Ett brunt hårsvall

Hår

Om oss människor och vårt hår på huvudet, i ansiktet och på kroppen.
Visas: 
19 okt 20121 sep 2013

Attraherande eller provocerande

Håret på vår kropp är en berättelse om oss. Vi tolkar och bedömer ständigt varandras berättelser, medvetet eller omedvetet. Med hårfärg, en orakad armhåla eller en slätrakad kind, bryter vi normer eller rättar oss i leden.

Från den 19 oktober 2012 visas utställningen Hår på Nordiska museet. Föremål, bilder och berättelser från dåtid och nutid visar de attraherande, generande och provocerande sidorna av håret och hur människan genom tiderna förhållit sig till sitt hår på huvudet, i ansiktet och på kroppen. 

8593.png

Att ha eller inte ha

Vare sig vi har hår eller inte, eller vare sig vi vill ha hår eller inte, så är vi alla ytterst medvetna om håret. Man, kvinna, ung eller gammal, oavsett social bakgrund eller varifrån vi kommer. Det är normer som styr vilket hår som anses få finnas var och på vem. Utifrån håret tolkar vi varandra och förväntar oss vissa egenskaper eller ett visst beteende.

Jag blir arg på kvinnor som inte tar hand om sitt generande hår, men jag blir också avundsjuk att de vågar. Önskar att jag vågade… 

— kvinna, 75

Vill du byta frisyr?

I utställningens frisersalong är det möjligt! Prova peruker, rulla upp håret i spolar eller inspireras av frisyrer genom tiderna i vår frisersalong med inredning från 1950-talet.

Frisörsalongen i Björkhagen innan den monterades ner och flyttades in i utställningen. Foto: Peter Segemark, © Nordiska museet.

Hår genom historien

900–1600-talen

Kvinnan bör täcka sitt hår när hon nått vuxenålder för att visa på moral och dygd. En vuxen kvinna med håret fritt hängande sågs som omoralisk och lössläppt.
Männen har långt hår och skägg.

1700-talet

Män och kvinnor med god ekonomi skaffar sig stora peruker. Kvinnornas peruker kan vara över en halv meter höga. Männens peruker är långhåriga och gärna med stora lockar. Som så ofta i historien råder det andra trender i de bredare folklagren. Här gäller fortfarande uppsatt och som gift även täckt hår på kvinnor och männen har vanligen inga peruker. Gemensamt för båda socialgruppernas män är avrakat skägg.

1800-talet

De första kortklippta frisyrerna på kvinnor syns bland de riktigt radikala men de bredare folklagrens kvinnor har fortfarande sitt hår långt och uppsatt i konstfulla arrangemang. För männen är skägget åter på modet. Vissa tror att skägget skyddar mot tandvärk och blindhet. Håret på kvinnors underarmar uppmärksammas. Via hygienböcker uppmanas att avlägsna detta hår, en uppmaning som inte når ut i de bredare folklagren.

1910–1940-talen 

En bred trend av kortklippt hår sprider sig för första gången bland kvinnorna under 1920-talet. Trots stort motstånd ökar de kortklippta damfrisyrerna snabbt i popularitet. Under 1930–1940-talet slår permanenten igenom.
Även männens hårmode är kortklippt med sidobena och vattenkammat. Under 1940-talet börjar dock luggarna att få en bakåtkammad vågform.

För ansiktsbehåringen gäller slätrakat. Damernas hårväxt under armarna uppmärksammas nu på en bredare front och blir aktuellt för borttagande. Den första rakhyveln specifikt framställd för kvinnor tillverkas 1914–15.

Damernas hårväxt under armarna uppmärksammas för borttagande när det ärmlösa klänningsmodet slår igenom på en bred front. Den första rakhyveln specifikt framställd för kvinnor tillverkas 1914–15. Med nylonstrumpans popularitet under 1940-talet hamnar benens hår i fokus och marknaden erbjuder ett utökat sortiment med hårborttagningsprodukter för kvinnor.

En rakhyvel från 1920-talet, för damer då det för första gången blev aktuellt med kroppshårsborttagning på damer.

1950-talet

Tonåringarna får ett eget mode i både kläder och frisyrer. Tonårstjejerna väjer att sätta upp sitt hår i hästsvans. Tonårskillarna utrustar sig med Brylcreem och stålkam för att få den rätta volymen på luggen.

1960-talet

Brylcreemen tvättas ur och de unga männen låter håret växa inspirerade av popgruppen The Beatles. Alltmedan de unga kvinnorna väljer att tupera och spreja håret hårt med den nu så populära hårsprejen. På kroppen ska nu håret vid bikinilinjen ansas.

1970-talet

Frisyrerna varierar som aldrig förr. Unisextrend, både män och kvinnor permanentar sig krusigt eller i afrofrisyr. Inom protestgrupper uppmuntras naturlighet och allt hår tillåts växa fritt. Hår på bröstet ses som ett tydligt tecken på manlighet.

1980-talet

Färg och volym används flitigt för att uttrycka den egna personligheten. Blondering eller färg, permanent och slingor. I många badrumsskåp återfinns krustång, frisyrgele och hårmousse. Mannens kroppshår börjar tyglas, ett hårfritt mansbröst träder fram som ideal.

1990–2010-talen

Extensions och toningar gör det möjligt att ändra frisyren drastiskt från dag till dag. Lockigt, rakt eller rakat. Plattången används flitigt samtidigt som miljömedvetenheten ökat vid val av färgningsprodukter och styling. En hårfri kropp både för kvinnor och män ses som ideal.

Tre måsten att titta på

1

Barbies ladyshaver

I leksakernas värld finns inget kroppshår. Varken Barbie eller Ken har hår på kroppen, trots att de är utvecklade vuxna.

2

Kofta av hår

Under 1940-talet, när det var brist på råvaror, samlade Tabergs Yllefabrik in avklippt hår för att dryga ut yllet i sin produktion av bland annat tröjor.

3

Mustaschformare

Locktång för att forma mustachen i lockar. Använd under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Ett sk.

Hårwebben

Berätta för oss om dina upplevelser och erfarenheter av hår. Hårwebben har vi byggt för att samla in berättelser och ny kunskap till vårt arkiv, till framtida forskning och till utställningen.

Visningar

Med hjälp av våra erfarna pedagoger kommer du att få en upplevelse utöver det vanliga. Lyssna och fråga så får du veta allt om utställningen.

Boka visning