Midsommarnattens magi

2014-06-20 10:00

I Nordiska museets uppteckningar kan man läsa om hur den korta midsommarnatten troddes vara fylld av magi och fantastiska möjligheter.  Mystiska krafter och övernaturliga väsen var i rörelse då, det gällde att vara försiktig men den som ville kunde också få del av midsommarnattens magi.

Midsommar, liksom de andra stora högtiderna under året, ansågs lämpa sig särskilt väl för att förutsäga framtiden. Tre frågor var centrala: vilka skulle dö, vilka skulle gifta sig och hur skulle skörden bli under det kommande året?  Siandet kunde ske genom att man gick så kallad ”årsgång” eller ”vakade tyst” vid en jordfast sten eller en korsväg, för att framkalla en vision eller ett hörselvarsel om framtiden. Man kunde till exempel få se liktågen för de som skulle dö gå förbi eller höra gräset gro som tecken på att en god skörd var att vänta.

På midsommar var lekfulla kärleksspådomar särskilt populära hos de unga och ogifta. En av de vanligaste metoderna finns fortfarande kvar men är idag kanske i första hand en barntradition: att plocka blommor och lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med.

Blommorna skulle enligt traditionen plockas under tystnad, bröts tystnaden var även magin bruten. Just tystnad är ett vanligt inslag i bondesamhällets magiska tänkande, en markering av att det är en rit som utförs genom att man går ifrån det normala beteendet.  Antalet blommor som plockades varierar men vanligast är sju eller nio (tal som i många sammanhang ses som magiska). Ibland sägs det också att den som vill spå sig ska klättra över lika många gärdsgårdar som hon plockar blommor. Detta kan ses som en symbolisk gränsöverskridning mellan den vanliga världen och det övernaturligas värld.

Gränsen mellan människornas värld och det övernaturliga var tunnare än vanligt denna natt och naturen fylldes med magi. Läkeväxter ansågs bli extra kraftfulla och därför samlade man gärna dessa i den ljusa midsommarnatten. Man band också så kallade midsommarkvastar- eller buketter och torkade för att bevara midsommarens magi över året. Dessa lades ibland i vattnet vid julbadet, för att bevara hälsan hos gårdens folk genom vintern, eller användas som botemedel om djuren blev sjuka.

Daggen som föll när midsommarnatten övergick i gryning var eftertraktad. Om man rullade sig naken eller gick man barfota i den skulle man hålla sig stark och frisk. Daggen samlades också för att bota sjukdomar med och för att få bröd och öl att jäsa ordentligt.

På en del ställen i Sverige finns speciella midsommarkällor, som ofta smyckades med löv och blommor förr. Där drack man av källvattnet och kanske offrade en slant för att få hälsa och kraft under året.