Herrgårdsköket

Herrgårdsköket är inrymt i en av flyglarna. Södra flygeln, eller köksflygeln som den kallades under Arthur Bäckströms tid, är ett av områdets äldsta hus.

Huset var en del av lekbrödralängan i cistercienserklostret och mycket tyder på att byggnaden har medeltida ursprung ända upp till takfoten. I källarvåningen kan man se det medeltida murverket med kryssvalv i taket. I den södra flygeln finns herrgårdsköket, också kallat kopparköket, där en kokerska lagade mat till Arthur Bäckström och hans gäster. I södra flygeln fanns också bostäder för tjänstefolket. I början av 1900- talet byggdes köket ut för att ge plats åt en ny stor spis, och samtidigt tillkom en ny köksfarstu. 

Hushållerskan Augusta

Kokerskan var basen i köket och ansvarade för all matlagning och bakning. Till sin hjälp hade hon en köksa. Eftersom Arthur Bäckström inte var gift fanns det en hushållerska/husmamsell som styrde hela hushållet. Augusta Jonsson började här på Julita som 1:a husa 1907, då var hon 33 år. Hon hade en kortare tid tjänstgjort i Arthur Bäckströms barndomshem. Augusta avancerade till kokerska och sedan till hushållerska1922. Det första uppdrag hon fick som hushållerska var att laga en stor lysningsmiddag för 56 gäster ”bara grevar och baroner”. Som hushållerska var Augusta högt rankad inom tjänstestaben, hon organiserade och hade uppsikt över arbetet och ansvarade för linne, silver och porslin. Hon hade sitt rum i södra flygeln. Som hushållerska åt hon för sig i södra flygeln i köket, i ett utrymme mellan spis och skafferi. Augusta slutade sin tjänst på gården 1939, med en årlig pension på 1000 kr. Då hade hon arbetat 32 år på gården och var 65 år när hon slutade.