Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Ambrosiusdagen

Om Ambrosiusdagen föregåtts av en frostnatt, fryser det även under sommaren. Denna förutsägelse finns mest i de norra landskapen, eftersom vintern är längre där. Om vintern inte vikit till Ambrosiusdagen, betyder det alltså att sommaren blir kall. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Internationella Romadagen

Den 8 april är den internationella Romadagen, romernas nationaldag. Dagen har tillkommit för att högtidlighålla den första internationella romakongressen i London 1971. I Sverige har romer funnits åtminstone sedan 1500-talet och de är idag en av landets fem nationella minoriteter, och språket romani chib är ett av minoritetsspråken. Romadagen firas i många länder med olika slags ceremonier, en...

Judisk påsk

Inom judendomen firas påsken till minne av judarnas uttåg ur Egypten. Högtiden inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen. Under påskens första två dagar håller man ”seder”, en symbolisk påskmåltid. Påskfesten pågår i sju dagar då ingen syrad eller jäst mat äts. Ordet ”pesach” betyder ”att gå förbi” och syftar på att dödsängeln gick förbi de hus vars dörrar målats med blod från ett slaktat...

Dymmelonsdag

Den sista veckan i fastan kallas "stilla veckan" eller "dymmelveckan" och inleds med palmsöndagen. Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag efter det medeltida bruket att vira tyg kring kyrkklockornas kläppar för att de skulle ljuda dovt. Eller också byttes de vanliga ut mot träkläppar (dymmel = träplugg, träkläpp). Då ansågs påskfriden börja, den strängt markerade stillheten inför den stora...

Skärtorsdag

I bondesamhällets föreställningsvärld var skärtorsdagsnatten häxornas natt. I sägnerna flyger häxorna på smorda kvastar till Blåkulla för att träffa Djävulen själv. Ordledet "skär" kommer av ordet "skära", som betyder rening. Skärtorsdagen sågs enligt äldre tradition som en reningens dag, genom syndaförlåtelsen och nattvarden. Därmed hade dagen i äldre katolsk tro en påtaglig religiös innebörd...

Långfredag

Långfredagen är en dag som långt in i vår tid präglats av stillhet och tystnad. Långfredagen är den stora sorgens dag, Jesus dödsdag. Sorgen markerades genom att inga onödiga sysslor fick utföras. Man åt enkelt och barnen fick inte leka. Stämningen beskrevs som tung och tryckande. Långt in i vår tid var affärer, restauranger och biografer stängda. Bilden: Oljemålning, Nordiska museets föremål NM...

Tiburtiusdagen

I södra Sverige betraktades Tiburtius den 14 april som den första sommardagen. Att man talade om sommaren hänger samman med en tidigare årsindelning, i vilken våren också sågs som del av sommaren. Idag skulle vi kanske sagt att Tiburtius är den första vårdagen. På Tiburtius förväntades vattendragen vara öppna, gäddan leka och att man kunde lägga ut fiskeredskap. En välkänd tradition är också att...

Påskafton

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten. Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah och medeltidslatinets pascha. Veckan före påsk kallas stilla veckan, som inleds med palmsöndagen. Själva...

Patrikdagen

Liksom många märkesdagar under tidig vår, handlar Patrik om sådden. I bondesamhället var detta en intensiv period då mycket stod på spel. Det gällde också att så vid rätt tidpunkt, så att inte växten slog fel. Dagen betraktades som sista dagen för ärtsådden och om det på grund av väderlek inte gick att så i marken denna dag, skulle man så i ladan (Skåne). Hade man ännu inte kört i åkern, var...

Påskdagen

På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före...

Sidor