Adventskalendern

Den tryckta adventskalendern har tysk förebild. Den spreds i Sverige under 1930-talet och riktades till barn. 1956 sändes den första Adventskalendern i Sveriges Radio och 1960 kom den första TV-sändningen. Namnet ändrades under 1960-talet till Julkalendern. Den genom tiderna mest populära julkalendern var "Teskedsgumman" från 1967.

Bilden: Ett utsnitt av Aina Stenberg MasOlles välkända motiv på en adventskalender från 1941. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.

Adventskalendern

Den första adventskalendern trycktes i början av 1900-talet i Tyskland. Den bestod av två ark varav det ena hade 24 julmotiv. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapades en ny version med luckor att öppna med en bild innanför. När kriget kom 1939 upphörde efterhand kalenderproduktionen i Tyskland på grund av materialbrist. Efter kriget återupptogs tillverkningen och adventskalendern slog igenom kommersiellt i USA kring 1950.

De tidigaste tyska adventskalendrarna med luckor föreställde hus, små städer och julmarknader blandade med religiösa motiv. De svenska och danska varianterna hade mer lantliga och världsliga teman: natur, snögubbar, kälkar, timmerhus och tomtenissar.

Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund med syfte att samla medel till flickscoutrörelsen. Kalendern illustrerades av Aina Stenberg MasOlle, en känd sagoboksillustratör. Den skulle vara ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”, som beställaren uttryckte det. Kalendern fick namnet Barnens adventskalender och trycktes första året i 10 000 exemplar. Den hade 24 luckor, en för varje dag fram till julafton. Adventskalendrarna blev snabbt populära och illustrerades av Aina Stenberg MasOlle fram till 1964.

Uttrycket barnens julkalender dyker upp redan vid mitten av 1800-talet. Denna tidiga kalender innehöll illustrationer, lekar, poesi och tidsfördriv riktade till barn och unga och kunde köpas i bokhandeln. I början av 1900-talet fanns en ganska stor marknad för julkalendrar, även för vuxna. Innehållet var blandat med poesi, karikatyrer, illustrationer mm och kan sägas ha vissa paralleller i dagens jultidningar. Barnens julkalender - med många utgivare och redaktörer - gavs regelbundet ut under 1900-talet. Konkurrensen med radio och TV minskade dock spridningen.

Nordiska museet har 85 adventskalendrar i samlingarna, daterade från 1934 och framåt. Några av dem finns att se i utställningen "Traditioner".

Kalendern i radio,TV och massmedia

"Julkalendrar i radio och tv" var en utställning år 2004 som lockade både stora och små. Foto: Mats Landin, Nordiska museet.

Den första massmediala julkalendern sändes av Sveriges Radio 1956 och hette i tablån Adventskalendern. Idén fick producenten från flickscoutkalendern. Det var ett kort program med barn som sjöng julvisor, pratade om julförberedelser och öppnade en lucka i en adventskalender. Snart gavs en särskild kalender ut som kopplades till radions kalender. 1960 följde TV efter och figuren Tittelure öppnade luckorna i svartvit sändning. Året därpå sändes adventskalendern med daglig lucköppning. År 1969 sändes den första kalendern i färg och 1971 ändrades namnet till Julkalendern.

Den genom tiderna populäraste adventskalendern i TV är "Teskedsgumman" från 1967 som två miljoner vuxna och en halv miljon barn följde. Sedan starten har TV-kalendern dagligen haft åtminstone en miljon tittare. En del julkalendrar har väckt debatt, till exempel "Broster, Broster" (1971) och "Trolltider" (1985). Det senare programmet kritiserades för att sakna kristen koppling, vilket väckte starka känslor. Många skrev till TV och berättade att de aldrig mer skulle låta sina barn se på julkalendern.

Nuförtiden har julkalendern 24 luckor. I radiokalenderns barndom kunde det vara fler eftersom första advent ibland inföll före den 1 december. Så småningom lät man kalendern börja den 1 december, oberoende om det var första advent eller ej.

Också arbetarkommuner och folkrörelser anknutna till socialdemokratin producerade under förra sekelskiftet julkalendrar som annonserades i tidningen Social-Demokraten.” Vågbrytaren”, var en sådan, som nykterhetsrörelsen stod bakom.

Den Innehöll humoristiska berättelser om allmogeliv, men hade även en allvarligare ton som adresserade nykterhet. ”Vågbrytaren” hade en uppenbart sedelärande och fostrande ambition.

Datum: 
2020-12-01

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här