Gratulationstavla, 1840

Under 1800-talet brukade grannar och släktingar hylla brudparet med en gratulationstavla, vackert målad eller klippt. De var även vanliga till namnsdagar eller födelsedagar och ramades ofta in och hängdes upp som minne. De kan jämföras med 1900-talets lyxtelegram.

I många socknar fanns det någon som var särskilt skicklig på att måla och skriva vers, eller som här klippa och dekorera i papper, som man kunde beställa av. Just pappersklippen är typiska för Uppland. Pappersblommor brukade även dekorera brudarna som gifte sig om vintern, då inga levande blommor fanns till hands. I denna tavla finns även glanspapper, som gör den extra festlig. Versen handlar om Herrens nåd och välsignelse till brudparet, och hyllningsdikterna hade över huvud taget ofta kristet innehåll.

nma.0051798.jpg

Teknik: Pappersklipp
Tillverkare: Anonym
Tillverkningsort: Uppland
NM 45472

På 1800-talet blev det vanligt bland allmogen att fira namnsdagar och i viss mån födelsedagar, något som de högre stånden börjat göra på 1600-talet. Namnsdagar firades oftare än födelsedagar, eftersom man inte alltid visste när man var född. Många hade fått sitt namn ur den medeltida helgonkalendern och ursprungligen stod kyrkan bakom namnsdagsfirandet, som en fest för att ära helgonets dödsdag.

Gratulationstavlorna kunde också vara målade med motiv och komposition inspirerad av de så kallade kistebreven, tryckta bilder som man ofta satte fast i kistlocket som dekoration. De blev vanliga i Sverige under senare delen av 1700-talet.

Den här tavlan finns att se i utställningen Folkkonst.