Interiör under uppbyggnad

Museibyggnaden – vision och verklighet

Hur Nordiska museets byggnad blev till
Visas: 
Tills vidare
Öppettider: 
kl 10–17, ons kl 10–20

Ritningar, modeller och material

Utställningen beskriver hur Nordiska museets byggnad blev till. Här visas ritningar, modeller, material och annat som användes i samband med uppbyggnaden av det stora huset.

Nordiska museet invigdes 1907 efter nästan 20 år av byggnadsarbete. Museets grundare Artur Hazelius ville bevara den gamla svenska allmogekulturen och började därför samla in föremål som han ställde ut. Museibyggnaden är ritad av arkitekten Isak Gustaf Clason efter Hazelius vision:

Jag ville gärna få samlingarna i en sådan inramning, att ett besök i den blivande byggnaden eller det blivande palatset skulle bibringa en stark och mäktig stämning och således i sin mån verka fosterländskt väckande.

Från början var det tänkt att byggnaden skulle bli betydligt större. En modell i utställningen presenterar det första förslaget; en gigantisk borg som skulle bli fyra gånger så stor som den slutliga byggnaden. Att byggnaden blev avsevärt mindre än vad som var tänkt berodde bland annat på bristande finansiering. I utställningen visas hur det nuvarande museet kom att byggas i tre etapper.

det första förslaget; en gigantisk borg som skulle bli fyra gånger så stor som den slutliga byggnaden

Inte bara museets storlek skulle ha varit annorlunda, även för interiören fanns stora planer som inte förverkligades. Mitthallens stora ytor av puts skulle målas med scener ur nordisk historia. Konstnärerna Olle Hjortzberg och Charles Lindholm utförde ett förslag till hallens dekorering. Att förslaget aldrig genomfördes berodde inte bara på att pengar fattades, utan hade också att göra med att tidens smak krävde större enkelhet.

Natursten från Sverige

Museets fasad är klädd med rosa sandsten från Roslagen. Lister och fönsteromfattningar är utförda i kalksten från Närke, Öland och Gotland. Isak Gustaf Clason tyckte inte om putsade fasader utan ville ha natursten. Museets grund är av finhuggen granit från Solna och Sundbyberg utanför Stockholm. I övrigt är hela stommen av tegel. I utställningen visas några stenprover från byggnaden.

_nmf0403_press.jpg

I utställningen finns också förlagor i gips till några av de utsmyckningar som finns på kapitäl och friser. En del är inspirerade av byggnadens arkitektur och andra är nordiska symboler. Carl Eldh utförde relieferna på fasaden vid museets entré. August Strindberg bidrog med tänkespråk som ”Bonden bröt för odling bygd”.

Bygget pågick under lång tid och arbetet bedrevs i ojämn takt. Samtidens bästa konstruktörer, ventilationstekniker, stenhuggerier och snickerifabriker medverkade. Lönelistorna visar att mellan 10 och 120 man deltog i arbetet, oftast omkring 60–70. Enligt medeltida sed är några porträtt av byggnadens hantverkare uthuggna i sten. De finns på fasaden vid huvudingången. Där ses byggmästaren Håkan Larsson med en byggnadsritning i handen, snickarbasen Frans Oskar Andersson med fogsvans och bräda samt en av plåtslagarna med keps och en detalj från museets tak i handen.

Nordiska museets huvudbyggnad

Mer om museibyggnaden

År 1888 började bygget av museibyggnaden som från början var tänkt att bli fyra gånger så stor. 1907 stod det nya museet färdigt.

Biblioteket

Litteraturlista

Läs och lär mer om utställningens ämne. Nordiska museets bibliotek tipsar om fördjupningslitteratur kopplat till utställningen.

Visningar

Med hjälp av våra erfarna pedagoger kommer du att få en upplevelse utöver det vanliga. Lyssna och fråga så får du veta allt om utställningen.

Boka visning