Two Directions

Välkommen till vår nya entré Two Directions som leder dig in i museets markplan. Nyheterna är resultatet av det första kapitlet i en flerårig utvecklingsplan för byggnaden

Entrén Two directions leder dig mellan bakgården och museets markplan med garderober, hissar, Museibutiken, Bibliotek & Arkiv, samlingssal, hörsal och barnsatsningen Tidsvalvet.

Utbyggnaden är ritad av Lone-Pia Bach, professor i restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolan, och för den konstnärliga gestaltningen av entrén står den finsksamiska konstnären Outi Pieski med konstverket Two Directions, inspirerad av föremål ur museets samiska samlingar. Längre in i entrén visas även det nyförvärvade videoverket Birds in the Earth av den finsksamiska konstnären Marja Helander.

 

  • Foto: Helena Bonnevier/Nordiska museet
  • Foto: Helena Bonnevier/Nordiska museet
  • Marja Helander videoverk Eatnanvuloš lottit – Maan sisällä linnut – Birds in the Earth
    Marja Helanders videoverk Eatnanvuloš lottit – Maan sisällä linnut – Birds in the Earth
  • Foto: Helena Bonnevier/Nordiska museet
  • Foto: Helena Bonnevier/Nordiska museet
  • Foto: Helena Bonnevier/Nordiska museet
  • Foto: Helena Bonnevier/Nordiska museet

Om Two Directions

Den konstnärliga gestaltningen av Two Directions är gjord av konstnären Outi Pieski på uppdrag av Nordiska museet och Statens konstråd. Verket är byggnadsknutet och består av mönster utförda i corten längs entrébyggnadens utskjutande glasparti och på avgränsande staket. Mönstret skapar ett ljus- och skuggspel som förändras över dygnets timmar och årstidernas skiftningar.

Med Two Directions synliggörs en viktig del av nordiskt och samiskt kulturarv som nu får ett permanent avtryck i museibyggnaden. Konstverket Two Directions sydsamiska namn är Guektien bïegkese och dess nordsamiska namn är Guovtte biggii. Det svenska namnet är Två riktningar.

Mönsterbilden

Mönsterbilden i Two Directions är hämtad från en dekorerad sked i älghorn. I samisk kultur är skeden ett personligt föremål. Skedens ristningar, tecknen och mönster är bärare av ett kulturarv och identitet men också magi och mytologi.

Se filmen om Two directions

 

Miniutställning

En miniutställning i museets stora hall, bredvid restaurangen, berättar om Outi Pieskis arbete med konstverket och visar föremålen i Nordiska museets samlingar som har varit hennes inspiration.

hb_dsc6534_webb_lev_0.jpg

Idén bakom den nya entrén

Utbyggnaden av entrén är ritad av Lone-Pia Bach, professor i restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolan. Såhär beskriver hon idén bakom den nya entrén:

"Den nya entrén ska ses som en transformation av den idévärld som ligger bakom Nordiska museet  ett nutida tillägg som speglar vår tid. Nordiska museet är ett allkonstverk av sin tid där varje detalj har ett syfte som oftast var lärande. Det byggdes som ett dagsljusmuseum där ljuset flödade in i byggnaden genom lanterninerna i taket. Museet är byggt i nordiska material, främst svenska, för att spegla den nordiska traditionen och det nordiska livet. Tidens främsta konstnärer fick bidra till den arkitektoniska utformningen.

Den nya entrén knyter an till denna idévärld, liksom den försöker respektera museibyggnadens stora kulturhistoriska värden, genom att det är en byggnadskropp som skjuter sig in i byggnaden genom ett förstorat fönster utan att röra byggnaden. Byggnaden försöker dessutom hantera en skalförskjutning från Nordiska museets monumentala skala, ned till en mänsklig skala för att kunna möta publiken på ett nutida demokratisk sätt. Därför sträcker sig byggnaden utåt och upp för att som en öppen famn bjuda in till museet.

Dagsljuset flödar in genom det tunna skalet av rostigt stål för att avteckna Outi Pieskis konstnärliga verk i golvet. På kvällstid flödar ett artificiellt ljus ut i mörkret och välkomnar in. Materialval och materialhantering tar inspiration av museet, genom att fortsätta traditionen med nordiska material som stål, kalksten och ek. Det rostiga stålet är valt med inspiration av att järnet i Roslagssandstenen som rostar och tränger sig fram på stenens yta.

På museets fasader kan man upptäcka att Roslagssandstenen, och även graniten, är ganska grovhuggen på de större ytorna, men blir finbearbetade i anslutning till fönster och portar, för att slutligen möta människan i profilerade ekdetaljer. På samma vis arbetar den nya entrén, det råa rostiga stålet är grovt, medan pelarna är klädda i ekprofiler som leker och förvränger det klassiska profilspråket till mjuka nutida former."

hb_dsc6479_detalj_liggande_webb.jpg