Julbloggen

Ta del av julpyssel, jultraditioner, julstämning och mycket mer, tillsammans med Nordiska museets medarbetare. På bloggen finns också äldre inlägg med inbjudna gästbloggare.

Den första adventsljusstaken med elektriska ljus

2016-12-14 12:58
Den första elektriska adventsljusstaken, tillverkad 1934.Elektrisk adventsljusstake med 4 ljus med möjlighet att tända ett ljus i taget varje adventssöndag. Uppfunnen av Sven-Olof Strömberg 2005 och tillverkad vid Markslöjd AB.Elektrisk adventsljusstake, använd innan 1993. Tillverkare: Samlight.Elljusstake 'Elflugan' och kartong. Ljusstaken designad av Lundgren & Strandberg 1997 och detta exemplar tillverkad vid Gnosjö Konstsmide 2005.

Från första advent lyser elektriska adventsljustakar upp många av våra fönster, både hemma och på arbetsplatsen. De finns i ett antal färger och former, där den vanligaste kanske är den traditionella pyramidformade ljusstaken med sju ljus. Men hur började det, och när?

En hög med trasiga julgransbelysningar och en lysande idé i kombination med sparsamhet och säkerhetstänkande gav på 1930-talet upphov till en ny uppfinning, den elektriska ljusstaken.

Läs historien bakom den svenska uppfinningen i artikeln av Sigrid Eklund Nyström som kom ut i museets årsbok Fataburen 1998.

 

Ladda ner artikeln (Pdf)

 

Ängkvist, Mathilda

Bibliotekarie

Kunskap och förmedling

08-519 546 69

mathilda.angkvist@nordiskamuseet.se

Pepparkakor

2016-12-11 17:35

Pepparkakor är något många förknippar med julen. I Norden åt vi pepparkakakor redan på medeltiden men smaken på den tidens pepparkakor skiljde sig troligtvis markant från hur dagens pepparkakor smakar. I våra dagar karaktäriseras pepparkakorna främst av ingredienserna sirap, ingefära, kryddnejlika och socker.

Recept på traditionella svenska julpepparkakor finns i otaliga varianter, bara i Cajsa Wargs ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber” från 1755 finns det flera. Nedan kommer fyra olika recept från 1755, 1879 och 1945.  

Pepparkaka med socker och honung (1755)

Recept från Cajsa Warg ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber”, utgiven första gången 1755. Renskrivet recept är hämtat ur ”Historiebok för kakälskare” av Dick Harrison och Eva Helen Ulvros, 2003.

Drygt 3 dl honung
Drygt 1 ½ dl socker
10 äggulor
5 äggvitor
Drygt 3 dl vetemjöl
Ingefära (ca 1 1/2 tsk), pomeransskal (ca 100 g) och peppar (ca 2 krm) ”efter behag”

Et qwarter god honing kokas och skummas rätt wäl, och när samma honing blifwit wäl kall, så lägges 8 lod fint rifwit socker dertil, hwarefter 10 ägg vispas, men 5 hwitor borttagas: när äggen äro ganska wäl wispade, så slås de til honingen, då wispas alt å nyo, och deruti lägges något stött ingefära, pomerants-skal och peppar efter behag.

När då ugnen är, till kakans igensättning, lagom warm, så röres en mark godt hwetemjöl helt sakta i degen; ställ sedan kakan på ett i beredskap swarande smordt bläck eller förtent kopparfat, och låt henne derpå i ugnen gräddas.

Koka upp honungen och skumma av slaggen. Låt den svalna och blanda sedan i sockret. Vispa äggen kraftigt och blanda lite i sänder med honungsröran. Tillsätt sedan ingefära, pomerans skal och nymald peppar och rör till sist i vetemjölet. Grädda i 175 grader i ca 75 minuter i en väl smord och bröad form.

Små pepparkakor (1879)

E M Hagdahls kokbok.

½ skålpund smör, 1 ½ skålpund mjöl, 12 tum brun sirap, 3 äggegulor, kryddor efter behag, 3 ort pottaska.

Smöret tvättas väl och blandas med det öfriga till en deg, som kryddas efter smak, utkaflas och uttages i små kakor, hilka gräddas i ugn. Blifva fullt möra först efter några dagars förlopp.

Ronneby pepparkakor (1879)

Recept från E M Hagdahls kokbok.

1 kg 60 gr brunt socker, 30 cl. vatten, 50 gr stött kanel, 20 gr. Stötta nejlikor, 4 matskedar fint sönderskurna, syltade pomeransskal, 600 gr. Smör, 1kg 700 gr. Mjöl, 30 gr pottaska

Sockret kokas med vattnet, kryddorna iläggas och få ett hastigt uppkok, lyftes av elden, smöret ilägges, upphälles genast derefter i stenfat och röres tills det kallnar; nu inarbetas mjölet och pottaskan med mycken noggrannhet till en fin och smidig deg, hvilken lemnas i ro 12 à 24 timmar, den kan sedan gräddas i temligen varm ugn.

Julpepparkakor (nissar och nassar, grisar, bockar) (1945)

Recept från Gott bröd och goda kakor.

3 dl sirap
3 dl grädde
3 ½ hg smör eller margarin
4 hg brun farin
2 msk kanel
1 msk ingefära
1 tsk kryddnejlikor
1 tsk kardemumma
1 msk rivet pomeransskal
1 msk bikarbonat
Omkring 1 ½ kg vetemjöl

Rör sirap, grädde, smör, farin och det i litet ljumt vatten upplösta bikarbonatet tillsammans omkring ½ timme, så att massan blir smidig och porös. Tillsätt då de finstötta kryddorna och det rivna pomeransskalet samt ca 2/3 av vetemjölet. Arbeta degen smidig och blank samt låt den vila till följande dag. Grädda då en provkaka och se om mer av mjölet måste arbetas in.

Kavla ut degen till en tunn och jämn kaka och tag ut stjärnor hjärtan etc., som gräddas i mycket god ugnsvärme, tills kakorna fått vacker brun färg. Pepparkakorna bör alltid kallna på plåten. Just detta recept kan bli riktiga julpepparkakor.

Skålpund = 425 g
Tum = 2,47 cm
Ort =4,25g
Lod = ca 13 g

Pottaska är ett äldre namn på kaliumkarbonat, framförallt den som utvanns genom förbränning av ved från lövträd till aska, som sedan urlakades med vatten. Källa: Wikipeida.

Är du nyfiken på fler böcker i Nordiska museets bibliotek? Välkommen på ett besök, eller sök i biblioteksdatabasen Saga.

 

Ängkvist, Mathilda

Bibliotekarie

Kunskap och förmedling

08-519 546 69

mathilda.angkvist@nordiskamuseet.se

Att ”dra” stugan till Jul

2016-12-09 10:27
Bonadsmålning från Halland, ca sekelskiftet 1700-1800. Bonadsmålning från Halland, ca sekelskiftet 1700-1800.

”Bondstugorna hava merendels på främsta väggen en målad tapet, som här kallas bonad, på vilken de tre vise män avskildras, som rida till Jungfru Maria och Josef att offra.”

Citatet ovan är en notering av Carl von Linné den 5 maj 1749 på resa mellan Uppsala och Skåne. Med tanke på datumet handlar det inte om en iakttagelse utan snarare om en minnesbild från hans hembygd i Stenbrohult i Allbo härad i södra Småland. Bonaderna sattes nästan uteslutande upp till julen.

Ordet bonad går tillbaka på fornsvenskans bonaXer, isländskans búnaXer av búna som betyder bereda eller göra i ordning. Idag kanske vi främst förknippar ordet med de textilier för vägg som blev populära omkring sekelskiftet och som hade broderade visdomsord eller kanske med de tryckta pappersbonaderna som från 1930-talet kunde köpas i handeln till jul-, påsk- och midsommar. För att särskilja de olika kategorierna åt använder man idag begreppet bonadsmålningar när man talar om det äldre materialet i bondesamhället.

De sydsvenska bonadsmålningarnas utbredning sammanfaller med det sydgötiska huset i landskapen Halland, Blekinge, nordöstra Skåne och södra Småland. De sydgötiska husen består av en ryggåsstuga som flankeras av härbärgen på båda kortsidorna. Det dagliga livet till vardags och till fest ägde rum i ryggåsstugan, det var där man lagade mat, åt, sov, arbetade och umgicks. Här hängdes eller ”pinnades” bonadsmålningarna upp till jul och andra högtider, för att skilja vardag från fest.

Ursprungligen målades motiven på linneväv i tuskaft eller kypert. Det är inte heller ovanligt att se att man återbrukade äldre vävda textilier, så kallade ”drättadukar” till att måla på. Det var beställaren som tillhandahöll textilen. Bonadsmålaren började med att stryka en blandning av krita och zinkvitt på väven, därefter drogs motivets konturer upp med blystycke, för att sedan målas. Färgerna var både hemmatillverkade och köpta. En bit in på 1800-talet kom de flesta bonadsmålningarna att målas på papper.

Motiven var framförallt hämtade från Gamla och Nya Testamentet, det vill säga de var bibliska. Men det fanns även profana inslag. Bondasmålningarnas format var i de sydgötiska husen triangulära för kortsidans vägg bakom högsätesbordet och rektangulära för långsidornas väggpartier.

Målarna som identifierats är med stor majoritet män, dock finns några undantag: Bengta Persdotter och Anna Strömblad, Sunnerbo härad, Småland. Det intressanta är att det finns uppteckningar som berättar att det var kvinnor som målat bonaderna de sålde. Från Västbo härad i Småland berättas år 1774 att bonaderna ”…förfärdigas av kringresande kvinnfolk från andra orter…”. I en uppteckning från Vrå i Sunnerbo står det: ”Ofta fick gubben ge sig ut att sälja det som gumman målat…”. Ingen av dessa kvinnor har identifierats. Forskning vad gäller bonadsmålningarnas tillblivelse kvarstår alltså!

Bonadsmålning av Sven Persson (1776-1841), Höks härad, Knäred, Halland, målad på linne med inslag av blå ränder i opphämta, motiv från Matteus 9 kap, vers 2 Konungarnas tillbedjan eller De tre vise männen. Förvärvad till museet 1964.

För vidare läsning: Nils-Arvid Bringéus, Sydsvenska bonadsmålningar, Lund 1982

Se fler bonadsmålningar på www.digitaltmuseum.se

Warberg, Ulla-Karin

Intendent

Kunskap och förmedling

08-519 545 38

ulla-karin.warberg@nordiskamuseet.se

Snöstjärna

2016-12-08 16:21
Foto: Karolina Kristensson, Nordiska museet.Foto: Jessika Wallin, Nordiska museet.Foto: Jessika Wallin, Nordiska museet.

I museets julgran i stora hallen hänger i år 500 handgjorda julgransdekorationer. Några av dem är tredimensionella snöstjärnor, tillverkade av museets dekoratör Lena Nilsson. Här kommer några tips på hur du kan göra egna.

För att göra grundmodellen av stjärna, en endimensionell variant, använder du nedanstående beskrivning. Den enkla stjärnan träs på grenarna i granen, längst ute på spetsarna. Öva dig genom att göra olika varianter av den enkla stjärnan.

Vill du göra en tredimensionell stjärna som den på bilden överst, klipp tre likadana stjärnor men utan hålet i mitten. Sy sedan ihop de tre stjärnorna på mitten, gärna på symaskin. Vik därefter ut ”sidorna” som i en bok. Det är bra om du hittar ett papper som går att sy i, och som inte är för tunt. I beskrivningen nedan rekommenderas origamipapper eller mönsterpapper.

Beskrivning

Beskrivning (Pdf med mall)

1. Klipp till ett ark ca 12×12 cm. Vik fyra gånger enligt de streckade linjerna i mallen (se pdf som du laddar ner via länken ovan).
2. Klipp ut mallen och klipp sedan bort de gråmarkerade partierna.
3. Lägg den utklippta mallen på det vikta papperet och rita av. Klipp efter strecken, veckla ut och du har en snöstjärna.

Du kan också använda din fantasi och göra egna mallar.

Det här behöver du

Sax
Tunt papper
Blyertspenna
Det är bra med ett tunt papper för bästa resultat. Prova gärna olika papperstyper. Om du kan få tag på origamipapper eller mönsterpapper är det allra bäst.

Mallen har tagits fram av museets dekoratör Lena Nilsson, som också skapar alla unika handgjorda dekorationer till julgranen i stora hallen.

Hartig, Kajsa

Digital navigatör

Digital interaktion

08-519 547 50

kajsa.hartig@nordiskamuseet.se

Juldrömmar i sommarhettan anno 1948

2016-12-07 18:16

Nordiska museets Folkhemslägenhet står pyntad och klar inför årets julfirande på museet. Julgranen har tidsenlig elektrisk belysning, ur radion skvalar musik och på skåpet i vardagsrummet står den lilla träkyrkan tillsammans med hemmagjorda träänglar. Efterkrigstidens 1940-tal jul andas lugn, ro och förhoppningar om bättre tider.

Men på andra sidan Atlanten fanns de som en gång emigrerat från Sverige. De som i början av 1900-talet lämnade fattigdom och arbetslöshet bakom sig, eller de som önskade kunna skapa sig ett bättre liv i ett annat land.

Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade cirka 1,5 miljoner människor Sverige. År 1903 var en femtedel av alla svenskar bosatta i Amerika.
En av dessa emigranter var signaturen ”Er Nils” som var bosatt i Kalifornien.

Redan den 16 augusti 1948 hade han längtansfullt börjat planera sin julresa hem till det gamla landet Sverige. I artikeln Juldrömmar i sommarhettan sökte han i den svensk-amerikanska tidningen Vestkusten resesällskap på Amerika Liniens fartyg Stockholm. 

Vi hoppas att Nils hittade sitt resesällskap och att han fick en riktigt fin jul 1948.

Juldrömmar i sommarhettan

"O, vad det skulle vara härligt att slippa allt jäktande och oväsen här för en tid och få resa hem till ”det gamla landet” och vila upp sig ett slag – så har vi alla tänkt åtskilliga gånger, men det har alltid ”kommit något i vägen” för vår planerade resa.

I år har vi i alla fall bestämt oss för att göra slag i saken och fira en riktig ”Mårtens Gås” därhemma. Bara tänk er en riktigt saftig och frasig gåsastek med välkryddad svartsoppa och mycket krås i, ljus på bordet och alla de gamla vännerna samlade – ja, man hade nästan glömt att de var så trevliga, för man får ju aldrig tid att skriva till dem här.

November går fort därhemma med alla platser som man skall resa till och alla vänner som man måste besöka och sedan är vi mitt inne i julstöksmånaden.

Jag föreställer mig att det kommer att bli precis som vi alltid har haft det hos oss – det finns ingenting i världen som går upp mot julstöket och hela den förberedelse och förväntan som följer med det. I många hem har man blivit så modern att man lagt bort den gamla seden att själv stöpa juleljusen, men vi brukar fortfarande hålla fast vid den traditionen – det är alltid mycket mera glädje med saker som man har gjort själv, inte sant?

Och allt bakandet! Det tar tid, det vill jag lova, men tänk vad det är roligt att forma gubbar av degen och småäta av de ogräddade pepparkaksstjärnorna! Det finns inte en familjemedlem hos oss som inte är med och bakar. Men julskinkan, julkorven och syltan, svagdrickan och alla de andra läckerheterna på julbordet skall också göras färdigt så att man kan bjuda de uppvaktande stjärngossarna och Lucian att provsmaka.

Huset skall fejas, glöggen bryggas och sedan kommer det svåraste men roligaste av alla förberedelserna: julklappsinköpen. Vi brukar resan in till sta´n där gatorna är smyckade med girlanger, stjärnor och ljus, där varuhusets jultomte tar hand om alla snälla barn och visar dem leksaksavdelningen och där affärerna försöker överträffa varandra med tilldragande och lockande skyltningar.

Hela december brukar vi gå i kyrkan – det är alltid lika underbart att uppleva de fyra adventssöndagarna med julgranarna, blommorna, de levande ljusen och vår gamle kyrkoherde, som talar om hur vi människobarn bör förbereda oss på Jesusbarnets ankomst…

Och sedan julafton – det är att kläda granen, doppa i grytan, gå till julbönen, äta lutfisk och risgrynsgröt och dela ut julklappar vid glöggen och kaffet, lyssna på ”Farbror Sven” som talar till alla de små och stora snälla barnen på julaftonens radioprogram – och julmorgonen med otta i kyrkan (hoppas det blir mycket snö så vi kan ta fram släden och facklorna!), ”Var hälsad sköna morgonstund”, ”Hosianna Davids son”, och alla de andra gamla julpsalmerna…kyrkkaffet, danslekarna ”Flickan hon går i ringen”, ”Räven raskar över isen” och ”Hej, tomtegubbar slå i glasen”… Nej, vi blir alldeles vilda av att tänka på det.

Ni måste resa med oss hem i år – tänk så roligt vi kunde få allihopa på båten över. Som ni vet går det ju speciella julbåtar den 4 och 10 december, Svenska Amerika Liniens ”Gripsholm” och ”Stockholm”, med julgranar, julmat och ”nöjespappa”, men skulle vi inte kunna resa tillsammans redan den 25 oktober och göra ”Stockholm” till en ”Mårtensgåsbåt” alldeles för oss själva?
Tänk vad det skulle vara roligt!

Är ni med om det, så lämna in ett brev till närmaste kontor eller agent för Svenska Amerika Linien, som har min adress.

Väl mött alltså! Er Nils.”

(källa: https://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=VEST19480812.2.46)

Med varma julhälsningar (lite i förskott) från oss på Nordiska museet till alla er som i juletid längtar till nära och kära som finns på någon annan plats i världen.

Johansson, Mattias

Boknings- och bemanningskoordinator

Barn, familj och lärande

08-519 545 50

mattias.johansson@nordiskamuseet.se

Sidor

Subscribe to