Cocktailklänning med hatt

Cocktailklänning med hatt

Bea Szenfeld är en av Sveriges främsta unga modeskapare och trendsättare. Hon började sin karriär på Beckmans designskola i början av 2000-talet, blev känd genom TV-programmet Fashion House, där hon var en av fem svenskar som under två månader i Rom tävlade mot andra unga europeiska designers om praktik hos modeskaparen Stella McCartney i London. Bea Szenfeld vann tävlingen och driver sedan 2002 sitt eget modehus med kollektioner för både män och kvinnor under klädmärket "Bea Szenfeld". 

Under 2005 skapade Bea den egna utställningen To much is never enough som utgick från temat återbruk. Utställningen visades på flera museer i Sverige. Under Stockholms modevecka 2006 producerade Bea Szenfeld en gemensam modevisning med Gunilla Pontén och tilldelades samma år ett stipendium från Konstnärsnämnden för papperskollektionen Paper Dolls som ställdes ut på Liljevalchs konsthall.

Foto: Mats Landin, © Nordiska museet

Under 2009 presenterades kollektionen ”Whatever Forever” som enbart utgick från papper som material och var en fortsättning på det tidigare projektet ”Paper Dolls”. Bea Szenfeld skriver i ett pressmeddelande 2009: Papper är ett fantastiskt material med karaktär. Min avsikt var att experimentera med olika varianter av papper, från kartong till servetter, från A4-pappers strikta linjer till veckat kaos från pappersavfall. Med dessa enkla resurser skapade jag en vacker och delikat kollektion. Allt är veckat, stickat, sytt och limmat för hand.”

Återbruk är ett genomgående tema i kollektionerna med papper, gamla tyger eller tyger från secondhandkläder som material. I Nordiska museets samlingar finns sedan tidigare klänningen ”Miss Gâteau” från 2006, som består av 75 veckade tårtpapper.

Foto: Mats Landin, © Nordiska museet

Cocktailklänningen Mesogloeas namn förklaras i informationsfoldern till kollektionen: "Mesogloea är en klar, trög och geléliknande substans som utgör en stor del av kroppar hos många nässeldjur som maneter och andra primitiva havslevande organismer. Massan fungerar som en bärande struktur i stället för ben och brosk. Denna funktion kan substansen dock bara upprätthålla i vatten, på land kollapsar organismerna.”

Klänningen består av tredimensionella paljetter fästade på en stomme av  syntetmaterial. Till klänningen hör också en hatt tillverkad av ett kastrullock. Den ställdes ut i Nordiska museet 2009.

*Sur la plage = på stranden

Kklänningen i vår samlingsdatabas Digitalt Museum