Spännande arkivfynd

2015-04-27 13:22
Jorddragning i Arnäs socken i Ångermanland 1933. Foto: Nordiska museet.

Bland diverse lösa och osorterade papper låg ett mycket intressant handskrivet brev till Nordiska museet från år 2001. En kvinna född 1924 berättar om en händelse som hon var med om i sin ungdom på en mindre ort i Ångermanland.

Här följer ett utdrag:

”1940 eller 1941 blev det bestämt att alla flickor i tonåren skulle beredskapsarbeta eller lära sig något till exempel sköta ladugårdsarbete. Det ordnades läger, men jag som hade släktingar som var bönder blev omhändertagen av dem och fick trots ofärdstider uppleva en av mina lyckligaste somrar.”

På gården bodde en ung familj med en två månaders pojke, Mårten, som inte följde den normala kroppsutvecklingen. Mamman var varmt religiös och medlem i Pingstförsamlingen.

”Nu skulle man ta reda på om det var ’ris’ /engelska sjukan/, han smorde in babyn i en blandning av sirap och vetemjöl, som fick vara över natten. Dagen efter hade blandningen bakat hop sig, såg ut som riskorn. Alltså, ungen hade ris! Så tog man kontakt med en äldre kvinna, som tydligen var officiant.

En kväll lades Mårten i ett lakan och så marscherade vi iväg: mamman med Mårten, min tant Hanna + en liten pojke 6–7 år, moderlös och som hade en fattig tillvaro /…/ Den lilla pojken hade en hudsjukdom och man bestämde att han också skulle jorddras. För säkerhets skull. Vi följde en upptrampad stig till en björk som hade en rot som växte så att blev en rundgång vid foten. Där möttes vi av den gamla kvinnan i vitt nystruket förkläde och ett huckle om huvudet långt framdraget … Så la’ hon sej på knä tog emot babyn och skickade paketet under roten till mamman som gav pojken till kvinnan som fortsatte att skicka babypaketet runt roten.

Hur många gånger man gjorde detta minns jag inte, liksom om det var motsols eller medsols. Den andra lilla pojken med hudbesvären kröp själv under kvinnans kontroll. Sedan skulle man betala till jorden genom att sticka silvermynt i kanten på gropen. Om man inte hade silvermynt kunde man ta knappnålar. Huvudsaken var att det var ljus metall. Av oss fick jorden silvermynt.

Nästa dag var det fest för lilla Mårten som skulle välsignas och tas emot i församlingen.”

”Nu berättar jag för Er eftersom jag sett en anteckning på Nordiska Museet att jorddragning förekom fram till 1912.”