Ladugårdströskel med skyddande orm - september 2016

2016-09-01 08:08

Vid byggandet av ladugård och stall i det gamla bondesamhället användes olika magiska metoder. Husdjuren var gårdens levande kapital och deras välbefinnande kunde betyda skillnaden mellan liv och död för människorna.

Mycket av skyddsmagin gick ut på att få den värdefulla boskapen att känna hemtrevnad. Det var särskilt viktigt att göra ingången säker så att onda väsen inte tog sig in. Ovanför dörren placerades lieblad och hästskor eller en rovfågel. Gluggarna gjordes ofta i korsform och över fönster och dörrar målades tjärkors.

Ett av de största hoten mot boskapen var maran, ett övernaturligt väsen som nattetid troddes ta sig in i stall och ladugårdar. Om djuren stod svettiga och slutkörda på morgonen eller om hästens man var tovig, med så kallade martovor eller marflätor, tog man för givet att maran hade ridit dem.

I kampen mot maran och annat ont fanns många metoder. Ett sätt var att hänga upp något ontavvärjande som ett lieblad, en hästsko, en fågel, en fladdermus, lite tagel, ett par bockhorn eller delar av koklövar över dörren till stall och fähus. I taket, ovanför skuldrorna på kon eller hästen, hängdes skator, lieblad, marstenar eller häxkvastar (en slags tovig grenbildning på björkar) upp. Guds ord i form av ett psalmboks- eller bibelblad skyddade liksom gamla almanackor.

I ett borrat hål i ladugårdströskeln kunde man stoppa ner kvicksilver, levande ormar, ormskinn, »fruntimmershår«, libbstickeblad och avskrap av guld eller silver. Denna bit av en tröskel kommer från Helgesta, Stora Mellösa, i Askers härad i Närke. I Huvudliggaren där alla föremål beskrivs vid ankomsten till museet står:

"Skyddsmedel för ladugård, forntroföremål bestående av ett ur en tröskel till ladugård ursågat stycke med tvenne igenproppade borrhål, det ena innehållande en orm, det andra ok[=okända) föremål liknande järnskrot".

När föremålet sedan katalogiserades föreslogs järnskrotet vara slaggbitar. Ormen som en symbol för list och ondska finns både i Bibeln och i nordisk mytologi. Om det var svårt att få ner den i borrhålet ströddes snus på ormen, som genast blev styv som en pinne och lätt kunde stoppas ner i hålet, som därefter pluggades igen.

Källor

NM.0223480 Skyddsmedel
Primus – museets föremålsdatabas
Huvudliggare med bilagor
Katalogkort – katalogisering av föremålen
Digitalt museum – offentlig föremålsdatabas: https://digitaltmuseum.se 

Frågelistor:
Nm 12 ”Husbygge III: Husgrund och golvläggning”, 1929
Nm 17 ”Tro och sed vid husbygge”, 1930
Nm 22 ”Tecken och märken”, 1930
Nm 30” Husdjuren I: Skydd och sjukdomar”, 1930
Nm 106 ”Hästen”, 1947
Sp 13 ”Magiska skyddsmedel”, 1930

Hammarstedt, N.E., (1920) Svensk forntro och folksed, Häfte I. Stockholm: Nordiska museet
af Klintberg, Bengt, 1986. ”Kreaturens trånad”, Fataburen. Stockholm: Nordiska museet
Kättström Höök, Lena, 2013. ”Skydd och lyckobringare för hus och hem”, Fataburen. Stockholm: Nordiska museet

Höök, Lena Kättström

Intendent

Avdelning Kulturhistoria

08-519 546 48

lena.kattstrom.hook@nordiskamuseet.se