Jordbrukets dag

2016-06-17 08:31

Visst finns det alltid något att berätta om vad som händer i hagarna vid denna årstid men just i detta inlägg hade jag tänkt att puffa för två andra händelser här på Julita gård. Inför Jordbrukets dag som i år infaller lördagen den 2 Juli tänkte jag prata om dels lieslåtter och dels körning med tröskverk som kommer att äga rum den dagen. Kom gärna hit och upplev det på plats.


Först vad gäller lieslåttern har jag haft möjlighet att i hagarna se Stefan Hahre slå med lie. Jag fick möjlighet att intervjua honom om tänkesätt och tillvägagångssätt kring lieslåtter. Här nedan följer valda delar av intervjun.


När på säsongen är det lämpligt att slå hagmarken?
Har man just börjat att hävda sin slåtteräng eller hagmark kan man gärna slå flera gånger under säsongen. I det läget vill man kanske få bort ”ogräs” såsom hundkäx, brännässlor och annat. Man kan slå första gången redan i maj och sedan innan fröspridning av de växter man inte vill ha i hagmarken. Har man kommit några år framåt i restaureringen skall man däremot vänta med att slå till de önskade växterna fröat sig.


Ändrar sig floran i hagen efter några år i hävd?
Ja, floran ändrar sig och andra gräsarter kommer fram och mer sköra ängsblommor. För att nå det resultatet är det viktigt att föra bort det avslagna materialet för att på så vis svälta ut den förut kanske övergödda hagen med överskott på näringsämnen då grödan inte togs tillvara. Det är ganska lätt att samla ihop då det ligger i fina strängar efter lieslagen.


Vad heter de olika delarna på lien?
Den långa delen kallas orv, de korta handtagen heter knaggar och den del som skär av gräset kallas blad. Bladet får sin grundskärpa genom att knacka bladet med hammare. Under arbetets gång får man skärpa bladets egg med ett bryne, vissa gånger efter bara några minuter. Det är lättare att slå med lie på morgonen då det fortfarande finns dagg i gräset


Hur lär man sig att slå med lie?
Länsstyrelserna runt om i landet ordnar ofta kortare kurser som varar 1-2 dagar. Efter det har man både den teoretiska och praktiska grunden att bygga vidare på. Sedan gäller det att öva på egen hand och hålla i sina färdigheter. Det är ju dessutom ett stolt kulturarv att föra vidare!


Varför skall man slå med lie när det finns grästrimmer?
Att slå med lie är inte tyngre arbete än att gå med en motordriven grästrimmer. Slår man med lie ligger det fina strängar som är lätta att samla ihop, det gör det INTE efter grästrimmern. Vidare blir det bättre snittyta efter lien vilket hindrar svampangrepp i de gräs och örter man vill främja. Dessutom är lieslåtter mer rogivande eller vad säger ni……..

 

Den andra händelsen jag tänkte puffa för är körningen av tröskverket som kommer att äga rum utanför gamla ladugården. I detta fall har jag intervjuat Hans Engman som också kommer att köra tröskverket under Jordbrukets dag. I det följande kommer jag att återberätta delar av intervjun och till viss del sticka in lite egna erfarenheter av att köra tröskverk. Min erfarenhet begränsar sig dock till rensning av gräsfrö och till viss del utsäde.


Det tröskverk som skall köras på Jordbrukets dag här på Julita gård drivs från en traktor med plattremskiva. På tröskverket finns en motsvarande remskiva och däremellan en bred plattrem som överför kraften till tröskverket. Tröskverk fanns av olika märken såsom Widéns, Munktells, Vretstorp med flera. Ofta var det ganska lokala fabriker som tillverkade dessa.


Skörden började med att man med självbindare lämnade kärvar efter sig på fältet. Dessa sattes på skylar på fälten för att torka. Efter en tid kördes kärvarna in i logen för ytterligare självtorkning och väntan på tröskning.


Ofta bildade man föreningar som gemensamt använde tröskverket. Man ägde tröskverket gemensamt men arbetade också tillsammans när det var dags att använda det på respektive gård. Större gods, som exempelvis Julita gård, hade säkert sitt eget tröskverk. En person matade tröskverket med kärvar och en person bytte jutesäckar med exempelvis havre efter rensverket. Även halmen som kom ur skakarna behövde tas om hand. Man var kanske fyra personer i olika sysslor runt tröskverket och bytte arbetsuppgifter med varandra under dagens gång.


Det finns mycket mer att berätta om körning med tröskverk men kom gärna till Julita gård på Jordbrukets dag som i år äger rum lördagen den 2 Juli och upplev det med egna sinnen!

Gå gärna in och kika på http://www.nordiskamuseet.se/kalendarium/jordbrukets-dag-pa-julita-gard innan besöket.