Tomasmäss och Vintersolstånd

Tomasmässan, en dag med anor från den katolska tiden, var en dag när julmaten avsmakades. Vintersolståndet hade ingen känd betydelse i bondesamhället. Föreställningen om att det i förkristen tid fanns ett midvinterblot måste man ur forskningssynpunkt avfärda, eftersom det saknas belägg och källor. Vintersolståndet har dock nuförtiden fått en viss massmedial betydelse.

Bilden: Vinterbild av nedre Slottsbacken och Skeppsbron mot Blasieholmen och palatset Makalös. Osignerad oljemålning från 1700-talets början med tvekan tillskriven bataljmålaren Johan Philip Lemke. Allhem, Nordiska museets arkiv.

Tomasmäss

Stockholm. Utsikt från Norra Kungstornet en tidig vintermorgon 1966. Foto: Studio Gullers, ©Nordiska museet

Den 21 december infaller Tomasdagen. Denna dag inträdde julfriden och julmarknader i städerna började. På en del håll ansågs julfriden inträda först med julafton.På Tomasdagen förväntades alla förberedelser inför jul vara färdiga. I delar av bondesamhället var det enligt lag tidpunkten för när man kunde säga upp torpare och arrendatorer. På vissa håll sade man också upp råttor och möss, som man hoppades skulle hörsamma uppmaningen. På Tomasdagen tillönskades också djuren en god jul.

Dagen firas till åminnelse av det katolska helgonet St Tomas, som var den av Jesus lärjungar som betvivlade Jesus återuppståndelse. Före protestantismens införande på 1500-talet hade helgondagarna en större betydelse än efter.

Vintersolståndet

I det svenska bondesamhället finns inga belägg för att själva vintersolståndet firades eller särskilt uppmärksammades. Enligt allmänt spridd uppfattning är att det under förkristen tid (vikingatid) vid denna tidpunkt skulle ha firats en offerfest, vilken ibland påstås vara en förelöpare till julen i Norden. Det dock är ytterst oklart om denna ritual överhuvudtaget funnits, vilket gör att man ur vetenskaplig synpunkt bör vara ytterst försiktig med tolkningar. Det troliga är att julen uppstod när Sverige och Norden kristnades och hade mycket litet att göra med förkristet kultbruk.

I den julianska kalendern, som gällde fram till 1753, inföll vintersolståndet ca 10 dagar tidigare, alltså kring Lucia. Lucianatten betraktades som årets längsta, en natt när farliga övernaturliga varelser var i rörelse.

Däremot finns det vissa belägg för att några av bondesamhällets övernaturliga väsen haft motsvarighet i förkristen religion. Hit hör troll, gårdstomte och jättar. I bondesamhället har dessa väsen inte haft någon religiös koppling.

Vinterolståndet uppmärksammas i vår tid av media, men det finns inte något känt rituellt beteende kopplat till denna tidpunkt.

Datum: 
2020-12-21
2021-12-21
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här