Dräktakvareller

I Nordiska museets arkiv finns en mängd akvareller och skisser med folkdräkter som huvudmotiv. Bilderna är i de flesta fall från mitten av 1800-talet och utförda av våra mer eller mindre kända konstnärer. Bilderna är en viktig källa för studier av våra folkdräkter både ur ett dräkt- och kulturhistoriskt perspektiv eftersom de är utförda innan fotokonsten blev allmänt spridd.

Konstnärerna

De resande konstnärerna

De resande konstnärerna kan jämföras med etnologens fältarbete. De arbetade i fält med att skissa och måla människor, byggnader, seder och bruk som ännu var i levande tradition. Med stor noggrannhet skildrade konstnären detaljer och färger i kläder och uttryck. I flera av skisserna får vi veta händelser och namn på människor de målat av. T.ex. kan detaljer om hur en huvudbonad ska sättas fast beskrivas i både ord och bild.

Josef Wilhelm Wallander (1821-1888) var en svensk målare, tecknare, grafiker och professor vid konstakademien i Stockholm. Hans far ville att Josef skulle bli arkitekt och skickade därför honom i murarlära. Det resulterade i att han 1842 erhöll gesällbrev i yrket. Under vintern då muraryrket inte var igång studerade Josef arkitektur samtidigt som han tjänade extra på att vara porträttmålare. Greve Gustav Trolle-Bonde på Säfstaholms slott blev en betydande person för Josef. Bland annat gav han Josef ett uppdrag 1847 att avbilda slottets befintliga tavlor som var tillverkade från 1500-tal och framåt. Tack vare förtjänsterna på Sävstaholm kunde Josef bege sig utomlands för att fullfölja sin utbildning.

Det var också på slottet som Josefs intresse för bondebefolkningen, med dess folkliv och folkdräkter, började. Josef deltog själv med liv och lust i de olika högtiderna och festerna. Vid dessa tillfällen avbildade han  noggranna skisser och akvareller av människornas dräkter, liv och seder.

År 1855 fick Josef, från Felix Bonnier, ett uppdrag att göra illustrationer till utgåvan av ”Svenska folkdrägter”. Till detta verk gjorde han ett omfattande och värdefullt kulturhistoriskt forskningsarbete. Han reste runt, främst i norra och mellersta Sverige, och genomförde en mängd skisser och akvareller som idag finns placerade i olika arkiv och museer runt om i landet. I Nordiska museet ägo finns en serie oljemålningar och skisser utförda av Josef Wilhelm Wallander.

Föremål insamlade av J.W Wallander i DigitaltMuseum 
 

Bror G Hillgren (1881-1955) var en författare och konstnär som föddes 1881 på gården Tuva i Tierp. Brors kärlek till Delsbo fick han genom sin mor, Hilda Olavia Hedman, som var dotter till en handlare i Delsbo. Redan som barn förvånade han sin omgivning med sin skicklighet i att teckna och som fjortonåring visades hans målningar på en konsthandel Gävle. Det var Tekniska skolans alster som ställdes ut och särskilt Brors teckningar uppmärksammades i tidningen Gefleposten. 1901 kom han in på Konstakademien i Stockholm och efter ett par års studier flyttade han till Paris. Berättelserna och upplevelserna från Delsbo påverkade honom redan som pojke och gav djupgående intryck på honom under hela livet. Efter studierna i Paris bosatte sig Bror i Delsbo som blev hans andra hembygd. Därifrån hämtade han oftast motiv till bilder ur allmogens liv, som han återgav både som målare och författare.

Bror Hillgren stod under många år i nära kontakt med både museet i Hudiksvall och Nordiska museet. Han blev nära vän med flera av tjänstemännen på Nordiska museet och bidrog med uppteckningar och föremål till museets samlingar. Det första inventarienumret från Delsbo socken, en brudgumsskjorta från 1858, förvarvades till museet via Hillgren. Ca tjugo procent av Nordiska museets föremål från Delsbo har samlats in med hjälp av Bror.

Redan 1922 fanns en livlig brevkontakt mellan Bror och amanuensen vid Nordiska museet; Gerda Cederblom. Breven innehåller förslag till förvärv samt frågor och svar om dräktskicket i Delsbo. 1925 bekräftar intendent Gösta Berg att Nordiska museet tog emot 37 originalteckningar från Brors verk ”En bok om Delsbo”. Han berikade Nordiska museet med kulturhistoriska forskningen om Delsbobygdens allmogeliv, bebyggelse, tro, seder och bruk och dräktskick. För Skansens räkning bidrog han till köpet av Delsbogården med tillhörande inventarier.

Insamlade föremål förvärvade genom Bror Hillgren i DigitaltMuseum

delsbobrollop_nma.0048159.jpg

 

Akvareller utförda i Nordiska museets regi

När industrialismen stod för dörren, under 1800-talets senare del, kulminerade intresset för att rädda det hotande bondesamhället. Insamlandet och exponerandet av folkdräkter från olika socknar var grundläggande för Nordiska museets tidiga verksamhet. I utställningar, skrifter och bilder beskrev man de särpräglade folkdräkterna. I utställningsmontrar fick besökarna se, sockenvis, folkdräktsklädda dockor med plagg som  kombinerats enligt givna ramar. Att folkdräkterna egentligen var, före industrialismens genombrott, människors kläder som bars varje dag till vardags och till fest och som också var med om modeväxlingar och förändringar presenterades kanske inte på ett tydligt sätt.

De dräktakvareller som utfördes av Emelie von Walterstorff är gjorda vid Nordiska museet, med Nordiska museets insamlade plagg som förlagor.

Emelie von Walterstorff, (1871-1948) var en svensk tecknare, textilforskare och amanuens vid Nordiska museet mellan 1903 och 1933. Emelie tillhörde en gammal dansk adelssläkt och sin utbildning genomförde hon vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfacksskolan) i Stockholm. Därefter var hon aktiv som lärare vid Tekniska skolan och som tecknare vid kulturhistoriska museet i Lund. År 1903 började Emelie arbeta på Nordiska museet där hon utförde ett stort antal akvareller på katalogkort över folkkonstföremål. I flera böcker medverkade hon som tecknare bl.a. med färgplanscher på folkdräktsklädda människor i verkat ”Svenska folkdräkter” 1907 av intendent Per Gustaf Wistrand och i Gerda Cederbloms bok med samma titel ”Svenska folkdräkter” 1921.

Föremål insamlade av Emelie von Walterstorff i DigitaltMuseum 
 

nma.0058669.jpg