Friluftskläder för kvinnor - Mars 2013

2013-03-01 16:55

Månadens föremål är ett solliv av cellull och ett par vita linneshorts. Plaggen har använts av fru Inga-Britt Blondell, född 1909, i hennes ungdom på 1930-talet.

På 1970-talet lämnade Inga-Britt Blondell en stor samling kläder till Nordiska museets samlingar. Hit hörde bland annat enklare vardagsplagg samt en grupp fritids- och friluftskläder av snitt som var synnerligen moderna för sin tid. Dessa plagg är intressanta eftersom museisamlingar oftare innehåller påkostade, eleganta finkläder och festkläder.

Slår man upp ordet ”shorts” i Svenska Akademiens Ordbok får man veta att det var ett nytt ord på 1930-talet och att det representerade korta byxor för damer. Det nya moderiktiga fritidsplagget syns också i samtida annonser och modebilder. Så korta byxor, som lämnade benen bara, hade inte tidigare burits av kvinnor. För den som kände sig lite obekväm lanserades helknäppta kjolar som kunde bäras utanpå shortsen.
Även det trekantiga sollivet eller soltoppen av cellull var en nyhet. Cellull var en modern konstfiber tillverkad av cellulosa. Det tryckta mönstret av en palm vid stranden visar tydlig inspiration från främmande breddgrader. Det moderna solplagget, som lämnade ryggen nästan helt bar, var av allt att döma mycket populärt. Det finns flera exempel från den här tiden i samlingarna. Exempelvis har Inga-Britt Blondell ägt ännu ett solliv, av märket Eiser, tillverkat av tunn vit ylletrikå. Det bar hon bland annat till ett par moderiktiga mörkblå, hellånga, vida byxor inköpta från klädfirman Algots. Långbyxor för damer var också en modenyhet men de var bara möjliga att använda som fritidsplagg.

På 1930-talet blev solbrun hud ett etablerat skönhetsideal. De salvor som nyss hade skyddat huden mot sol och fräknar, byttes ut mot solkrämer och sololjor som skulle göra huden brun. Det finns åtskilliga fotografier som visar solälskande kvinnor med bar rygg. Med inspiration från Tyskland hade Sverige nåtts av nya ideal om natur, och kroppskultur. Män skulle träna och odla kraftiga muskler, kvinnokroppar skulle vara friska, fylliga och starka. Kvinnan skulle lysa av kraft och hälsa, hon skulle också ha en harmonisk själ och en vacker solbränna. Den djupt ringade ryggen återkom i soldräkter och baddräkter men den blev också dominerande i långa eleganta aftonklänningar. Den vackert solbrända huden exponerades gärna till kvällen i urringade festkläder. Klädmodet och det nya modet att sola gick hand i hand. Aldrig tidigare hade kvinnor visat så mycket bar hud.

Ännu vid sekelskiftet 1900 var kvinnor ur alla samhällsklasser klädda i långa kjolar och snörd midja, men bara fyrtio år senare kunde de njuta av lediga sommardagar i shorts och solliv och vintersporta i långbyxor. Hur gick det till?

På 1910-talet fanns det modiga kvinnor som vågade bada i ringad baddräkt med ben, eller åka skidor i knäkorta vida byxor. Men det väckte ännu uppmärksamhet och oro. Efter första världskriget förändrades klädedräkt och kroppsideal. Den kvinnliga kroppen skulle vara rak och slank, midjan sjönk ner på höften och kjolarna stannade under knäet. Kvinnor klippte håret kort och kroppen skulle helst se ut som på unga pojkar. Sport var modernt och modet inspirerades av sportkläder. Damkläder blev mjukare och följsammare. Konfektionsindustrin växte. År 1921 fick svenska kvinnor rösta för första gången. Rösträtten, sport, friluftsliv och den bekvämare modedräkten var viktiga steg i kvinnors frigörelseprocess.

Ett gott stycke in på 1900-talet var det bara borgerligheten som hade haft råd och tid att ägna sig åt friluftsliv men efter det omvälvande 1920-talet växte intresset. Under 1930-fördjupades innebörden av ordet friluftsliv. På utställningen Fritiden i Ystad 1936 skulle människor lära sig att använda sin lediga tid på bästa sätt. Fritid var en nyhet för allmänheten och det befarades att den skulle slösas bort på onyttigheter. ”Fritidsproblemet” blev en samhällsfråga. Att söka kunskap och bilda sig på fritiden eller att ägna sig åt friluftsliv ansågs nyttigare än att dansa och gå på bio. Det socialdemokratiska folkhemmet ville lära folket bättre vanor.

När Sveriges första semesterlag infördes 1938 fick de flesta av landets arbetstagare rätt till två veckors semester. Friluftslivet exploderade. Människor använde sin lediga tid till att bada, cykla, campa, segla och åka skidor. Alla ville ut i friska luften. Utbudet av konfektionssydda kläder ökade och friluftsplagg blev mode. Varuhus och butiker lanserade moderna badkläder, långbyxor, strandpyjamas, solklänningar, shorts och solliv.