- Besök oss
- Evenemang
- Utställningar
- Slott och gårdar
- Kunskap och samlingar
- Om Nordiska museet
- Sök
Under perioden 1967–1972 kom cirka 3000 flyktingar från Polen till Sverige på grund av en antisemitisk kampanj initierad av det styrande kommunistpartiet. Många var barn till Förintelseöverlevande och flera var överlevande själva.
Erfarenheterna från dessa personer tillhör en unik del av det svenska kulturarvet som tas tillvara för framtiden i detta forskningsprojekt, som drivs av Södertörns högskola med Nordiska museet som samarbetspartner. Insamlingen Vi, de fördrivna sker på den digitala insamlingsplattformen minnen.se.
Genom att bidra med din levnadsberättelse kommer ditt bidrag att bevaras som en del av det kulturarv som Nordiska museet formar och förvaltar. Du bestämmer själv om du vill att ditt namn ska vara synligt i arkivet och vilka uppgifter du vill ange. Börja med att läsa igenom hela frågelistan. Det centrala är att skriva din levnadsberättelse. Frågor och rubriker är tänkta som en hjälp för dig att komma igång så att du sedan fritt kan beskriva ditt liv.
Varmt välkommen att bidra med din berättelse!
Judiska seder och bruk var helt frånvarande i mitt föräldrahem - en naturlig konsekvens av mina föräldrars kommunistiska övertygelse och deras erfarenheter från kriget. De pratade jiddisch och tyska som barn, men hemma hos oss talade vi polska. Själv var jag språkintresserad och brukade ofta rätta andra, till exempel Genia eller mina skolkompisar, om de gjorde fel eller uttryckte sig slarvigt. Det kändes viktigt för mig att vårda det polska språket.
/Ewa Gutniak, född 1948 i Warszawa, Polen.
Framtiden för judar i Polen hade blivit mycket osäker, de vuxna skulle inte kunna fortsätta arbeta som förut, i värsta fall inte förvärvsarbeta alls, och deras barn skulle inte kunna fortsätta sina studier och utvecklas enligt deras önskemål och begåvning.
Maria Rotstein, född 1926 i Wien, kom till Marstrand 1969 som politisk flyttning från Warszawa.