Nationella dräkten

För att motverka lyx hos adeln och stödja svensk textiltillverkning infördes den nationella dräkten av Gustav III år 1778. Obalans i Sveriges handel med omvärlden skylldes på importen av utländsk klädlyx. För att stödja den svenska tillverkningen infördes importstopp.

Hovet skulle föregå med gott exempel och en nationell dräkt infördes för både män och kvinnor. En enhetlig dräkt avsedd för adel och borgare (ca 5% av Sveriges befolkning), tillverkad av enfärgat svenskt material.

0162975-1.jpg

Överflöd och lyx förbjöds och reglerades i många statliga bestämmelser, överflödsförordningar, under 1700-talet. Med hjälp av utländskt kunnande startades en tidig svensk textiltillverkning med spinnerier, färgerier, väverier och kattuntryckerier. Trots ambitionen att uppnå internationell standard uppfyllde inte produktionen förväntningarna. Modeplagg tillverkades också av insmugglade, förbjudna material. Den manliga nationella dräkten var ett stort avsteg från den franska stilen som dittills varit rådande, och i mångas ögon rent ålderdomlig. Och kläderna som bärare av identitet ansågs också vara i fara. Nationella dräkten gillades inte av alla. Men mansdräkten användes mer allmänt inom ämbetet, då man var tvungen att bära den. Nationella dräkten för kvinnor förekom mycket litet utanför hovet.

0162975-7.jpg

Dräkten ingår i basutställningen Modemakt, 300 år av kläder. Utställningen skildrar klädernas och modets historia under flera sekler – och ger perspektiv på de drivkrafter som styr individens sätt att klä sig, ur olika samhällgrupper. Nordiska museet äger en unik dräktsamling med plagg från 1600-talet till våra dagar.

0162975-3.jpg

Dräkten i vår samlingsdatabas Digitalt Museum