Folkloristen berättar

Folkloristen berättar

I den här bloggen kan du läsa texter om sagor, sägner, folktro, ordspråk med mera! 

Belysningsbloggen

Belysningsbloggen

En blogg om hur vi arbetar med en utställning om ljus och belysning 2016.

Byggnadsvårdsbloggen

Byggnadsvårdsbloggen

Följ byggnadsantikvarien på Julita gård i arbetet med att vårda de kulturhistoriskt värdefulla husen.

Arkivbloggen

Arkivbloggen

Läs om det fantastiska material som finns i Nordiska museets arkiv.

Bland hagmarker och åkertegar

Bland hagmarker och åkertegar

Följ med markskötaren Mats Norström på Julita gård under hagmarksrestaureringar och arbetet på åkertegarna.

Gamlingar

Gamlingar

Cecilia Wallquist bloggar om insikterna och upplevelserna i arbetet med utställningen Gamlingar – hur var det och hur vill du ha det?

Cosplay <3 folktroväsen

Tävlingen där tre kreativa cosplayare skapade dräkter på tema folktroväsen. 

Hemligt avslöjande

2014-12-22 11:52

Receptet är hemligt. Så har det varit sedan förmodligen 1700-talets slut. Det var på den inte särskilt rika gården Södraholm i Adelövs socken, Jönköpings län, som dessa hemliga Ribbingekakor bakades varje jul men aldrig däremellan.

Barnbarnen på Södraholm berättade: 

Baka bullar, bada i Farmors lilla rum, få nya och upplagade kläder, dansa i salen om kvällarna vid eldbrasan i den stora spiseln efter Adler gökpolska.

Och så bakades Ribbingekakorna av sådant som gården kunde leverera, plus köpeingredienserna citron och socker. Till 110 kakor: 10 äggulor, en stor kaffekopp smält osaltat smör, lite vetemjöl, smaksätts med rivet citronskal (i min familj säger vi att ju mer citron dess bättre smak). Degen kavlas ut mycket tunt. Kakor tas ut med en form som har sex rundade uddar – som en vanlig pepparkaka. De pickas med silvergaffel enligt receptet, gräddas i ugn, passas noga för att inte bli bruna, och får svalna.

Sedan kommer det bästa: dekoren. Äggvita och pudersocker rörs till glasyr som breds på kakorna baksida. En trästicka doppas i en skål med god, stark lingonsylt och med stickan dras ett streck från varje udd på kakan in mot mitten, varefter samma lingonsyltdoppade sticka dras runt för att binda ihop alla uddstrecken. Allt detta görs snabbt innan den vita glasyren hunnit stelna – och si, det blir den vackraste kaka påminnande om rödmönstrat porslin.

I mitt föräldrahem gjordes dessa kakor varje jul och det var lika roligt år från år, med föräldrarna och oss fyra systrar samlade runt köksbordet för detta ljuva hantverk. Hemligt! Hemligt! sade vi alltid, vi får inte berätta för någon hur vi gör! Och vi höll tyst och ingen berättade för någon utanför släkten hur Ribbingekakorna blev så vackra.

Men för en del år sedan förstod jag på olika berättelser från förr inklusive kok- och bakböcker att våra hemliga kakor var ganska vanliga, såväl kakorna i sig som sättet att dekorera dem.

Fast vad gör det? Vi kallar dem Ribbingekakor och berättar inte hur man gör dem. Åtminstone visas de inte på bild.

Magdalena Ribbing

Magdalena Ribbing är författare till bland annat boken Ätten Ribbing, 700 år i Sveriges historia (1995) och Adolph Ludvig Ribbing, den vackre kungamördaren (2006) samt ett antal böcker om etikett.

23 december

I morgon bloggar Victoria Harnesk om samiska julsagor och traditioner.

Älskade broderi

2014-12-21 19:18

Fuldesign älskar broderier och att brodera. Det är lite som att rita sakta. Det är lättare att brodera fint än att rita fint tycker vi. Dessutom går det att uttrycka sig på så många olika sätt när man broderar.

Att brodera korsstygn är mer som att räkna, spela sudoku än något annat. Det gäller det att hålla reda på mönstret och vilket kors man är på just nu.

Vi har mycket dåliga erfarenheter från syslöjden i skolan där syslöjdsfröken klippte sönder och slängde våra arbeten i papperskorgen om vi hade sytt fel. Sånt sätter spår och vi gillar helt enkelt inte måsten, eller att det finns rätt och fel när vi broderar. Det tar bort all glädje. Vi gillar att sy på alla möjliga sätt med alla möjliga stygn. Det är roligt att hitta på nya stygn och blanda stygn. Och broderar vi fel tycker vi inte alls att det blev fel utan att det är konst och gör hela broderiet ännu bättre. För handen ska synas, som Karin Larsson sa.

Fuldesign har jobbat hårt med att lyfta kraften i skapandet och tryggheten och estetiken i traditionellt kvinnliga uttryck och tekniker. Genom att använda oss av dessa uttryck, som vi älskar, kan vi föra fram budskap om hur det är att vara människa idag och att inget handarbete är förspilld kvinnokraft.

Vi hyllar skapande i alla dess former och arbetar hårt för att revolutionera synen på handarbete och pyssel. Vi kämpar för att fler ska finna glädjen och kraften i att vara kreativa och skapa själva istället för att bara vara konsumenter. Vi tycker inte bara.
Vi gör. Och hoppas att du också vill vara med.

Vi har flera år i rad haft Fulkalendrar vid jul där vi delat med oss av pyssel, broderier och ja allt möjligt. Det är ett digert men roligt jobb under december. I år har fulkalendern varit fokuserad på brodag delat med oss av ett nytt korsstygnsmönster alldeles gratis. Vi har också varit påverkade av all politik och nyvalet så många av broderierna är kommentarer till vad som hände just den dagen. Här nedan hittar du ett axplock av årets inlägg i Fulkalendern.

Här hittar du vår Lucia: http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/lucia_gratis.pdf
och stjärngosse: http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/stjarngosse.pdf
Vår Lucia är inte skir och vacker, utan självständig, bestämd och sur.
Med sig har hen en stjärngosse som vägrar att tindra med ögonen. Tillsammans sprider de ett ljus där man varken behöver vara snygg eller vinna popularitetstävlingar.

And you will know I am the Lord when I lay
my cross-stitch upon thee.

Från vår favoritfilm Pulp Fiction.

Här hittar du:

Vincent Vega http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/vincentvega.pdf
Jules Winnfield http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/jules.pdf
Mia Wallace http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/mia_wallace.pdf

Feministsymbol-broderi. Brodera och påminn din omvärld om vad som är viktigt. http://www.fuldesign.se/s/gratis_feminist.pdf

Allas vår drottning av selfies Frida Kahlo. http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/fridakahlo.pdf

Ett gäng småtomtar som passar bra att brodera eller sticka en tröja av. Enligt gammelsvensk mytologi, eller i alla fall Wikipedia var tomten en liten vresig gårdskarl som vaktade gården (tomten). Han gillade gröt och dräpte en ko om han inte fick en klick smör i gröten. http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/santa_patter2.pdf
Som bonus får du en död ko också som broderimönster. http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/dead-cow.pdf

Outraged http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/outraged20.pdf

King Kong och Donkey Kong http://blog.fuldesign.se/wp-content/uploads/2014/12/kingkong_donkeykong_free.pdf

Fuldesign är en designgrupp som genom konst, produktformgivning, utställningar, inredningar, workshops, föreläsningar och handarbete vill frigöra sig från perfektionshetsen och det tråkiga snygga.

Genom sina konst- och designprojekt utforskar Fuldesign människors uppfattningar om smak och vem som har makten över att definiera vad som är god smak. Det handarbetade, egendesignade och unika hyllas som motsats till den standardiserade estetiken. Fuldesign omfattar även sociala kulturella projekt där fokus ligger på aktion och interaktion med ett kritiskt öga riktad mot samtiden och omvärlden, ett alternativ till jakten på perfektion. Fuldesign skrapar på ytan och lyfter fram det fula som en befriande kraft.

Webbplats: www.fuldesign.se

22 december

I morgon bloggar Magdalena Ribbing om hemliga julkaksrecept!

#nm_advent, #nm_lucia och #nm_julafton

2014-12-20 11:11

Julbloggen är ett nytt initiativ på Nordiska museets webbplats där vi inbjudit gästbloggare att dela med sig av nostalgi, tips och erfarenheter kring årets tema, julpynt och sötsaker. Det har blivit en rad inspirerande inlägg som ger en glimt av julförberedelser och firande runt om i Sverige idag.

Samtidigt har vi uppmuntrat er alla att dela med er av julstämningen på Instagram. Resultatet är hundratals fina bilder.

Vi började redan förra året i och med lanseringen av appen Årets dagar. Bilder som taggas med #nm_advent, #nm_lucia och #nm_julafton syns i appen, men också under Årets dagar på museets webbplats, under respektive dagar.

Här till vänster ser ni några av de många bilder som taggats med #nm_advent. Vi vill förstås se ännu fler bilder. Hur ser era adventsljusstakar ut? Har ni julpyntat med juldekorationer? Är julgranen redan klädd? Vad har ni för maträtter på julbordet? Fortsätt tagga era bilder för att dela med er av julförberedelser och firande.

Foto: @jakobbroennum, @skraphog, @annette_holmqvist, @jenslin och @esg70.

Instagram är en app för mobiltelefoner där man delar med sig av bilder och korta bildtexter till vänner och "följare"

21 december

I morgon, här på Julbloggen, tipsar Fuldesign om julinspirerade (och andra) broderimönster. 

Jul hos trädgårdsmästaren

2014-12-19 18:19

Vilka blommor vill vi ha i vårt hem till jul? Hyacinter, julstjärnor och amaryllis kanske? De flesta är ganska konservativa när det gäller blomval liksom en hel del annat kring julhelgen.

Julstjärnan är kanske den blomma som starkast förknippas med jul – man odlar den i varje fall varken före eller efter. I äldre krukväxthandböcker kan man i och för sig läsa om hur man får plantan att överleva. Det var före slit och slängeran. Det är hur som helst inte helt lätt att få julstjärnan att bilda sina vackra röda högblad i lagom tid till jul igen, eftersom den behöver speciella förhållanden med sval temperatur och begränsat med ljus för att blomningen ska komma igång.

Cyklamen, som förr också kallades alpviol, har också länge varit omtyckt som julblomma. Under slutet av 1800-talet började man odla den som ettårig och förädlade fram stora blommor med starka färger. Olika rosa nyanser och mörkt purpurrött blev populära, om man nu inte ville ha de enkelt vita. Cyklamenodling hörde förr till de mer avancerade av trädgårdsmästarens sysslor. Man sådde frön i augusti och skötte den lilla plantan hela vintern, våren och sommaren för att den så småningom skulle blomma till jul. Då liksom nu slängdes plantorna vanligtvis bort efter blomningen. Cyklamen hör till de växter som egentligen inte trivs något vidare inomhus.

Samma sak är det med hyacinten. De hyacinter vi köper i december är preparerade att blomma i adventstid och blomningstiden inomhus i kruka är kort. Just hyacinter har man annars tidigare även drivit upp under våren, som en starkt doftande vårblomma. I början av 1900-talet såldes från Julita gårds handelsträdgård hyacinter från januari till april. De var vita, blå och rosa, med sortnamn som 'L'Innocence', 'Gertrude' och 'Grand Maître'.

Man kan kanske tro att en trädgårdsmästare går sysslolös eller ägnar sig åt annat än sina växter under vinterns mörkaste månader. Det gjorde inte trädgårdsmästaren på Julita gård under 1910- och 20-talet i varje fall. Under december odlade och sålde man bland annat cyklamen, krysantemum, begonior, julkaktusar, tulpaner, blomsterlök, kransar och buketter från trädgården. För att kunna odla dessa växter med varierande behov av vatten, värme och ljus krävdes kunskap och närvaro.

En viktig uppgift var att elda för att hålla lagom varmt i växthuset. Fast det var förstås snarare drängens än mästarens arbete. I växthuset på Julita gård, som stod klart 1918 låg eldningspannan i källaren där det också fanns ett vedförråd. Man eldade för att värma upp vatten som cirkulerade runt i växthusen genom ett rörsystem. Det var modernt och inte så olikt ett vattenburet värmesystem i en villa idag.  Värmen kunde regleras i de olika delarna av växthusen och anpassas till de olika odlingskulturerna. På den tiden fanns både vinhus, persikohus, gurkhus, förökningshus och ”öfvervintringshus” på Julita. Tur att trädgårdsmästarbostaden bara låg 100 meter från växthuset – man kunde inte lämna växterna obevakade ens under julhelgen.

Den vita julrosen Helleborus niger kan man kanske annars tycka vore den ultimata julblomman med tanke på dess namn. Den är en perenn växt som framförallt odlas ute i rabatt, men numera ofta säljs i kruka kring jul och nyår. Namnet julros började användas runt sekelskiftet 1900, i ett försök att ge växten (”prustrot”, ”nysört”, ”kristrot”) som länge används som medicinalväxt lite mer elegans, får man förmoda. Det nya namnet kommer förstås av att den blommar under vintern, ibland till jul, ibland i februari-mars då snön har smält undan. Vill man ha den inomhus får man ställa den så svalt och ljust man kan.

Julrosen, som har odlats i Norden sedan medeltiden, är mycket långlivad och tålig och man kan ibland hitta den kvarlevande i igenvuxna rabatter i gamla trädgårdar. Vill du inte slänga din krukodlade julros när den börjar se risig ut efter helgen, ställ undan den svalt och plantera ut den när det går att gräva i jorden igen. Den kommer säkert blomma många vintrar framöver. Och vem vet, kanske kan du på ett eller annat sätt också dra nytta av dess magiska kraft!

Klara Holmqvist

Klara Holmqvist är trädgårdsmästare på Julita gård, som är en del av Nordiska museet. Klara bloggar vanligtvis på Julitas trädgårdsblogg.

20 december

I morgon blir det ett inlägg från Nordiska museet. Då visar vi guldkorn ur alla bilder som ni läsare delar med er av på Instagram, via så kallade hashtags #nm_advent och #nm_julafton

Aladdinasken 75 år

2014-12-18 09:45

Det finns mat vi äter återkommande varje jul. Som sillen, köttbullarna, prinskorven, julosten och julskinkan. Till jul dukas också fram sötsaker, som nötter och choklad. Dagens inlägg, som handlar om just den klassiska chokladasken, är också en påminnelse om utställningen Socker som ställer frågor om varför vi äter sötsaker och när.

Aladdinasken, som är ett måste på många julbord, fyller 75 år och firar jubileet med en retrolåda och med en omdiskuterad nyhet kring den vanliga Aladdinasken (Trillingnöten och Körsbärslikören är utbytta!). Denna text kommer dock fokusera på jubileumsutgåvan, som inte heller innehåller den handtrillade Trillingnöten.

Vi som är priviligerade nog att få njuta av ett dignande julbord som mättar de flesta magar, känner nog igen kvällsvickningen med tillhörande julgodis. I många fall står där en röd eller gul chokladask från Marabou och lockar till extra svullande, som är lätt att ångra när paltkoman gör sig påmind. Grädd- och Höstnougat och alla andra praliner slinker lätt ned.

Både från övre och undre lagret, samtidigt. Ett tabu falnar vartefter åren går. Personligen känns det som att även hela chokladask-spektaklet avvecklas till förmån för hemkokt godis. Kan då Aladdins 75-årsask motverka det? I egenskap av recensent på Sockerbiten är svaret nej och betyget blir knappt godkänt, 3 av 5 sockerbitar.

Aladdins 75-årsask innehåller kändisar som Trofénougat och Marsipan samt mindre minnesvärda bitar som Curacao Créme och Chokladmedaljong, alla med medelmåttig smakbild. Det är bara Vanillatryffeln som sticker ut med sin rejäla sötma och skönt smetiga inre. Plus i kanten för en skönt retro formgivning av själva asken.

Avslutningsvis dyker några frågor upp i huvudet:

  • Är det okej att ta från under lagret innan det övre är uppslukat?
  • Håller Aladdin/Paradis måttet för en plats på julbordet?
  • Kommer du verkligen sakna Trillingnöten eller Körsbärslikören?

Andreas Engvall

Andreas Engvall är en 33-årig bloggande Interaktionsdesigner och familjefar som gillar socker, när det göms i godis, glass och läsk. Andreas recenserar sockersöta produkter på sockerbiten.org

19 december

I morgon bloggar Julita gårds trädgårdsmästare Klara Holmkvist om blommor till jul.

Sidor

Subscribe to