Nu är det april, april...

2016-04-01 13:25

Ni gick väl inte på aprilskämtet med betesrobotar hoppas jag! Vi som vistas i markerna har dock  lyckligtvis inte sett till några sådana. Istället förbereder vi stängsel och marker för de riktiga och äkta djuren.

Våren har, precis som vanligt, tagit ett skutt framåt. Upptorkningen i markerna går fort och det har varit ovanligt kort tid mellan frusen mark med snötungor till ganska god bärighet. Visst finns det stora variationer beroende på jordart, genomsläpplighet, och framför allt läge.

Mycket vatten försvinner som ytvatten till diken och bäckar, en stor del sjunker genom djupare jordlager. Men en icke föraktlig del avdunstar ju också till luften, speciellt blåsiga dagar.

Gräset har börjat grönska samt träd och buskar har börjat få knoppar. Hasseln blommar ju sedan länge. De yngre hasselsnåren dock i mindre omfattning. Jag har varit på fotojakt efter Tibast som blommar på kal gren utan blad men inte lyckats. Vidare har jag har utfört vissa arbeten på Bergaön, som är en halvö i Hjälmaren, där fanns blåsippor som jag i alla fall fick bildbevis på!

Det dagliga arbetet består av fortsatt manuell röjning av sly men det börjar närma sig slutet nu. Vi är ju ovanligt nitiska på Julita gård och varje år röjer bort det som betesdjuren inte hunnit beta. Vidare har vi röjt ytor som inte kan betas men som skall vara slyfria för att bevara kulturmiljön och/eller ingå i in-situmiljön.

Ett annat arbete som måste göras innan savningstiden är ringbarkning av aspar. Detta skall göras på de hagmarker som i år skall börja restaureras. Savningstiden är den tid då växtsaften börjar transporteras från rötterna via stammen till kronan på trädet. Savningstiden infaller vid lite olika tidpunkter beroende på trädslag och varar några veckor. Savningstiden för tall och gran är exempelvis redan här och jag undviker handkontakt med fällt virke för de klibbar och är kådiga. Ringbarkning innebär att man på stående träd avläsnar barken i en kanske decimetertjock ring runt stammen för att hindra näringsströmmen upp till kronan. När man sedan fäller trädet kommande år växer det inte upp så mycket sly på den platsen trädet stod.

Ytterligare ett arbete som måste göras på våren är att gå runt stängslen och slå ned stolparna igen. Tjälen trycker upp stolparna lite varje år. Vissa stolpar står stadigt efter vinterns tjäle medan andra kanske måste slås ned 2-5cm. Samtidigt kollar man att stängslet inte är trasigt eller gått av. Kanske har de vilda djuren rivit ned trådarna på vissa ställen eller så kan det ligga kullblåsta träd över staketet. Vi har i dagarna även börjat stängsla nya hagar. Jorden bjuder inte så stort motstånd men däremot stenar och trädrötter (som vanligt). Det kommer att bli några kilometer stängsel i år också!