Fönsterkavalkad!

2016-03-04 16:28
Skansenkyrkans välvda och småspröjsade fönster. Foto: Fredrik Ehlton, Nordiska museet.

På Julita gård finns en mängd fönster med varierande utformning. Utformningen ger ofta ledtrådar till när fönstret kom på plats, men inte alltid. Arthur Bäckström, som ägde Julita gård vid 1900-talets början, skapade sig en egen liten värld där omdaningar av herrgården, uppförandet av Julita skans och museet samt växthus samspelar till en komplex byggnadsmiljö. Allt i en vilja att skapa en intressant och vacker plats för de som vistades i parken.

I slutet av 1100-talet etablerade sig cisterciensermunkarna på platsen som tidigt uppförde byggnader i tegel och Abboten är ett exempel på detta. Det är bara den nedre våningen som har medeltida spår, men fönsteröppningen med en dekorativ kantning av tegel får inleda vår kavalkad. Glas var, under hela medeltiden, ett dyrt byggnadsmaterial och det är främst i kyrkliga miljöer som det förekommer.

Nästa steg blir ganska långt, men på Stora huset finns ett av de äldre fönstren bevarade. Inne i loggian på baksidan finns ett av de fönster bevarat som satt i byggnaden vid sekelskiftet 1800. Arthur Bäckström bytte samtliga fönster på flygelbyggnaderna och Stora huset på 1910-talet. Fönstren som istället sattes in i byggnaderna var småspröjsade och målades vita.

Södra flygeln finns falska fönster, eller blindfönster som de också kallas. Dessa utfördes i kalkbruk och målades för att efterlikna de då sittande fönsterbågarna. Detta var ett sätt att skapa symmetri i byggnaden. Södra flygeln är i grunden en av de äldsta byggnaderna på Julita gård, källaren var tidigare en del av den medeltida klosteranläggningen.

Byggnaden som kallas för ”Kusken” uppfördes troligen vid mitten av 1800-talet. Fönstret till vindsvåningen utmärker sig med det lilla lunettfönstret över den vanliga fönsterbågen. Byggnaden var tidigare bostad åt just kusken på Julita gård.

1905 står den flygel klar som kom att inrymmas med gårdskontor, vagnshall och garage. Fönstren in mot vagnshallen är småspröjsade och tillverkades av gjutjärn. Gjutjärnsfönster är ganska vanliga bland de ekonomibyggnader som uppfördes vid sekelskiftet 1900, framförallt ladugårdar.

1907 påbörjade Arthur Bäckström arbetet med att bygga upp Julita skans. Han fyllde den gamla gårdssmedjan som tidigare fanns på platsen med sina samlingar av allmogeföremål. Till platsen flyttades också en mängd byggnader från Julitas ägor. Bäckström lät även göra förändringar på byggnader, det sattes in fönster och byggdes till verandor. Allt målades med röd slamfärg och vita snickerier. Lagersbergsboden fick ett ålderdomligt blyspröjsat fönster med små rutor.

Efter att det gamla växthuset brann ned 1917 så uppfördes ett nytt. Detta stod klart 1918 och till detta byggdes ett så kallat ”palmhus”, där exotiska växter kunde förvaras under de kalla månaderna. ”Palmhuset” har höga och välvda fönster som saknar tvärgående spröjs. Detta gav ett ljust och välventilerat utrymme.

Julita skans med museibyggnad och kyrka stod klart 1932. Museibyggnaden och kyrkan uppfördes i timmer och kyrkfönstren utformades med en välvd ovandel och med små spröjs.