Julitabygden och sjön Öljaren

Julita gård ligger i den nordvästra delen av Södermanland, mellan sjöarna Hjälmaren och Öljaren.

I Julitabygden finns ett stort antal gravfält från järnåldern och rikligt med spår av äldre tiders odling. De södra delarna av godset. mot Öljarens strand, består av ett öppet jordbrukslandskap med vidsträkta leråkrar och mindre lövträdsbestånd. Slätten bryts i norr av mer höglänt mark med blandskog och mindre åkrar, ängs- och hag­marker. Här finns gott om torp och andra mindre boställen. Markerna är sandigare och mer lättbrukade än på lerslätten. Förr var de här markerna öppna och beteshagar och åkertegar låg som ett lapptäcke i landskapet.

Mot Hjälmarstranden i norr går en förkastningsbrant, en utlöpare av mälarmården, som gör skogarna otillgängliga och karga. I skogarna finns det åtskilliga spår av kol­ning och ett fåtal torp där man har försökt odla den magra skogsmarken. Genom ängs- och våtmarksslåtter har man drygat ut fodret för sina kreatur.

Tyngden av den senaste inlandsisen pressade ner marken långt under den nuva­rande nivån. När isen smälte undan för 10 000 år sedan så började landet höja sig. Landhöjningen är idag en halv meter på hundra år. Då de första människorna slog sig ner här var det möjligt att ta sig med båt från Öljaren till Hjälmaren och vidare till Östersjön. På grund av landhöjningen ligger nu resterna efter deras boplatser en bra bit ifrån sjön.

Namnet Julita har förhistoriska anor. Det är bildat av två ord; jor som betyder häst och laut som betyder sidlänt ängsmark. Julita kan alltså översättas till hästängen. De bördiga men tunga jordarna kring sjön användes tidigt som betes- och slåttermarker. Man odlade upp de stråk (åsar) av lättare sandjord som det finns en hel del av i bygden. I denna rika del av Julitabygden växte godsen Gimmersta och Julita fram på 1100- ­och 1200-talen, senare även godsen Fogelstad och Äs.

Öljaren är en grund sjö med ett medeldjup på sex meter. Som de flesta slättsjöar i jordbruksområden är Öljaren mycket näringsrik. Strand och vattenvegetationen är mycket kraftig med breda bälten av vass. Syrehalten i vattnet är tillfredställande och halten tungmetaller är minimal. Kalkbrottet vid Forsby på andra sidan sjön har en positiv inverkan på pH-värdet i sjön. Sjön är relativt rik på fisk och ända fram till I930-talet bedrevs yrkesfiske i Öljaren av sju personer. Än idag finns det två yrkes­fiskare i Öljaren. Här finns drygt 15 olika fiskarter och ett trettiotal fågelarter häckar i sjöns närhet. Ibland finner man träd som fällts av de bävrar som etablerat sig här.