Karmstol med resårstoppning

På 1830-talet var resårstoppning i möbler något revolutionerande nytt. Karmstolen från Salsta slott i Uppland från sent 1830-tal är ett av de äldsta kända exemplen på bevarad resårstoppning i Sverige. 

Stolsitsen har hög stoppning gjord med sexton handsmidda resårer som vilar på sadelgjorden. Den nya stoppningstekniken är annars känd i Sverige först under senare delen av 1840-talet och bara i påkostade miljöer.  När stolen levererades till Salsta måste den därför ha framstått som ytterst modern. Tidigare hade sitsarna varit hårt och plant stoppade. Med den nya tekniken fick fåtöljer och soffor en helt ny sittkomfort med välvda och bekvämt fjädrande sitsar. För att snöra ner resårerna och få till den rätta höjden och ställningen krävdes stor kunskap hos tapetserarna, den yrkesgrupp som utförde stoppningsarbetet.

karmstol.jpg

Stolmodellen hämtar inspiration från 1600-talets barockstolar. Den är ett mycket tidigt exempel på nybarock, en av 1800-talets historiserande nystilar. Stolen har spiralsvarvade ben och ryggståndare av mahogny. Den har sin korsstygnsbroderade originalklädsel i behåll. När karmstolen tillverkades ägdes Salsta slott av greve Magnus Brahe. Det är känt från hans gods Skokloster att han ofta använde sig av samma leverantörer och hantverkare som de kungliga slotten. En likadan stol men med annat broderi finns i kung Karl XIV Johans skrivrum på Rosendals slott i Stockholm. Den är dokumenterad i ett tillägg till Rosendals slotts inventarium 1837.