Årets julgran

Stans vackraste? Varje år ståtar Nordiska museets julgran i Stora hallen. I skenet från den infinner sig julstämningen på museet från första advent till mitten av januari. Välkommen!

Vi bär in granen den 26 november och det krävs 15 starka personer för att få den på plats. Det tar en vecka och kräver flera personer, stegar och en skylift att klä den.

Granen har ett nytt tema varje år och pryds av hundratals handgjorda dekorationer inspirerade av tiden kring sekelskiftet 1900 och klassiker som kristyrer, pepparkakor och änglar pryder grenarna. Den 13 januari firar vi av granen med vår traditionella julgransplundring. 

Julstänger på gården

Långt innan vi satte in julgranen i stugan ställdes på många håll julstänger – höga kvistade granar med endast en granruska i toppen – på var sida om ytterdörren eller framför gården.

De kunde sättas upp på Thomasdagen den 21 december eller på julafton senast klockan 12.

Det var ett tecken på att julfriden hade inträtt men de vassa barren kunde också anses som ett skydd mot farliga makter.

Djuren skyddas av granbarrens magi

En gran kunde även sättas på gödselstacken för att inte onda makter skulle skada kreaturen.

Pyntade julgranar från Tyskland

Seden med inomhusgran börjar i 1400-talets Tyskland och Schweiz.

Det första kända klädda julträdet i Norden är från 1741 och hade äpplen, saffranskringlor och vaxljus.

Traditionen började hos högre stånd och från herrgårdar, prästgårdar och skollärarboställen spred den sig i bygderna där den blir allmän i slutet av 1800-talet.

På Island gjorde granbrist att många fäste grenar dekorerade med ljung och enris på en påle. 

De första granarna var ofta små och kunde placeras på bordet eller hängas i taket.