Jul hos trädgårdsmästaren

2014-12-19 18:19

Vilka blommor vill vi ha i vårt hem till jul? Hyacinter, julstjärnor och amaryllis kanske? De flesta är ganska konservativa när det gäller blomval liksom en hel del annat kring julhelgen.

Julstjärnan är kanske den blomma som starkast förknippas med jul – man odlar den i varje fall varken före eller efter. I äldre krukväxthandböcker kan man i och för sig läsa om hur man får plantan att överleva. Det var före slit och slängeran. Det är hur som helst inte helt lätt att få julstjärnan att bilda sina vackra röda högblad i lagom tid till jul igen, eftersom den behöver speciella förhållanden med sval temperatur och begränsat med ljus för att blomningen ska komma igång.

Cyklamen, som förr också kallades alpviol, har också länge varit omtyckt som julblomma. Under slutet av 1800-talet började man odla den som ettårig och förädlade fram stora blommor med starka färger. Olika rosa nyanser och mörkt purpurrött blev populära, om man nu inte ville ha de enkelt vita. Cyklamenodling hörde förr till de mer avancerade av trädgårdsmästarens sysslor. Man sådde frön i augusti och skötte den lilla plantan hela vintern, våren och sommaren för att den så småningom skulle blomma till jul. Då liksom nu slängdes plantorna vanligtvis bort efter blomningen. Cyklamen hör till de växter som egentligen inte trivs något vidare inomhus.

Samma sak är det med hyacinten. De hyacinter vi köper i december är preparerade att blomma i adventstid och blomningstiden inomhus i kruka är kort. Just hyacinter har man annars tidigare även drivit upp under våren, som en starkt doftande vårblomma. I början av 1900-talet såldes från Julita gårds handelsträdgård hyacinter från januari till april. De var vita, blå och rosa, med sortnamn som 'L'Innocence', 'Gertrude' och 'Grand Maître'.

Man kan kanske tro att en trädgårdsmästare går sysslolös eller ägnar sig åt annat än sina växter under vinterns mörkaste månader. Det gjorde inte trädgårdsmästaren på Julita gård under 1910- och 20-talet i varje fall. Under december odlade och sålde man bland annat cyklamen, krysantemum, begonior, julkaktusar, tulpaner, blomsterlök, kransar och buketter från trädgården. För att kunna odla dessa växter med varierande behov av vatten, värme och ljus krävdes kunskap och närvaro.

En viktig uppgift var att elda för att hålla lagom varmt i växthuset. Fast det var förstås snarare drängens än mästarens arbete. I växthuset på Julita gård, som stod klart 1918 låg eldningspannan i källaren där det också fanns ett vedförråd. Man eldade för att värma upp vatten som cirkulerade runt i växthusen genom ett rörsystem. Det var modernt och inte så olikt ett vattenburet värmesystem i en villa idag.  Värmen kunde regleras i de olika delarna av växthusen och anpassas till de olika odlingskulturerna. På den tiden fanns både vinhus, persikohus, gurkhus, förökningshus och ”öfvervintringshus” på Julita. Tur att trädgårdsmästarbostaden bara låg 100 meter från växthuset – man kunde inte lämna växterna obevakade ens under julhelgen.

Den vita julrosen Helleborus niger kan man kanske annars tycka vore den ultimata julblomman med tanke på dess namn. Den är en perenn växt som framförallt odlas ute i rabatt, men numera ofta säljs i kruka kring jul och nyår. Namnet julros började användas runt sekelskiftet 1900, i ett försök att ge växten (”prustrot”, ”nysört”, ”kristrot”) som länge används som medicinalväxt lite mer elegans, får man förmoda. Det nya namnet kommer förstås av att den blommar under vintern, ibland till jul, ibland i februari-mars då snön har smält undan. Vill man ha den inomhus får man ställa den så svalt och ljust man kan.

Julrosen, som har odlats i Norden sedan medeltiden, är mycket långlivad och tålig och man kan ibland hitta den kvarlevande i igenvuxna rabatter i gamla trädgårdar. Vill du inte slänga din krukodlade julros när den börjar se risig ut efter helgen, ställ undan den svalt och plantera ut den när det går att gräva i jorden igen. Den kommer säkert blomma många vintrar framöver. Och vem vet, kanske kan du på ett eller annat sätt också dra nytta av dess magiska kraft!

Klara Holmqvist

Klara Holmqvist är trädgårdsmästare på Julita gård, som är en del av Nordiska museet. Klara bloggar vanligtvis på Julitas trädgårdsblogg.

20 december

I morgon blir det ett inlägg från Nordiska museet. Då visar vi guldkorn ur alla bilder som ni läsare delar med er av på Instagram, via så kallade hashtags #nm_advent och #nm_julafton