Under sommaren och hösten 2020 har en agrarhistorisk landskapsanalys genomförts inom odlingsmarken på Julita gård. Landskapsanalysen ingår i ett större projekt som syftar till att utveckla Julita gård som besöksmål. Projektet är finansierat av Jordbruksverket genom Leader Sörmland och genomfört av fil. dr. Alf Ericsson hos Arkeologerna vid Statens Historiska museum (SHM).
Julita gård har en anmärkningsvärd lång och obruten historia som storgods, närmare bestämt från vikingatida storgård och tidigmedeltida kungsgård, över ekonomiskt centrum i ett geografisktvidsträckt medeltida klostergods, ånyo kungsgård på 1500-talet och med början under stormaktiden privatägd herrgård fram till dess egendomen genom en donation 1941 tillföll Nordiska museet.
Analysen baseras dels på studier och bearbetningar av historiskt kartmaterial, dels på en systematisk fältinventering. I kartorna har markanvändningen och dess förändringar sedan 1700-talet studerats. Fältinventeringen har särskilt fokuserat på hagmarker och randzonerna mellan dagens öppna åkerfält och omgivande terräng.
Genom fältinventeringen har mängder av spår från äldre tider påträffats. En värdering av de identifierade lämningarna har gjorts som mynnat ut i att fyra särskilt värdefulla miljöer kunnat urskiljas, nämligen Oxhagen, Kil, Djupanboda och Slänten.
Dessa miljöer har detaljkarterats med avseende på olika slags agrara lämningar, bebyggelselämningar och i förekommande fall förhistoriska gravar. De utvalda miljöerna har förutom ett vetenskapligt värde också ett stort upplevelsevärde. Till detta kommer att de alla är lättillgängliga med cykel eller personbil. Sammantaget representerar lokalerna ett stort tidsdjup, från järnålderns gårdsbruk till det sena 1800-talets stordrift.
Landskapsanalysen ingår i ett större projekt som syftar till att utveckla Julita gård som besöksmål. Eftersom Julita gård är ett museum och historisk plats ligger mycket av utvecklingspotentialen i gårdens kulturmiljövärden. Julita gård är ett storgods där byggnader och landskap bevarats så som de såg ut vid tiden kring år 1900.
Det övergripande syftet med projektet är att skapa förutsättningar för Julita Gård att bli en lokalt förankrad och internationellt intressant arena som visar och diskuterar hur ett storgods kunde verka vid förra sekelskiftet. En del av detta arbete är att utreda huruvida Julita Gård kan bli ett världsarv.
Att Julita gård som helhet har en särställning nationellt och internationellt framstår som tydligt genom mångfalden av bevarade miljöer och att godsets helhet fortfarande består, vilket det finns få liknande exempel på.
Projektet är finansierat av Jordbruksverket genom Leader Sörmland och genomfört av fil. dr. Alf Ericsson hos Arkeologerna vid Statens Historiska museum (SHM).