Bordsprydnader från avtäckningsfest 1808 - mars 2014

2014-03-01 12:54

Det började med att det dök upp tre lite skavda plåtbrickor, knappt 20 cm i diameter,  i samband med den stora utflyttningen av föremål från huvudbyggnaden till nya klimatanpassade magasin. Ingen visste vad det var och det ska nog erkännas att vi just då var mer fokuserade på var föremålen var och vart de skulle, än på vad det var. Till slut blev det 48 stycken och nyfikenheten tog överhand.

Somliga kallades brickor, andra medaljonger eller tavlor. I själva verket var det bordsprydnader med motiv från medaljer slagna över Gustav III. Vände man på ett av katalogkorten stod där en blek blyertsanteckning ”S:t Eriks årsbok 1917”. Där fanns svaret. En triumferande författare kunde konstatera att han äntligen hade lyckats identifiera ”några hittills oförstådda målade skivor i Nordiska museets ägo.”

Så här var det:

Den 24 januari 1808 hålls en hejdundrande fest på Stockholms börshus med anledning av avtäckningen av Tobias Sergels staty av Gustav III på Skeppsbrokajen nedanför slottet. Det är sexton år sedan kungen blev mördad, det är ett år kvar innan hans son, den nuvarande kungen Gustav IV Adolf, avsätts och tvingas lämna landet. Efter den högtidliga avtäckningen bjuder Stockholms borgerskap på middag. Förutom de kungliga, är runt 900 personer inbjudna. Kungens bord är dukat med en platå, upplyst av ”stakar, kronor och guirandoller” med en modell av den nyss avtäckta statyn under ett levande lagerträd. Runtomkring ”lågo afteckningar på bleckskivor till ett qvarters diameter vardera, målade på guldbotten med hwita figurer, af de Medailler, hvilka tid efter annan bliwit slagne öfwer Högtsalig Konungens minnesvärda bedrifter eller under Hans Regering timade märkvärdiga händelser.” Där har vi våra brickor, tavlor och medaljonger! De var bordsprydnader på majestätets bord.

Det är intressant att se hur arrangörerna år 1808 valde att dekorera det kungliga bordet. Det är i den gustavianska erans sista skälvande timmar och den inte enhälligt uppskattade Gustav III hyllas inför den impopuläre sonen, Gustav IV Adolf, med vad som betraktas som viktiga händelser i landets historia. Deviserna kastar ut läsaren i en mångfacetterad värld. Här blir man påmind om Sveriges inblandning i slavhandeln ("ÖENS BARTHELEMEI FÖRVÄRVAD 1784"), om Sveriges trankokerier på Grönland ("GRÖNLÄNSKA SJÖFARTEN"), om att Gustav III avskaffar tortyr ("PINLIGA FÄNGELSER AFSKAFFADE D. 27 AUG. 1772"), hur han effektiviserar genom att ta bort onödiga helgdagar ("ÖFVERFLÖDIGA HELGEDAGAR INDRAGNA. D: 4 NOV. 1772") och mycket annat. Kvällens diskussioner behövde inte sakna inspiration! Kungen gick hem klockan tre, övriga gäster fortsatte till fem på morgonen. Sannolikt var detta att betrakta som den sista gustavianska festen. Fyra veckor senare gick ryska trupper in Finland och året efter tvingas kungen bort.

En fråga återstår. Bland dem som misstänktes för konspirationen mot Gustav III fanns en Carl Fredrik Ternell (1736-1792). Om han var skyldig får vi aldrig veta, han tog sitt liv några veckor efter kungens död. Hur kommer det sig att en person med samma efternamn skänker några av de kungahyllande bordsprydnaderna till Nordiska museet sjuttioåtta år efter festen? Vem var han och hur fick han prydnaderna i sin ägo?

Källor