statarna och arbetarna i skolan? Varför lärde vi oss så mycket om mäns villkor och så lite om kvinnors och barns situation? Och om funktionshindrade lärde vi oss ingenting!

Den digitala insamlingen livsbild.se

22 mars invigde kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth insamlingen genom att själv bidra med en berättelse om sig och sin hörselskada. Livsbild samlade in berättelser från personer med funktionsnedsättning, anhöriga och föreningar. Den drevs av Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen och var aen del av HAIKU-projektet. Ordföranden i Handikapphistoriska föreningen, och tidigare socialministern Bengt Lindqvist, lämnade också sin berättelse om hur hans synskada har påverkat honom.

Lena Adelsohn Liljeroths hörselskada upptäcktes tidigt, men det var först i vuxen ålder som hon fick tillgång till hörapparat. I skolan satt hon längst fram i klassrummet, blev ordningsman och föreningsaktiv. ”Jag har förmodligen min dåliga hörsel att tacka för att jag blev politiker” skriver hon. Bengt Lindqvist berättar bland annat om att han stängdes ute från läraryrket och hur det kom att prägla hans liv. Så småningom kom han ändå att arbeta som lärare, och blev sedan politiker.

Insamlingen dokumenterade livet för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga förr och nu. Även olika föreningars historia samlades in. Livsbild var en ny typ av insamling. Det gick att skriva, spela in film med teckenspråk och tala in sin berättelse via telefon.

Flera av dem som samlat in berättelser medverkade på invigningen. Hasse Bergström beskrev sitt liv med psykisk funktionsnedsättning. Hans erfarenhet av att ha varit psykiskt sjuk och samtidigt själv socialarbetare skrämde många arbetsgivare.

–Det har funnits mycket ilska inom mig. Jag har velat berätta om att man kan resa sig ur en förnedring, säger han.

Lolo Danielsson har lämnat flera berättelser på teckenspråk. Hon beskriver att dövhet inte bara är en funktionsnedsättning. Det innebär också att tillhöra en språklig kultur som skiljer sig från det svenska skriftspråket.

–Det är utmärkt att kunna berätta direkt på teckenspråk. Jag har höga förväntningar på vad insamlingen kan leda till. Våra berättelser är en del av kulturarvet. Det är lätt att tro att personer med funktionsnedsättning är en homogen grupp. Men jag tror att berättelserna kommer att ge olika perspektiv, säger hon.

Invigningen filmades, på UR Play kan du ta del av intervjuer, föreläsning och diskussion.

Den digitala insamlingen finns på Livsbild.se