Korta fakta om museets historia och museibyggnaden


Foto från byggnadstiden, arbetslag uppe på vinden
 

  • Nordiska museet grundades 1872 av Artur Hazelius (1833–1901). År 1891 grundade han även friluftsmuseet Skansen.
  • 1880 bytte museet namn från Skandinavisk-etnografiska samlingen till Nordiska museet och blev samtidigt en stiftelse.
  • De första utställningslokalerna låg på och i närheten av Drottninggatan i centrala Stockholm.
  • 1888 togs det första spadtaget till byggnaden på Djurgården.
  • 1897 stod den norra delen av museet färdig.
  • 1904 var den södra delen samt mittpartiet färdigt. Mittornet och portalen var det sista som byggdes.
  • 1907 öppnades museibyggnaden för publik.
  • Museibyggnaden ritades av arkitekt Isac Gustaf Clason.
  • Byggnaden är exteriört 153 meter lång. Till tornets spets är det 81 meter.
  • Stora hallen är 126,5 meter lång, 24 meter hög och 15 meter bred. Hallen är ett av de största ickekyrkliga rummen i Sverige.
  • Museet vilar på en grund av granit från Sundbyberg. Byggnadsstommen är av tegel. Väggarna är klädda med sandsten från Roslagen. Fönsteromfattningar och lisener är av kalksten hämtad från Öland, Gotland och Närke. Delar av taket är täckt av skiffer från Grythyttan i Närke. Hörntornens tak är av koppar.
  • Museibyggnadens tak är delvis glasat. Glastaket släpper in dagsljus till Stora hallen genom hallens glaslanterniner. Detta var länge den enda belysningen i hallen. Först 1932 installerades elektrisk belysning i hallen.
  • Statyn i museets stora hall föreställer Gustaf Vasa, kung av Sverige 1523–1560. Statyn är formgiven av skulptören Carl Milles.
  • Statyn framför huvudentrén föreställer Karl X Gustav, kung av Sverige 1654–1660. Statyn invigdes 1917 och är alltså inte samtida med museet. Statyn är formgiven av Gustaf Malmquist, granitfundamentet av Isac Gustaf Clason, Nordiska museets arkitekt.
  • Nordiska museet är sedan 2008 byggnadsminne enligt lagen om kulturminnen.