Fotografiska samlingar

Nordiska museet har alltsedan starten samlat fotografi, konst, vykort, bildtryck och annat bildmaterial. Fältarbeten och frågelistor har också avsevärt utökat bildsamlingarna. Av museets tjänstemän fotograferade Nils Keyland som en av de första redan i slutet av 1800-talet. Under senare årtionden har stora fotografarkiv och fotosamlingar förvärvats. Museet har en av de största kulturhistoriska bildsamlingarna i Norden, som också omfattar film och ljud. 

Cyklister på Tranebergsbron

Ämnesordnad bildsamling

Den ämnesordnade bildsamlingen har successivt vuxit fram. En stor del av fotografierna är tagna av museets tjänstemän. Innehållsmässigt handlar det om människors liv och arbete, i vardag som fest. Allt är inordnat på ämne, museets egna klassifikationer med hundratals huvudrubriker och ett mycket stort antal underrubriker. Under varje rubrik är materialet topografiskt ordnat. Här finns fotografier i original eller repro, akvareller, teckningar, bildtryck och vykort. Mycket av materialet är konst eller avbildad konst som kan sökas i ett särskilt konstnärsregister.

Topografiska bilder

Museets fältundersökningar, särskilt de så kallade byundersökningarna, har resulterat i uppteckningar, beskrivningar, ritningar, fotografier och kartor, ett material som återfinns i det topografiskt ordnade bildarkivet. Bilder insorterade här kan också ha kommit som gåvor till museet. Till exempel skänkte Svenska Turistföreningen (STF) 1939 nära 5 000 fotografier, däribland många bebyggelsebilder tagna av välkända bygdefotografer.

Bilder förekommer i olika tekniker: fotografier, teckningar, akvareller, vykort, bildtryck. Landsortens bebyggelse söks på landskap, socken, by och gård.

Exempel på fotografiska samlingar

  • Aero-Materiel. Nordiska museet fick på 1960-talet mer än 25 000 flygfotografier från 1930- och 40-talen av svenska samhällen och byggnader.
  • Allhems förlags bildarkiv består av bilder insamlade till bland annat Allhems landskapsböcker, ”Slott och herresäten i Sverige”, ”Svenska folket genom tiderna”, ”Svenska flottans historia”, ”Svenskt konstnärslexikon” med flera bokverk. Allhems förlags bildarkiv har en allmän kulturhistorisk inriktning, som nära sammanfaller med Nordiska museets. Av särskilt intresse är de fotografier från 1940–70-talen som fotografen Erik Liljeroth tog för de två första bokverken. Han har bland annat dokumenterat arbetsliv, fritid, bostadsskick, seder och bruk, landskap och stadsbilder. Viktigt är även bildmaterialet rörande svenska slott och herresäten, som kompletterar museets eget material från herrgårdsundersökningarna.
  • Hemmens Forskningsinstitut (HFI) verkade för en systematisk rationalisering av arbetsförhållandena i de svenska hemmen. HFI var en unik kvinnoinstitution som på 1940-talet studerade kvinnors arbetsförhållanden i hemmen och föreslog förbättringar av inredning och bruksföremål.
  • Ursprunget till Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) historiska bildarkiv är de egna tidningarnas behov av bilder: Lantmannen, LRF-tidningen, Jordbrukarnas Föreningsblad, Land. I arkivet ingår fotografier av både yrkesfotografer och av exempelvis distriktsombud. Fotosamlingen utgörs av bilder som köpts eller lånats in till tidningsproduktionen, företrädesvis från 1940-, 50- och 60-talen.
  • Limasamlingen är en av Sveriges förnämsta bygdefotografiska samlingar. Fotograferna är både amatörer och professionella och de var verksamma i Lima och Transtrands socknar i Västerdalarna 1880–1938. Till de främsta Limafotograferna räknas L.O. Åkerman, Georg Renström och Per Persson.
  • Morgontidningen (MT), som fram till 1944 hette Socialdemokraten, lades ned 1958. Nordiska museet har mindre delar av tidningens bildarkiv, framför allt motiv med koppling till barn, äldre, sjukvård och topografi.
  • Bokförlaget Niloé skänkte 1955 bildmaterialet till bokverket ”Sveriges bebyggelse” till museet. Fotografierna är ordnade läns- och sockenvis.
  • Tidskriften Råd & Rön startade 1958 och gavs ut av dåvarande Konsumentinstitutet. 1973 lades Konsumentinstitutet ned och Konsumentverket startade. Det innebar att fler frågor, fler produkter och företeelser av intresse för konsumenterna togs upp. Arkivet är mycket omfattande och består av svartvita fotografier, teckningar och tryck fram till och med år 1985.
  • Arkivet efter Sallstedts Bildbyrå innehåller negativ och glasplåtar och omspänner åren 1946–1970. Bildbyrån hade många fotografer anställda som fotograferade dagshändelser och gjorde reportage för tidningar.
  • Svenska Turistföreningen (STF) började tidigt illustrera sina årsskrifter med fotografier. Då årsskriften 1915 fick ett temainnehåll, Sveriges landskap, började man metodiskt sända ut fotografer på uppdrag. Bokens förste huvudfotograf var C.G. Rosenberg, senare namn är Lennart af Petersens, Lennart Nilsson och Pål Nils Nilsson. Ludvig Wästfelt, Gösta Lundqvist och Borg Mesch är andra välkända fotografer för STF. Arkivet innehåller fotografier från hela landet ordnade landskapsvis samt bilder från STF:s verksamhet.
  • Svenskt Porträttgalleri innehåller så kallade visitkort och kabinettskort förtecknade i skriften ”Svenskt porträttgalleri”. Nordiska museet har dock ingen fullständig svit av porträtt.
  • Skolhistoriska samlingen speglar det  svenska skolväsendet kring sekelskiftet 1900 och är uppdelat på rubriker som Barnavård, Skolgymnastik, Skolmåltider och Hemvård.

Större fotografarkiv

  • K W Gullers
  • Gunnar Lundh
  • Sten Didrik Bellander
  • Kerstin Bernhard
  • Gösta Glase
  • Karl Erik Granath
  • Karl Heinz Hernried
  • Mats Holmstrand
  • Tore Johnson
  • Berndt Klyvare
  • Hans Malmberg
  • Björn Myrman
  • Severin Nilsson
  • Irène och André Reisz
  • Erik Tryggelin
  • Key L Nilsson
  • Gösta Spång
  • Lars Hallén