Kräftpremiären

Kräftpremiären den 7 augusti har sitt ursprung i ett förbud mot kräftfiske mellan november och den 7 augusti. Dagen är inledningen till en festperiod i Sverige, då vi äter kräftor och dricker snaps. Kräftskivans ursprung är 1900-talets första decennier. Kräftor åts inte i mängd i bondesamhället, men fungerade ibland som fastemat. Kräftfesten är en av de högtider som mest förknippas med svensk identitet.

Foto: Karl Erik Granath, ©Nordiska museet.

Kräftpremiär och kräftan som maträtt

Restaurang Sturehof, Stockholm. Kräftpremiär. En stor kräfta dekorerar fönstret. En man med pipa tittar in genom fönstret. I förgrunden två män vid restaurangbord. Foto: K W Gullers, ©Nordiska museet.

Traditionellt börjar kräftfisket den 7 augusti kl 17.00 och därmed den tradition som brukar kallas kräftskiva. 1982 ändrades tidpunkten för kräftfisket till kl 17 den första onsdagen i augusti. 1994 togs förbudet mot kräftfiske helt bort, men de flesta i vårt land väljer ändå att inleda kräftätandet i början av augusti. Detta illustrerar att tidpunkter har stor betydelse för fester och ritualer.

Kräftätandet i Sverige skedde via impulser från kontinenten under främst 1600-talet. Liksom många andra festseder togs det upp av de högre stånden. Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är dock i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562, där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar. I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill. Innan kräftorna blev festmat på kontinenten åts de av munkar under fastan, som en variation på fisk.

Kräftskivan

Kräftskiva 1960–1970-tal. Foto: Karl Erik Granath, ©Nordiska museet.

Kräftskivan i den form vi idag känner den, bildades under 1900-talets första decennier. Själva ordet kräftskiva började användas först under 1930-talet. Förmodligen har festen sitt ursprung i borgerliga "kräftsupar" under 1800-talet. Därefter har kräftskivorna ökat i popularitet. Idag är det en av de festdagar som förknippas med svensk identitet och svenskhet. Detta märks också på valet av mat: helst bör man ha svenska kräftor, svensk snaps, dill, västerbottenost och gärna svenska flaggor på bordet. Man kan säga att kräftskivan på ett bra sätt illustrerar hur nyskapade ritualer tämligen snabbt uppfattas som traditionella och på gott eller ont blir del av svensk identitet. Grunden för festsedernas koppling till föreställningen om nationell identitet står att finna i 1800-talets modernisering, framväxande borgerlighet och den tongivande nationalromantiken.

Datum: 
2018-08-07
2019-08-07
2020-08-07
2021-08-07
2022-08-07
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här