Gamlingar

Här bloggar intendent Cecilia Wallquist om arbetet med utställningen Gamlingar – hur var det och hur vill du ha det? Om ett arbete som ger insikter och upplevelser som berör, och som väcker känslor som är svåra att lämna bakom sig när arbetsdagen är slut.

Våga fråga

2014-07-04 11:00

Arbetet med utställningen Gamlingar – hur var det och hur vill du ha det? har för min del framför allt inneburit att fånga berättelser från upplevda erfarenheter om att vara äldre i Sverige. Berättelser från de äldre själva, men också från anhöriga och personal inom äldreomsorgen.

Som intendent ingår det ofta att intervjua och dokumentera. Intervjusituationer är alltid intima, det handlar om att få personer att berätta personliga erfarenheter och upplevelser kring olika ämnen. Att ställa frågor som kanske ingen tidigare har ställt. I vissa fall frågor som den intervjuade inte ens ställt sig själv.

Men intervjuarbetet inom detta projekt har skiljt sig betydligt från tidigare arbeten. Något som jag inte riktigt hade förberett mig på, var hur nära en intervju kan bli och hur den kan gripa tag så starkt att den inte släpper taget när arbetsdagen är slut.

Arbetet med dessa intervjuer krävde att jag som intervjuare vågade ställa påträngande privata frågor. För utan att våga, nås inte hela sanningen. Det har varit svårt men ett ärligt engagemang att faktiskt vilja veta river ned många murar.
Nordiska museet är oerhört tacksam för alla berättelser som så många gett oss förtroende att förvalta. Det har i dessa intervjuer berättats saker och förmedlats känslor och tankar som inte har berättats för någon annan.

Det får mig dock att fundera över varför så mycket inte blivit sagt tidigare? Varför berättas det för mig, en helt främmande människa, om man inte ens berättat det för sina närmaste?  Kanske är det som Molly, 92 år, sa: ”Ingen har frågat om det här tidigare”. Eller som Asta, 79 år, sa: ”Jag vill berätta så att alla får höra men jag vill inte att det ska veta att det är jag som har sagt det”.

Att lyssna och samla berättelser är viktigt. Nordiska museet har samlat berättelser sedan 1870-talet och vi kommer att fortsätta det arbetet. Det är en viktig del av vår historieskrivning och därmed för vår framtid och för oss alla.
Återigen stort tack för allt förtroende ni visat Nordiska museet och mig.

Tack.

Wallquist, Cecilia

Intendent

Avdelning Kulturhistoria

08-519 546 17

cecilia.wallquist@nordiskamuseet.se

Bygge pågår

2014-06-27 10:36

Bygget av utställningen Gamlingar – hur var det och hur vill du ha det? pågår för fullt nu.

Det är mycket som ska hinnas med på dryga två veckor. Just nu är det ett virrvarr av personer och föremål. Det ser lite kaosartat ut men alla inblandade vet exakt vad som ska göras. Nordiska museet har ju trots allt 141 års erfarenhet av att bygga utställningar. Så det är ett smidigt maskineri som sätter i gång ...

Verkstaden är i fullgång med att tillverka montrar och monterinredningar allt enligt formgivaren Lena Hilbertsdotters ritningar och instruktioner.  Utställningslokalens väggar målas i en lavendelgråfärg för att få den rätta atmosfären i rummet. Den grafiska formgivaren monterar all text och alla bilder på montrar och väggar. För oss intendenter är det en märklig känsla att se våra skrivna texter i detta uppblåsta format. Det är lite nervöst.

Vi känner både nervositet, stolthet och vördnad nu när utställningen ta form och visionerna vi alla har haft blir verklighet. Under ett och ett halvt år har arbetet pågått med att samla kunskap kring ämnet, söka efter passande föremål, formge utställningen och nu se den formas i sin helhet för att snart kunna välkomna dig som besökare.

Teknikerna drar ström och ljuset riktas rätt. Marknadsavdelningen gör klart pressinformationen. Pedagogerna läser på om utställningens innehåll för att stå redo att visa utställningen.
Konservatorerna gör en sista översyn över föremålen innan de placeras in på sina bestämda platser i utställningens montrar.

Stannar till vid citaten från de intervjuer jag gjort, blir rörd av att se dem igen. Snart ska dessa personers innersta känslor och tankar läsas av flertalet besökare. Det är nervöst, nervöst framför allt för hur de intervjuade ska reagera på att se sina citat så här. Hoppas att de känner stolthet.

Många har vi varit som tillsammans slutligen skapat denna utställning och vi hoppas att ni besökare kommer att uppskatta vårt arbete.

Bild 1: Intendet Cecilia Wallquist filmas av fotograf Karolina Kristensson. 
Bild 2: Verkstadschef Jonh Christie skapar stämning med grålavendelfärg. 
Bild 3: Några av intervjucitaten är nu på plats i utställningen. 

Wallquist, Cecilia

Intendent

Avdelning Kulturhistoria

08-519 546 17

cecilia.wallquist@nordiskamuseet.se

Vad är gammal?

2014-06-25 09:00

Innan utställningens titel var bestämd arbetade vi med arbetsnamnet ”Att vara gammal i Sverige”. Men snart insåg vi att alla i projektet hade olika uppfattningar om vad gammal är. När är man egentligen gammal?

I mitt arbete har jag mött ytterst varierande svar på den frågan. Ett 8-årigt barn svarade mig att jag var gammal. Jag är 41, för mig är det inte gammalt?  Eller som Molly 92 sa ” Gammal är när man inte kan klara sig själv. Jag börjar bli gammal nu…jag har hemtjänst som hjälper mig med mat och tvätt”
Många har sagt ”Jag vill gärna nå en hög ålder men jag vill inte bli gammal”.

Flera av dem jag har intervjuat, kopplar kroppens avtagande förmåga till att bli gammal. Rädslan inför detta är stor och jag har mött den hos både yngre och äldre. Att inte kunna ta hand om sig själv, att bli beroende av andra och att andra, mer eller mindre, tar kommandot över ens liv.
Som Ruth 94 sa ”Det är inget intressant med att vara gammal, man gör ju ingenting, kroppen vill inte. När jag var ung var jag engagerad, social och duktig… nu sitter jag bara ensam och väntar på hjälp”

Att behöva hjälp är egentligen inget konstigt. Vi behöver hjälp genom hela livet. Som barn behöver du hjälp för att lära dig att gå och prata, som tonåring behöver du hjälp att finna dig själv och som vuxen behöver du hjälp att ta ansvar och möta svårigheter. Att som gammal då behöva hjälp när kroppen inte orkar, är bara ännu ett naturligt skede i livet då vi behöver extra stöd.

Men kropp och sinne hänger inte nödvändigtvis ihop. Som José 83 sa till mig, ”Jag är samma person som alltid fast jag ser gammal ut men inuti är jag ung. Men det förstår inte min kropp och det är bara att acceptera.”

Genom intervjuerna framgår tydligt hur djupt rotat behovet att klara sig själv är. Då den egna förmågan inte längre räcker, sviktar självförtroendet och många skäms. Men vem säger åt oss att känna så och varför? Är det den egna rösten eller är det någon annan.

img_3262.jpg

Så att vara gammal kan för många kännas som en motgång men med ett utifrån perspektiv kan även fördelarna ses. För gammal består också av många kunskaper och erfarenheter som samlats genom livet.

Som Teodor 11 år sa ”Jag frågar alltid morfar för han kan så mycket”.

Eller Einar 10 år som gärna besöker äldreboendet. ”Jag tycker om att vara på Vaukagården. Det är så lugnt där och dom gamla har så mycket spännande att berätta”. Och när Elsa 10 har bekymmer så går hon helst till sin farmor.

Så att inte längre kunna göra allt det där man förut kunde betyder inte att man inte kan. Det betyder bara att man kan på annat sätt .

 

Wallquist, Cecilia

Intendent

Avdelning Kulturhistoria

08-519 546 17

cecilia.wallquist@nordiskamuseet.se

Arbete pågår: Gamlingar – Hur var det och hur vill du ha det?

2014-06-03 17:54

Äldreomsorgen är ett hett ämne, där vi under den senaste tiden mötts av debatter och tidningsrubriker som berättar om kriser, skandaler och vanvård inom äldreomsorgen. Det är ett ämne som i dag tydligt engagerar och väcker starka känslor, där det finns många åsikter och viljor. Men är detta något nytt? Hur har det sett ut genom historien? Och hur är det egentligen i dag, för personal, anhöriga och de äldre själva.

Ur dessa tankar växte arbetet med Nordiska museets kommande utställning Gamlingar  hur var det och hur vill du ha det? fram. Utställningen har sin grund i historien. Men genom intervjuer med äldre, anhöriga och omsorgspersonal speglas bilden av i dag.

Ett ämne som berör

Ämnet berör oss alla, att bli gammal är en av delarna i ett levt liv. Precis som att vara barn, ungdom och vuxen så blir vi också gamla.  Vi i projektet precis som ni som läser detta kommer att vara eller redan är i kontakt med äldreomsorgen som anhöriga och med stor sannolikhet kommer vi alla själva att behöva omsorg så småningom. Den här utställningen handlar om en del av livet.

Vi som arbetar med innehållet i denna utställning är jag Cecilia Wallquist samt mina intendentkollegor Leif Wallin och Cecilia Hammarlund-Larsson, samt producenten Lena Landerberg. Men när utställningen öppnar för er alla att besöka så har fler personer både från Nordiska museet och utanför bidragit i både stort och smått till utställningen. En del av dem kommer ni att få möta i denna blogg.

Arbetet med utställningen tar fart

2013 startade det aktiva arbetet med utställningen Gamlingar  hur var det och hur vill du ha det? Då började kunskaperna inom ämnet inhämtas på olika sätt, dels genom att ta del av tidigare forskning och dels genom timmar i olika arkiv för att finna information som kanske inte tidigare belysts. Då ämnet äldreomsorg genom tiderna fram till i dag är ett stort ämne att greppa delade vi upp ansvaret mellan oss. Leif Wallin och Cecilia Hammarlund Larsson har arbetet med den historiska delen, hur det var förr. Stämmer det att gammal knuffades utför ättestupor?

Mitt ansvar blev dagens äldreomsorg, hur den upplevs inifrån. För att komma så nära den upplevda vardagens verklighet byggdes detta arbete på personliga möten. Personliga intervjuer med dem som tidningsrubriker och debatter verkligen handlar om. Hur vardagen i äldreomsorgen ser ut för personalen, de anhöriga och framför allt för de vars röster kanske inte alltid lyssnas till, de gamla själva.

Arbetet påverkar oss

I en utställningsprocess är arbetet så intensivt att utställningens ämne blir något man bär med sig både under arbetsdagen och på fritiden. I detta arbete har det varit extra tydligt.

Arbetet med utställningen har påverkat oss alla i projektet. Redan efter en kort tid insåg vi att arbetet med denna utställning inte skulle likna något vi tidigare gjort. Ingen av oss skulle gå oberörd ifrån detta, vi skulle få insikter och erfarenheter som vi alla kommer att bära med oss.

Wallquist, Cecilia

Intendent

Avdelning Kulturhistoria

08-519 546 17

cecilia.wallquist@nordiskamuseet.se

Sidor

Subscribe to