Samisk silverkrage - Feb 2013

2013-02-01 00:00

Månadens föremål är en samisk silverkrage. Den köptes in av museets grundare Artur Hazelius från en köpman i Trondhem i Norge, sommaren 1893. Kragen har varit använd i Senja, söder om Tromsö, i Norge.

Silverkragen är en del av den samiska kvinnans högtidsdräkt. Den är en lös krage med påsydda hängknappar, maljor och spännen av silver som ibland också är förgyllda. Kragen bärs antingen innanför eller utanpå koltens halsöppning.

Den samiska silverkragen har en lång historisk tradition och finns skriftligt beskriven sedan 1600-talet. Den fyllde ingen praktisk funktion, dess viktigaste uppgift var istället att visa bärarens ekonomiska ställning och sociala status. Silversmyckena utgjorde en ekonomisk placering och fungerade också som värdemätare. Kragarna gick ofta i arv från släktled till släktled. Ursprungligen bars de av kvinnorna i hela det samiska området men har efterhand kommit att bli karaktäristiska för det central- och sydsamiska området. I det nordligaste området har samiska kvinnor allt mer övergått till att vid högtidliga tillfällen bära en sidensjal hopfästad med silversöljor.

Själva kragen tillverkades av de samiska kvinnorna medan hängknapparna, maljorna och söljorna beställdes och köptes från städernas guldsmeder. Kragens övre del, en ståndkrage, syddes av två till tre lager tyg och pryddes med tennbroderi. Att brodera med tenntråd har också det en lång samisk tradition. Tenntråd tillverkades av samerna själva och användes till att smycka bland annat kragar, bälten och barmkläden.
Hängknapparna syddes fast överst, på ståndkragen. Därefter följde maljor och spännen och ibland även silverplattor. Hängknapparna är runda, melonformade eller äggformade och försedda med hängen, ofta formade som löv. Knapparna försågs med en ring som löddes fast för att göra det möjligt att sy fast dem på kragen. Maljorna är de smycken som förekom i största mängd på kragarna. De var oftast gjutna och formade som ett galler eller som ett krönt Ave Maria- monogram. Även maljorna försågs med olika hängen, liksom även spännena.

Månadens föremål är sydd av blått, rött och grönt kläde. Ståndkragen har tio rader av tennbroderi och är kantad med sämskat renskinn. Överst, på ståndkragen, hänger runda och melonformade hängknappar, flera med olika typer av hängen som exempelvis löv. Knapparna, som är ihåliga, är tillverkade av förgyllt silver. Därunder följer ett par gallerformade, gjutna maljor med lövformade hängen. Nedanför dessa följer tre spännen, varav det mittersta är försett med ett krönt Ave Maria-monogram. Därefter följer två silverplattor med rosmotiv samt på ena sidan av kragen ytterligare en malja. Förmodligen saknas här en malja, smyckena på silverkragarna brukar oftast vara parställda.

Silverkragar och annat dräktsilver används också idag vid bröllop och andra högtider. I det sydsamiska området finns en obruten tradition att smycka sig i familjens ärvda silverkragar. I de nordliga områdena används istället ofta en sidensjal prydd med silversmycken.

Silverkragarna kom tidigt att bli ett intressant samlarobjekt för såväl museer som privatsamlare och många återfinns därför idag i museernas samlingar.

Den 6 februari är samernas nationaldag. Den högtidlighålls i hela det samiska området (Sápmi) på Nordkalotten. Sápmi har även en egen flagga. Samerna är en av de fem nationella minoriteterna i Sverige. Samer är även ett av världens urfolk.