Skottdagen

Enligt en borgerlig tradition från 1800-talet får unga flickor fria till ogifta män på skottdagen, det vill säga vart fjärde år. I det svenska bondesamhället är denna tradition inte känd. Den var tämligen populär i slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

En engelsk tradition från 1800-talet

Skottdagen går tillbaka på en borgerlig engelsk tradition från mitten av 1800-talet, då ogifta kvinnor sades kunna få fria till männen. Den blev uppenbarligen populär i slutet av 1800-talet och sekelskiftet, eftersom det trycktes särskilda vykort som de friande kvinnorna kunde posta.

I själva verket var frierier från kvinnor med all sannolikhet mycket sällsynta. Men däremot tycks seden ha inbjudit till flirt och romantisk lekfullhet från kvinnornas sida. Särskilt vid speciella skottdagsbaler kunde flickor bjuda upp män till dans, något som annars var utanför gott uppförande.

Skottdagsseden speglar ett samhälle med strikta könsroller, där männen förväntas ta initiativ och kvinnornas roll var passiv. Ur detta perspektiv kan man ana att skottdagens omvända värld var betydligt mer laddad än den är för oss. Å andra sidan kan man konstatera att de flesta frierier ännu idag förväntas ske på initiativ från män.

I bondesamhället

I en av Nordiska museet frågelistor från 1944, framgår att flirtandet på skottdagen var i avtagande. Men man förstår också att seden spridit sig till andra grupper än den borgerliga, i alla fall om man får döma av ett av frågelistsvaren: "Möt mig bakom ladan kl. 9, så jag får lätta mitt hjärta. Ida." Nu är det ladugården och inte den borgerliga salongen som är arenan.

I det svenska bondesamhället finns inga belägg för att denna tradition upprätthölls, utan vi bör förknippa skottdagsfriandet med den europeiska borgerligheten. I bondesamhället fanns dock vissa högtidsdagar då flickor och pojkar kunde umgås utan föräldrarnas insyn och flirta med varandra. En sådan högtid var till exempel pingst.

Skottdagen firas bara vart fjärde år

Skottdagen, som i vår tid inträffar vart fjärde år, är en följd av ett antal kalenderreformer. I den julianska kalendern fastställdes att skottdagen skulle infalla den 24 februari. I 1600-talets Sverige avskaffades skottdagen, men återtogs av Karl XII 1712. När Sverige övergick till den så kallade gregorianska kalendern 1753 justerades tiden genom att den 17 februari följdes av 1 mars. Överraskande nog har skottdagen officiellt varit den 24 februari i vårt land, ända till år 2000. Då bestämdes att den 29 februari officiellt skulle vara skottdag.

Datum: 
2020-02-29
2024-02-29
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här