Att bevara äldre fotografier

2017-06-16 09:30
En kvinna tittar i ett fotoalbum. Lima, Dalarna. Foto: Elin Johanna Jansson, Nordiska museets arkiv. NMA.0048273Uppslag ur fotoalbum som tillhört Einar Odhner, Fellingsbro. Fotografier från ca 1870 - ca 1940.Reprofoto: Nina Heins, Nordiska museet. NMA.0053137

Så här på sommaren kommer de analoga fotografierna fram ur lådor och skåp. Vid sommarresan till släkten plockas fotoalbumet fram ur hyllan. Vi passar på att fråga vem det är som står där bredvid mormor på bilden eller var den togs. Porträttet på byrån – vem är det nu det föreställer?  Det rensas ut i garderober, skåp och lådor hemma och skolfotona som ramlar ut visar sig ha bleknat en aning sen vi såg dem sist. Men hur gör man för att de inte ska blekna helt tills man sitter där själv med barnbarnen?

På arkivet får vi ofta frågor om hur man bevarar gamla fotografier. Nordiska museet förvarar foton och negativ i kylda så kallade klimatarkiv, olika miljö för olika materialtyper. Även om man inte kan vara så avancerad hemma så finns det en hel del man kan tänka på för att öka livslängden på sina album och foton. Kylskåp är alldeles för blött. Ett hyfsat jämt klimat helst inte över +20 grader och med en luftfuktighet runt 30-40% är bra och ofta vad vanliga moderna hemmiljöer kan prestera. Vindar och källare är mindre bra då de ofta varierar mycket över tid. Lägre temperatur ger längre livslängd. Huden på fingrarna är lite fet även när vi är nytvättade, sätt inte fingeravtryck på bilderna. På museet använder vi så kallade monteringshandskar i ren bomull eller bambu när vi tar i fotografierna. De finns för en tia i bygghandeln.

Placera inte bilder som hängs på väggen eller står framme i ett rum på platser där de utsätts för direkt solljus. Häng dem hellre på samma vägg som fönstret än på väggen mittemot.

Förvara de fotografier som du inte har framme i skydd från damm och fukt i stängda lådor eller skåp. Fotografier som vi har hemma består med få undantag av minst två skikt: En bildbärare som papper, glas.  plast (acetat eller nitrat) och så det som kallas emulsion, ett skikt där det vi ser som själva bilden ligger.  Från 1900-talet och framåt innehåller emulsionen nästan alltid gelatin och precis som gelatinblad som blötläggs till efterrätt blir gelatin i foton klibbigt, slipprigt och glättigt om det blir fuktigt. I torka krackelerar det. Växlar temperaturen mellan varmt och kallt öppnar sig det klibbiga ytskiktet i värmen och släpper in damm och annat i omgivningen för att sen, när kylan kommer, sluta sig runt och baka in dammet och smutsen i bildskiktet. Emulsionssidorna ska inte ligga emot varandra. Skulle bilderna utsättas för fukt kommer de klibba ihop och fastna i varandra och det blir ogörligt att rädda dem. Ramar du in fotografierna så se till att ha luft mellan glas och ram, genom att lägga en passepartout i syrafri kartong runt bilden. Kartongen hittar du hos ramverkstaden.

Gamla gulnade askar och papper innehåller ofta sura material som påskyndar nedbrytningen. Bäst är askar eller lådor av syrafri kartong eller brännlackad plåt om du har och ett ark syrafritt papper mellan varje bild, men vanligt nytillverkat utskriftspapper av kvalitet är numera fullgott för hemmabruk. Lägg det mellan bilderna och/eller vik ett enkelt omslag innan du placerar bilderna i den ask du har så kommer blir de en liten buffert mot det sura.

Nu har du nog klarat bilderna så att de kan visas för barnbarnen och deras barn. Skriv ned vem bilderna föreställer, när och var de är tagna med mjuk blyerts på baksidan eller ännu hellre på omslag eller särskilt papper. Skriv inte med tuschpenna eller bläck på något som förvaras med bilderna- det smetar lätt. Skapar du nu nya album av lösa fotografier så använd inte lim utan sätt in bilderna med fotohörn.

Trevlig fotosommar önskar Ulrika Hoffman, bildarkivarie

För den som vill läsa och lära mer om äldre fotografier och ur man vårdar dem hemma rekommenderas fotohistorikern Björn-Axel Johanssons bok: ”Stora boken om familjebilder: Vardagens fotografi 1840–2000”, Historiska media 2012. Boken är slut på förlaget, men finns på Nordiska museets bibliotek och flera av folkbiblioteken i landet

Hoffman, Ulrika

Arkivarie

Samlingarna

08-519 545 36

ulrika.hoffman@nordiskamuseet.se