Ämnesområden

I Nordiska museets arkiv finns unika samlingar rörande människors liv, arbete och miljöer. Arkivets bestånd grundar sig till stor del på museets egna undersökningar och insamlingar. Till detta kommer ca 2 000 enskilda arkiv, ämnesordnade samlingar samt handlingar rörande museets egen historia.

I arkivet finns, bland mycket annat, skisser, brev, fotografier, uppteckningar, räkenskaper, dagböcker och ritningar. De äldsta dokumenten är från 1400-talet men merparten av samlingarna har tillkommit under senare århundraden. För att få veta mer om vilka ämnesområden våra samlingar ger kunskap om, kan du följa vår blogg eller läs mer om våra olika arkiv nedan.

Nordiska museets och Skansens historia 

Ämbetsarkivet innehåller museets egen verksamhet och historia. I ämbetsarkivet ingår även Skansens handlingar fram till 1963, då Skansen och Nordiska museet skildes åt. Några av de äldsta delarna av ämbetsarkivet förvaras tillsammans med grundaren Artur Hazelius arkiv.

Ämnessamlingarna

Tidigare ordnades vissa slags arkivmaterial efter ämne. Dessa ämnessamlingar innehåller de äldsta handlingarna i arkivet, varav några är från 1400-talet. Ämnessamlingarna är inarbetade begrepp, men de fylls inte längre på. De största ämnessamlingarna utgörs av de topografiska och ämnesordnade bildarkiven.

I dagböcker från 1700-talet och framåt berättar män och kvinnor från olika samhällsklasser om vad som hände dem och hur de upplevde sina liv. ”Årstafruns dagbok” är den mest kända, där Årstafrun Märta Helena Reenstierna under åren 1793–1837 skrev dagbok om livet, i stort och i smått, på gården Årsta strax söder om Stockholm. Läs mer om våra person- och släktarkiv här

Via skråarkiven ges inblick i stadshantverkens historia och information om hantverkarna. Här finns bland annat uppgifter om dödsfall och understöd åt efterlevande, inskrivningsböcker med lärlingarnas namn, betyg, gesäll- och mästarbrev, ritningar och passhandlingar, genom vilka gesällens resor kan följas.

Ett större gårdsarkiv speglar ofta både verksamheten på gården och ägarnas liv. Arkivmaterialet kan bestå av almanackor, brevsamlingar, ägorättshandlingar, räkenskaper, dagsverkslängder, auktionsprotokoll, mjölkningsjournaler, kartor och sterbhushandlingar. Även byhandlingar kan ingå. Detta gäller för Godegårds bruk i Östergötland, som med bruksräkenskaperna som kärna omfattar handlingar från 1700-talets senare del till 1920. I detta arkiv ingår också en stor brevsamling från släkten Grill och handlingar från Ostindiska Kompaniet. Upptäck Ostindiska Kompaniets handlingar här

Hushållsräkenskaper är ett källmaterial som kan ge unika närbilder av det dagliga livets materiella villkor, under olika tider och i olika samhällsklasser.

Bebyggelse och byggnadsteknik

Bebyggelse och byggnadsteknik var tidigare ett av Nordiska museets viktigaste kunskapsområden.

Framför allt på 1910-, 20- och 30-talen gjorde tjänstemän från museet omfattande by- och herrgårdsundersökningar i flera landskap. Också stadsbebyggelsen undersöktes, och under andra världskriget gjordes snabbinventeringar av svenska städer. Även senare har bebyggelsen på landsbygden, i städer och i mindre samhällen undersökts. Flera av de tidiga så kallade byundersökningarna leddes av Sigurd Erixon, nestorn inom den etnologiska byggnads- och bebyggelseforskningen. Hans arkiv upptar ett betydande antal hyllmetrar.

I första hand de äldre frågelistorna behandlar i många fall bebyggelse och byggnadsteknik.

Hem och bostad

Material om hem och bostad finns i ett flertal arkiv. I Sveriges Radios tävling "Mitt hem" från 1942 uppmanades skolbarn i hela landet att berätta om sina hem. De utförliga beskrivningarna av hemmets olika rum är ofta kompletterade med fotografier, teckningar och prover på tapeter, golv och textilier.

Inredningsfirman Futurum (1934–1942), belägen i Stockholm, grundades av möbelarkitekten Margareta Köhler och konstnären Marie-Louise Idestam-Blomberg. Möbelproduktionen uppgick till över 200 modeller, och firman blev känd för bland annat sina barnmöbler. I arkivet finns bland annat ritningar, fotografier och räkenskaper.

Nordiska Kompaniet (NK) bildades 1902 och varuhuset på Hamngatan i Stockholm invigdes 1915. NK drev åren 1904–1973 en tidvis omfattande egen möbeltillverkning. NK:s arkiv är fördelat mellan flera institutioner och de handlingar som finns i Nordiska museet har tonvikt på möbelritningar och fotografier. Ett register över vissa möbelritningar finns här

Det finns också arkiv som innehåller reklam och konsumentinformation, som Hemmens Forskningsinstitut (HFI) från 1940- och 1950-talet, konsumentupplysningsjournalisten Charlotte Reimerson och inredningsarkitekten och journalisten Lena Larsson.

Tro och sed

På 1890-talet började amanuensen Nils Edvard Hammarstedt dokumentera och samla in material om folktro och folksed. Ett antal medarbetare, vilka på olika sätt bidrog till att bygga upp Nordiska museets folkloristiska profil, knöts med tiden till verksamheten. En av dessa var Louise Hagberg.

Vid mitten av 1940-talet initierade dåvarande Folkminnessamlingens chef Carl-Herman Tillhagen ett stort projekt med att göra avskrifter ur uppteckningsmaterialet. Projektet pågick i cirka trettio år och resulterade i en excerptkatalog med drygt en miljon kort, som är dels ämnesmässigt och dels topografiskt ordnad. I excerptkatalogen finns även material från andra folkminnesarkiv samt från tryckt litteratur.

Nordiska museets arbete med att samla in och dokumentera nya och gamla traditioner, seder och bruk fortgår än i dag.

Konstnärer, författare och tonsättare

Nordiska museet har alltsedan Artur Hazelius tid samlat brev, manuskript och konstnärliga alster efter författare, konstnärer, tonsättare och andra.

Bland författare och tonsättare finns Carl Jonas Love Almqvist, August Strindberg, Carl Michael Bellman, Fredrika Bremer, Carl von Linné, Viktor Rydberg, Emelie Flygare-Carlén och Emil Sjögren representerade. Exempel på konstnärer är Albert Theodor Gellerstedt, Erik Tryggelin och Julius Kronberg.

Dräkt och textil

I arkivet finns flera arkiv och samlingar rörande dräkt och textil, till exempel samlingar av modeplanscher och mönster.

Handarbetets Vänner (HV) grundades i Stockholm 1874 med målsättningen att bevara och förnya den svenska textilkonsten. Verksamhetens inriktning har skiftat genom åren. Produktionen av kyrkliga textilier marknadsfördes under firman Licium, grundad 1904. År 1953 överfördes Licium till HV. Sätergläntan i Insjön i Dalarna förvärvades 1934 (såldes 1963) och verksamheten där ägnades bland annat åt tillverkning av vävda brukstextilier.

Carin Westberg blev Handarbetets vänners konstnärliga ledare 1905. Hennes arkiv består i första hand av dagböcker, brev och mönsterritningar.

Lilli Zickerman, grundare av Föreningen för svensk hemslöjd, inventerade i början på 1900-talet allmogens textila slöjd. Resultatet blev en mycket omfattande samling fotografier, många av dem färglagda.

En stor mängd modebilder finns i NK:s arkiv.

Mat och dryck

I ämnessamlingen finns mängder av receptböcker (som också kan innehålla medicinska recept och färgningsrecept) från 1600-talet och senare. Där finns också en omfattande samling matsedlar från 1800-och 1900-talen.

Från restaurang Hasselbacken på Djurgården i Stockholm finns beställningsböckerna, med förteckningar över beställare, från 1870-talet fram till 1929. Också menyerna är bevarade tillsammans med noteringar om pris per person och antal gäster.

Flera enskilda arkiv finns också, som Hiram (Märit Huldt) och Verner Vögeli.

Motorhistoria

Motorhistoriskt källmaterial finns i form av arkivet från General Motors Nordiska AB. Det innehåller huvudsakligen fotografier men också reklamtryck, pressreleaser, servicehandböcker och tillbehörskataloger. Drivmedlens historia kan utforskas i Svenska BP AB:s arkiv (1927–1993).

Undersökningar rörande bilen gjordes i samband med det stora utställningsprojektet ”Bilen” på 1990-talet.

Etniska minoriteter

Nordiska museet har sedan starten ägnat de etniska minoriteterna sitt intresse. Källmaterial om samisk kultur samlades tidigt och det arkivmaterial som uppstått har samlats i Lapska arkivet. Det innehåller museets egna tjänstemäns uppteckningar, manuskript, frågelistor och fotografier. Det gäller särskilt Ernst Manker, som var den första fackutbildade etnografen med ambitionen att dokumentera samernas kultur genom systematiska undersökningar. Han innehade den särskilda tjänst för samisk kultur som Nordiska museet skapade 1939. Mycket material har erhållits som gåvor.

Professor Gustaf von Düben och hans hustru Lotten gjorde 1868 och 1871 forskningsresor till Pite och Lule lappmarker och de har tagit några av de tidigaste fotografierna av samer. De skänkte sin samling till Artur Hazelius. I Lapska arkivet finns också teckningar av Nils Nilsson Skum och Johan Turi.

1943 påbörjade Carl-Herman Tillhagen vid Nordiska museet ett mångårigt och på ett omfattande fältarbete grundat studium av de svenska romernas kultur. 1954–1955 gjordes en intervjuundersökning av Sveriges romska befolkning. Tillhagens romska material innehåller dessutom en stor mängd fotografier.

Projektet Judiska minnen pågick 1994–1998 vid Nordiska museet och resulterade i en rik och omfattande samling om judiskt liv under 1900-talet. Samlingen består av över 400 levnadsberättelser samt intervjuer på kassettband och videor, fotografier och originalhandlingar. Bland handlingarna kan nämnas dagböcker och brevsamlingar, de cirka 1 600 fotografierna kommer från de medverkandes egna familjealbum. Här skildras det judiska livet i olika byar och städer i Europa, kulturer som helt utplånades under Förintelsen.