När vi fick fritid och semester

I turismens barndom på 1800–talet var resor något utopiskt som bara en liten del av befolkningen hade tid och råd med. När välfärden i de nordiska länderna växte under 1900-talet fick fler råd och framför allt tid att resa. Hur såg vårt fritidsresande ut under första hälften av 1900-talet?

Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museets arkiv

 

Exklusiva bildningsresor under 1800-talet

Den moderna turismen är ett barn av 1800-talets samhällsförändringar. För den växande urbana medelklassen under 1800-talet var resandets ideal förknippad med bildning. Man reste för att förkovra sig och fascinerades av det främmande. Många av den tidens resenärer inom Norden fascinerades av allmogekulturen och landsbygden, men också av fjällvärlden.

Turismen vid denna tid var exklusiv, möjlig för en liten del av befolkningen som hade tid och ekonomiska resurser. Men för de flesta var resor och turism utopiskt. 

en grupp människor i tittar på utsikten i fjällvärlden

 

Turismen vid denna tid var exklusiv, möjlig för en liten del av befolkningen som hade tid och ekonomiska resurser.

 

För den växande arbetarklassen i städerna var den dagliga försörjningen huvudfrågan. Inte heller fanns arbetstidsreglering att tala om, än mindre semester. Med tur var halva lördagen och söndagen arbetsfri, annars var tolv timmars arbetsdag mer regel än undantag. Många levde på landsbygden, där jordbruket avgjorde arbetstidens längd.

 

Fler får råd och tid under 1900-talet

När välfärden i de nordiska länderna växte under 1900-talet fick fler råd att resa och framför allt arbetsfri tid  Med förändringarna i arbetslivet kom också arbetstidsregleringar och semester, alltså tid som är frikopplad från försörjning. 

I Sverige kom åtta timmars arbetsdag år 1919 och den första semesterlagstiftningen 1938, som gav två veckors semester.

 

Sudersand, Fårö, 1938. Foto Gunnar Lundh, Nordiska museets arkiv.

 

Fritiden handlade mycket om att besöka släktingar på landsbygden, som man själv nyss lämnat och flyttat till städerna eller helt enkelt vila

 

Men ledigheten var för de flesta inte direkt kopplad till resande. Fritiden handlade mycket om att besöka släktingar på landsbygden, som man själv nyss lämnat och flyttat till städerna eller helt enkelt vila. Fritiden och semestern behöll prägeln av förkovran – man skulle lära sig om världen runt omkring. 

Med efterkrigstidens rekordår och växande massturism blev den fria tiden alltmer en privat fråga: Vi förväntas kunna tillbringa den så som vi själva vill, utan krav och förväntningar utifrån. Kanske kan man säga att detta illustrerar senmodernitetens fokus på privatlivet, men även på välfärdsstaternas – i synnerhet Sveriges – starka betoning på individualism.

Cykel eller bil, tält och sovsäck

De som reste gjorde det ofta med cykel, tog in på vandrarhem eller tältade. Efter andra världskriget växte välståndet speciellt i Sverige och turismen tog fart.

Med bilen for människor längre sträckor, gärna med tält och sovsäck. 

 

  • En ung kvinna och man leder sina cyklar längs en kalkdammig Gotlandsväg
    Snäckgärdsbaden, Gotland, 1938. Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museets arkiv
  • Svartvitt foto av en familj som fikar vid campingbord utanför sitt tält
    Efterkrigstidens rekordår. Bilsemester i tält 1956. Foto: Gunnar Lundh. Nordiska museet.
  • Husvagnssemester 1952. Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet
  • Campingsemester sent 1950-tal. Foto Gunnar Lundh, Nordiska museet
  • Husvagn i träfanér. Mölle 1952. Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet
  • Skidor, koffertar och annan packning lastas på taket till en Ford Prefect. Rättvik, Dalarna. Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet
  • Skidfärd, Duved 1939. Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet.
  • Skidåkning i fjällen 1941. Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet.
  • Skidåkning i fjällen 1941. Foto Gunnar Lundh, Nordiska museet.
  • Skidåkning i fjällen 1941. Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet.

Charter och utlandsresor

Under 1950-talet debuterade de första charterresorna som efterhand blev allt billigare. Kombinationen av billigare charterresor, rekordartad välfärdsökning och billig fotografi bidrog till att sprida fotoalbumets resedokumentationer. Innehållet kan på ytan te sig trivialt och upprepande, men bilderna representerar betydelsefulla minnen för turistresenärerna. Fotografierna kan ses både som självbiografiska minnen såväl som dokumentation av exotiska världar och människor.

 

Med denna utveckling tog nordbornas turistande steget från regional turism till internationell.

 

Med denna utveckling tog nordbornas turistande steget från regional turism till internationell. I början främst till Europas länder men efterhand till alltmer avlägsna destinationer. En Thailandsresa är idag mindre exklusiv än 1950-talets charterresor till Kanarieöarna.

Jonas Engman
Intendent vid avd Kulturhistoria. Etnolog, Fil. Dr./PhD
Stiftelsen Nordiska museet

 


 

Brittas reskassa och en cykelsemester i Bergslagen

I den här videon följer du med till arkivet där Marie Steinrud visar en kassabok och en resedagbok inlämnade under mitten av 1900-talet. I dem kan vi se ett liv växa fram – vart unga kvinnan Britta reste och följa med två okända kvinnor på cykelsemester i Bergslagen. Ur en programserie om Nordiska museets arkiv producerad av UR Samtiden.