Överflödets dilemma i en sötare värld

Idag finns socker i överflöd. Vi har ständig tillgång till stora utbud av billiga sötvaror och sötad mat. Nya vanor samsas med äldre traditioner.

Påkostade efterrätter och handgjorda praliner för fest och flärd. Lösgodis och läsk för fredagsmys i soffan och det ständiga mellanmålet i vardagen. Sötsaker för tröst och lindring, för belöning och uppvaktning. 

Sötman är självklar i vardagen. Den finns överallt och i många former. Det är inte lätt att orientera sig bland sockersorter och sötade livsmedel i masskonsumtionens tid. Inte heller bland alla åsikter och bud om sockrets dåliga och goda egenskaper.

Masskonsumtion 

Ingen vet egentligen hur mycket socker vi äter. Uppskattningen säger att vi årligen i genomsnitt förbrukat kring 40 kg socker per person sedan efterkrigstiden. Men flera sockersorter som livsmedelsindustrin använder ingår inte i den statistiken. Hit hör glukossirap i glass och godis, bakverk och färdiglagade maträtter. Sådana varor äter vi alltmer av.

Sedan 1960-talet har svensken stegrat sin årskonsumtion av godis och choklad med 10 kg. Det årliga läskdrickandet har ökat från 22 till 90 liter per persons i genomsnitt. Vi äter också allt mer färdiglagad mat. Den sötas för hållbarhetens skull, för aptitligare smak, konsistens och utseende.

Riktlinjer

Fjorton sockerbitar om dagen. Mer än så bör en vuxen inte äta, enligt näringsrekommendationerna i Norden. För barn är dagsransonen sju sockerbitar. Nyligen skärptes normen ytterligare av Världshälsoorganisationen (WHO) som vill halvera mängden. Om vuxna höll sig till 7 sockerbitar och barn till 3,5 skulle hälsoläget i världens länder förbättras, säger de. En liter läsk innehåller ungefär 30 stycken.