Samerna, som är ett av världens urfolk, levde ursprungligen i Sápmi – Sameland med jakt, fiske och renskötsel som försörjning. Idag ser det annorlunda ut. Här hittar du information om samisk historia och kultur med inriktning på Nordiska museets samiska samling, som också finns digitalt tillgänglig på DigitaltMuseum. Att uppmärksamma och sprida kunskap om samisk historia, samiskt kulturarv och samiska erfarenheter är en central del i museets arbete med den samiska samlingen. I utställningen Arktis – medan isen smälter finns ett stort antal samiska föremål utställda i ett större arktiskt och nordiskt sammanhang.
Nordiska museet i Stockholm förvaltar en av världens största museisamlingar av föremål och arkivhandlingar om samisk kultur och historia. Nu tar museet initiativ till en bred dialog om dessa samlingars framtid som kommer att pågå under de närmaste åren.
Nordiska museets stora hall har gett plats åt livet och förändringarna i Arktis. I utställningen Arktis – medan isen smälter möter du de människor som bor i dagens Arktis genom föremål, foton, design, konstverk, filmer och projektioner och upptäcker samiska föremål utställda i ett större arktiskt och nordiskt sammanhang. Pågår tills vidare.
För den konstnärliga gestaltningen av Nordiska museets nya entré står den finsksamiska konstnären Outi Pieski med konstverket Two Directions, inspirerad av föremål ur museets samiska samling.
I Nordiska museet finns ett omfattande material för den som är intresserad av samiskt kultur och historia – i arkiv och bildsamlingar, bibliotek och föremålsmagasin. Utforska de samiska samlingarna i Digitalt museum.
Marie Steinrud, forskningsarkivarie, visar bilder ur ett unikt fotoarkiv med Lotten von Dübens porträtt av samer i Lappland under andra hälften av 1800-talet.
Sápmi är namnet på samernas ursprungliga landområde, men det betecknar även det samiska samhället och folket, samerna.
En karta över Sápmi som geografiskt område kan aldrig vara exakt. Det saknas tillräcklig kunskap om de äldsta sydliga bosättningarna och gränsen för renskötselområdena längs kusten är omstridd.
De äldsta kända fotografierna av svenska samer togs av Lotten von Düben under två resor i Lappland, 1868 och 1871. Här kan du se bilderna och läsa om resorna, fotograferingstekniken och dåtidens syn på samerna.
I Nordiska museets samlingar finns 50 oljemålningar av den danska konstnären Emilie Demant Hatt. De speglar hennes upplevelser och minnen från resor i de nordligaste samiska områdena i Norge och Sverige.
Nordiska museet ansvarade under många år för ett gediget forskningsprojekt om etnografen Ernst Manker kallat "Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet". Projektet fick stöd från Riksbankens Jubileumsfond (2009-2011) och leddes av fil dr. Eva Silvén, intendent på Nordiska museet mellan 1989 och 2016. En ny bok av Eva Silvén som bygger på bland annat detta projekt ges ut i december 2021 av Nordic Academic Press.
Katalog till Nordiska museets tidigare utställning Sápmi säljs i Museibutiken på Nordiska museet.
Rikt illustrerad och med text på svenska, nordsamiska och engelska.
Av Eva Silvén, Mats Landin och Christina Westergren.
96 sidor.
På internet finns mycket information och åsikter om samisk historia och kultur – webbplatser, bloggar, facebooksidor, twitterkonton. Här är några exempel på webbplatser, som i sin tur innehåller länkar åt olika håll:
Samiskt informationscentrum, Östersund
Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, Östersund
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Jokkmokk
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
Litteraturen om samer är mycket omfattande och det som finns i svenska bibliotek går att söka i Svensk samisk bibliografi i Libris, Kungl. biblioteket. Även Nordiska museets bibliotek har många böcker om samer. Mycket går idag också att finna på internet. Exempel på litteratur med anknytning till Nordiska museets utställning Sápmi finns här.
