Samisk historia och kultur

Samisk historia och kultur

Samerna, som är ett av världens urfolk, levde ursprungligen i Sápmi – Sameland med jakt, fiske och renskötsel som försörjning. Idag ser det annorlunda ut. Här hittar du information om samisk historia och kultur med inriktning på Nordiska museets samiska samling, som också finns digitalt tillgänglig på DigitaltMuseum. Att uppmärksamma och sprida kunskap om samisk historia, samiskt kulturarv och samiska erfarenheter är en central del i museets arbete med den samiska samlingen. Idag visas närmare 200 föremål i utställningen Sápmi, och i utställningen Arktis – medan isen smälter finns ett stort antal samiska föremål utställda i ett större arktiskt och nordiskt sammanhang.

Dialog om samiska samlingarna

Nordiska museet i Stockholm förvaltar en av världens största museisamlingar av föremål och arkivhandlingar om samisk kultur och historia. Nu tar museet initiativ till en bred dialog om dessa samlingars framtid som kommer att pågå under de närmaste åren.

Arktis – medan isen smälter

Nordiska museets stora hall har gett plats åt livet och förändringarna i Arktis. I utställningen Arktis – medan isen smälter möter du de människor som bor i dagens Arktis genom föremål, foton, design, konstverk, filmer och projektioner och upptäcker samiska föremål utställda i ett större arktiskt och nordiskt sammanhang. Utställningen är förlängd till och med 2022.

Two directions – konstverk och ny entré

För den konstnärliga gestaltningen av Nordiska museets nya entré står den finsksamiska konstnären Outi Pieski med konstverket Two Directions, inspirerad av föremål ur museets samiska samling.

Arktiska spår

En publikation från Nordiska museet.

Samiska samlingar

I Nordiska museet finns ett omfattande material för den som är intresserad av samiskt kultur och historia – i arkiv och bildsamlingar, bibliotek och föremålsmagasin. Utforska de samiska samlingarna i Digitalt museum.

Samiska arkivmaterialet

Marie Steinrud, forskningsarkivarie, visar bilder ur ett unikt fotoarkiv med Lotten von Dübens porträtt av samer i Lappland under andra hälften av 1800-talet.

Se videon på UR Play

Rövat eller räddat?

Det här är ett samiskt heligt föremål, en seite, från Ailesjokk i södra Lappland som kom till Nordiska museet 1943. Idag ifrågasätts på vilket sätt urfolkens kulturarv har hamnat på de stora museerna. Borde samlingarna rentav återföras till sina ursprungliga platser?

Vad är Sápmi?

Sápmi är namnet på samernas ursprungliga landområde, men det betecknar även det samiska samhället och folket, samerna.

Sápmi – Sameland

En karta över Sápmi som geografiskt område kan aldrig vara exakt. Det saknas tillräcklig kunskap om de äldsta sydliga bosättningarna och gränsen för renskötselområdena längs kusten är omstridd.

Karta över Sápmi (bild)

Vem är same?

Victoria Harnesk: "Svensk är mer min nationalitet och samiskhet min identitet." Det finns många sätt att definiera sig som same. Ytterst är det ett val som varje person själv måste göra.

Samer idag

Att vara same kan idag betyda att ha vilket yrke som helst och bo var som helst i världen. Men det betyder också att man är en del av något större – en nationell minoritet och ett urfolk, som tillsammans arbetar för lika rättigheter med majoritetsbefolkningen.

Foto Lotten von Düben

De äldsta kända fotografierna av svenska samer togs av Lotten von Düben under två resor i Lappland, 1868 och 1871. Här kan du se bilderna och läsa om resorna, fotograferingstekniken och dåtidens syn på samerna.

Gå till webbplatsen om Lotten von Düben

Emilie Demant Hatt

I Nordiska museets samlingar finns 50 oljemålningar av den danska konstnären Emilie Demant Hatt. De speglar hennes upplevelser och minnen från resor i de nordligaste samiska områdena i Norge och Sverige.

Forskning om Ernst Manker

Nordiska museet ansvarade under många år för ett gediget forskningsprojekt om etnografen Ernst Manker kallat "Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet". Projektet fick stöd från Riksbankens Jubileumsfond (2009-2011) och leddes av fil dr. Eva Silvén, intendent på Nordiska museet mellan 1989 och 2016. En ny bok av Eva Silvén som bygger på bland annat detta projekt ges ut i december 2021 av Nordic Academic Press. 

Sápmi – om att vara same i Sverige

Katalog till Nordiska museets utställning Sápmi säljs i Museibutiken på Nordiska museet.
Rikt illustrerad och med text på svenska, nordsamiska och engelska.
Av Eva Silvén, Mats Landin och Christina Westergren.
96 sidor.

Köp boken

Läs vidare

På internet finns mycket information och åsikter om samisk historia och kultur – webbplatser, bloggar, facebooksidor, twitterkonton. Här är några exempel på webbplatser, som i sin tur innehåller länkar åt olika håll:

Sametinget (Sverige), Kiruna


Samiskt informationscentrum, Östersund


Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, Östersund


Tidningen Samefolket


Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Jokkmokk


Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter


FN:s urfolksdeklaration


FN:s forum för urfolksfrågor


Om samer på Wikipedia


Litteratur

Litteraturen om samer är mycket omfattande och det som finns i svenska bibliotek går att söka i Svensk samisk bibliografi i Libris, Kungl. biblioteket. Även Nordiska museets bibliotek har många böcker om samer. Mycket går idag också att finna på internet. Exempel på litteratur med anknytning till Nordiska museets utställning Sápmi finns här.

  • Elenius, Lars. Nationalstat och minoritetspolitik. Samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur 2006.
  • Elenius, Lars & Ericsson, Leif, red. Är vi inte alla minoriteter i världen? Rättigheter för urfolk, nationella minoriteter och invandrare. En antologi från MR-dagarna 2008. Luleå/Stockholm: Luleå tekniska universitet/Ordfront 2009.
  • Fjellström, Phebe. Lapskt silver. Studier över en föremålsgrupp och dess ställning inom lapskt kulturliv. 2 vol. Stockholm: Almqvist & Wiksell 1962.
  • Huuva, Rose-Marie m fl. Viidát. Divttat Sámis = Vidd. Dikter från Sápmi. Stockholm: Podium 2006.
  • Jannok Porsbo, Susanna. Samedräkter i Sverige. Jokkmokk: Ájtte 1999.
  • Johansson, Peter. Samerna: ett ursprungsfolk eller en minoritet? En studie av svensk samepolitik 1986–2005. Göteborg: Göteborgs universitet 2008.
  • Kjellström, Rolf. Samernas liv. Stockholm: Carlssons 2000.
  • Kulonen, Ulla-Maija, Seurujärvi-Kari, Irja & Pulkkinen, Risto, red. The Saami. A cultural encyclopaedia. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2005.
  • Laestadius, Ann-Helén. Sms från Soppero. Stockholm: Podium/Nordiska museet/Samiskt informationscentrum 2007 (och senare upplagor).
  • Ledman, Anna-Lill. Att representera och representeras. Samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966–2006. Umeå: Umeå universitet 2012.
  • Lundmark, Lennart. Allt som kan mätas är inte vetenskap. En populärhistorisk skrift om Rasbiologiska institutet. Stockholm: Forum för levande historia 2007.
  • Lundmark, Lennart. Stulet land. Svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront 2008.
  • Manker, Ernst. Medmänniskor i norr. Sundsvall: Sinklarförlaget 1978. Samer – ett ursprungsfolk i Sverige.
  • Samer – ett ursprungsfolk i Sverige. Regeringskansliet/Sametingets informationscentrum 2004.
  • Silvén, Eva m fl. Sápmi – om att vara same i Sverige. Stockholm: Nordiska museet 2007. (Utställningskatalog.) 
  • Stoor, Krister. Juoiganmuitalusat – jojkberättelser. En studie av jojkens narrativa egenskaper. Umeå: Umeå universitet 2007.
  • Westergren, Christina & Silvén, Eva, red. För Sápmi i tiden. Stockholm: Nordiska museet 2008. (Fataburen.)
  • Westman, Anna & Utsi, John Erling. Gáriid áigi. Sámiid dolos gáriid ja oskku birra. // Trumtid. Om samernas trummor och religion. Jokkmokk: Ájtte 1998.