Samerna, som är ett av världens urfolk, levde ursprungligen i Sápmi – Sameland med jakt, fiske och renskötsel som försörjning. Idag ser det annorlunda ut. Här hittar du information om samisk historia och kultur med inriktning på Nordiska museets samiska samling, som också finns digitalt tillgänglig på DigitaltMuseum. Att uppmärksamma och sprida kunskap om samisk historia, samiskt kulturarv och samiska erfarenheter är en central del i museets arbete med den samiska samlingen. Idag visas närmare 200 föremål i den permanenta utställningen Sápmi, och i utställningen Arktis – medan sen smälter finns ett stort antal samiska föremål utställda i ett större arktiskt och nordiskt sammanhang.
Nordiska museets stora hall har gett plats åt livet och förändringarna i Arktis. I utställningen Arktis – medan isen smälter möter du de människor som bor i dagens Arktis genom föremål, foton, design, konstverk, filmer och projektioner. Upptäck samiska föremål utställda i ett större arktiskt och nordiskt sammanhang.
För den konstnärliga gestaltningen av museets nya entré står den finsksamiska konstnären Outi Pieski med konstverket Two Directions, inspirerad av föremål ur museets samiska samling.
I Nordiska museet finns ett omfattande material för den som är intresserad av samiskt kultur och historia – i arkiv och bildsamlingar, bibliotek och föremålsmagasin.
Victoria Harnesk: "Svensk är mer min nationalitet och samiskhet min identitet." Det finns många sätt att definiera sig som same. Ytterst är det ett val som varje person själv måste göra.
Att vara same kan idag betyda att ha vilket yrke som helst och bo var som helst i världen. Men det betyder också att man är en del av något större – en nationell minoritet och ett urfolk, som tillsammans arbetar för lika rättigheter med majoritetsbefolkningen.
Sápmi är namnet på samernas ursprungliga landområde, men det betecknar även det samiska samhället och folket, samerna.
En karta över Sápmi som geografiskt område kan aldrig vara exakt. Det saknas tillräcklig kunskap om de äldsta sydliga bosättningarna och gränsen för renskötselområdena längs kusten är omstridd.
Katalog till Nordiska museets utställning Sápmi.
Rikt illustrerad och med text på svenska, nordsamiska och engelska.
Av Eva Silvén, Mats Landin och Christina Westergren.
96 sidor.
1939 tillsatte Nordiska museet en tjänst med särskilt ansvar för samiska frågor. Vad det kom att betyda är ämnet för forskningsprojektet Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet.
Det här är ett samiskt heligt föremål, en seite, från Ailesjokk i södra Lappland som kom till Nordiska museet 1943. Idag ifrågasätts på vilket sätt urfolkens kulturarv har hamnat på de stora museerna. Borde samlingarna rentav återföras till sina ursprungliga platser?
De äldsta kända fotografierna av svenska samer togs av Lotten von Düben under två resor i Lappland, 1868 och 1871. Här kan du se bilderna och läsa om resorna, fotograferingstekniken och dåtidens syn på samerna.
Här får du veta vad det kan innebära att tillhöra en nationell minoritet i Sverige, det vill säga identifiera sig som same, rom, jude, sverigefinne eller tornedaling. Fem personer berättar utifrån bilder, föremål och dokument i Nordiska museets samlingar.
Genom århundradena har samernas landområden – för renbete, jakt och fiske – bit för bit tagits i anspråk för andra verksamheter. Ett exempel är byggandet av den stora Suorvadammen, för att förse kraftverket i Porjus med vatten. I bilder och berättelser dokumenterade Ernst Manker 1939–40 hur vattennivån successivt höjdes och efterhand dränkte samernas marker.
Sápmi – om att vara same i Sverige öppnades i november 2007 och pågår tills vidare. Det är en utställning om identitet, historia och framtid, om rättigheter och orättfärdigheter, om kulturmöten och kulturkrockar, om bilden av sig sjäv och bilden av den andre.
På internet finns mycket information och åsikter om samisk historia och kultur – webbplatser, bloggar, facebooksidor, twitterkonton. Här är några exempel på webbplatser, som i sin tur innehåller länkar åt olika håll:
Samiskt informationscentrum, Östersund
Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, Östersund
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Jokkmokk
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
Litteraturen om samer är mycket omfattande och det som finns i svenska bibliotek går att söka i Svensk samisk bibliografi i Libris, Kungl. biblioteket. Även Nordiska museets bibliotek har många böcker om samer. Mycket går idag också att finna på internet. Exempel på litteratur med anknytning till Nordiska museets utställning Sápmi finns här.
