Byggnader

Läs mer om Julita gårds hus, parker och gårdar.

Visa större områdeskarta

Lista över byggnaderna på Julita gård

Brandstationen

Brandstationen

Byggnadens exakta ålder är oklar, men troligen är det samma byggnad som finns utritad på 1735 års karta. Från början användes den som kölna. Här torkades malten som användes till ölbryggning. 1860 inreddes här mejeri fram tills att det nya mejeriet stod klart 1884. Byggnaden är uppförd i tegel som sedan slätputsats med kalkbruk. Tiden efter 1884 användes byggnaden som förråd och bostad till gårdens svinskötare. Svinstallet, som idag är borta, fanns då placerat i närheten av...
Gårdsmejeriet

Gårdsmejeriet, lantbruksutställning

Som del av en satsning på mjölkproduktion vid Julita gård under 1800-talet byggdes ett gårdsmejeri i nedtonad Schweizerstil. Mjölken kom från gårdens tre ladugårdar och i mejeriet tillverkades ost och smör av hög kvalitet. Byggnaden påbörjades 1883 och 1884 verkar den vara så pass färdig att produktionen kunde komma igång. Under 1885 färdigställs byggnaden helt och hållet. Den uppfördes i tegel som sedan slätputsades med kalkbruk och det var murare A König som utförde det mesta av arbetet. I...
Livstallet - Nya Stallbyggnaden

Livstallet - Nya Stallbyggnaden

Byggnaden stod helt klar 1901 och kallades då för Nya Stallbyggnaden. Senare kom den att kallas för Livstallet. Vagnsflygeln och Livstallet är de två senast tillagda flyglarna i herrgårdsmiljön. Uppförandet påbörjades redan 1898 och de sista spiltorna sattes in 1901. På platsen stod tidigare en nästan lika stor byggnad som revs i samband med att Livstallet uppfördes. Byggnaden utformades i klassicistisk stil med volutgavlar för att harmonisera med den övriga herrgårdsbebyggelsen. I Livstallet...

Norra flygeln

Norra flygeln uppfördes i mitten av 1700-talet, troligen i samband med att Stora huset byggdes upp igen efter branden som härjade den tidigare herrgårdsbyggnaden 1745. Detaljer i Norra flygelns källare ger en antydning om att byggnaden, till viss del, står på en äldre grund. Under 1800-talet kallades byggnaden för ”Kavaljersflygeln”. Det innebar att fattiga släktingar och vänner bodde i flygeln under längre tider. När Arthur Bäckström tog över Julita gård kring sekelskiftet 1900 kallades...
Skansenmuseet

Skansenmuseet och kyrkan

I takt med att Arthur Bäckströms samlingar växte, krävdes mer utrymme att förvara dem på. Museet stod klart 1930 och inrymde utställningar som visade både allmoge- och högreståndsföremål. Två år senare byggdes museet till med en kyrka, som utformades likt en mindre och lantlig sockenkyrka. Skansenmuseet och kyrkan på Julita gård. Foto: Fredrik Ehlton, Nordiska museet. Den gamla gårdssmedjan som Arthur Bäckström gjorde om till museum 1907 hade, i slutet på 1920-talet, blivit för liten för hans...
Skansenstugorna, utställningar

Skansenstugorna, utställningar

Arthur Bäckströms stora intresse för kulturhistoria väcktes tidigt. Hans mor Lily Bäckström var god vän med Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens grundare. När Arthur Bäckström övertog Julita beslöt han att han skulle anlägga ett eget ”Skansen”. Alla byggnader utom smedjan är hitflyttade från trakten. Stugorna är öppna för besökare, se öppettider .
Stora huset

Stora huset

1760 stod Stora huset klart. Den tidigare mangårdsbyggnaden härjades av en brand 1745. Stora huset har guidade visningar dagligen under sommarsäsongen, då visas de flesta av husets 20 rum. Rummen är möblerade som de var på Arthur Bäckströms, Julitas sista privata ägare, tid. Det vi kommer in i är alltså Arthur Bäckströms hem. Löjtnant Arthur Bäckström dog 1941. Han testamenterade hela Julita gård till Nordiska museet. Projekt Stora huset Hösten 2011 inleddes ett projekt, som planeras pågå i fem...
Sveriges lantbruksmuseum

Sveriges lantbruksmuseum

Stallet från 1883 inrymmer idag fem utställningar. I utställningen Fyra sekler – fyra årstider visas bondens redskap från 1600-talet och framåt. Utställningen följer årstiderna. I anslutning till utställningen visas ett bildspel om lantbrukets redskap. 1 juni 2016 öppnar utställningen ”Åker” – allt om åkern, från markröjning till skörd. Utställningen ”Lantbrukets miniatyrer” visar lantbruksredskap i skalenliga modeller uppfunna och insamlade under 300 år. Vill man se delar av Nordiska museets...
Södra flygeln, Herrgårdsköket, logier

Södra flygeln

Södra flygeln, eller köksflygeln som den kallades under Arthur Bäckströms tid, är ett av områdets äldsta hus. Den var en del av lekbrödralängan i det cistercienserkloster som under medeltiden fanns på platsen. Mycket tyder på att byggnaden har medeltida ursprung ända upp till takfoten. I källarvåningen finns det medeltida murverket synligt med kryssvalv i taket. Kryssvalven kom troligen till på 1400-talet. I den södra flygeln finns herrgårdsköket, också kallat kopparköket, där en kokerska...
Tegelbruket

Tegelbruket

Tegelslagning har en mångtusenårig historia. Tegelbruket på Julita har inte lika långa anor, men mätt med svenska mått har det en mycket lång historia. I början av 1200-talet byggdes ett cistercienserkloster här på Julita. Det uppfördes av tegel, som troligen tillverkats på plats. I 1574 års fogderäkenskaper finns en anteckning om 6 000 tegelstenar som bränts i gårdens egen ugn. 1932 tog den mer än 700 år långa epoken med tegeltillverkning slut. Tegelladan är öppen för besökare, se öppettider .

Vagnsflygeln

Byggnaden uppfördes 1905 i en stil anpassad till herrgårdsmiljön. I Vagnsflygeln förvarades inte bara Arthur Bäckströms vagnar och bil. Det var även här som gårdens arbetare hämtade ut sina löner från gårdskontoret. Livstallet och Vagnsflygeln är de två senast tillagda flyglarna i herrgårdsmiljön. Vagnsflygelns uppförande påbörjades 1903 och byggnaden stod klar 1905. På platsen stod tidigare en timmerbyggnad i liknande storlek som revs i samband med att Vagnsflygeln uppfördes. Byggnaden...

Vandrarhemmet

Våren 2000 stod Julita gårds yngsta hus färdigt. Vandrarhemmet har 9 rum med 34 bäddar. Julita vandrarhem är anslutet till Svenska Turistföreningen, och är öppet året om. Det passar även utmärkt för lägerskola och andra grupparrangemang.
Växthuset på Julita gård. Foto: Peter Segemark, Nordiska museet

Växthuset

Olika sätt att påskynda växternas utveckling, har praktiserats sedan långt tillbaka i tiden. Likaså har man behövt skydda ömtåliga växter undan kylan. Växthuset som idag finns på Julita gård stod klart 1918. Orangerier kan sägas vara föregångare till växthusen. Lager, pomerans och andra växter som var på modet under 1700-talet krävde frostfri övervintring. Dessa byggnader hade ofta påkostad arkitektur och lades på en framskjuten plats i herrgårdsmiljön. Under 1800-talet kom många exotiska...
Åttkanten

Åttkanten

Åttkanten är belägen alldeles intill sjön Öljarens strand nedanför herrgårdens flyglar. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet och ersatte då en annan, kvadratisk, byggnad som stod på platsen. Från början fungerade huset som tvättstuga och brännvinsbränneri. På 1920-talet lät Arthur Bäckström bygga om husets interiör för att fungera som gästrum till de besökandes tjänstefolk. Byggnaden kallades då också för ”Annexet” och stor del av 1920-talets interiör finns bevarad idag. I herrgårdsmiljön...